Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt. Studien visar även att Textilhögskolan bedriver en varumärkesbyggande process som är okordinerad. / <p>The Swedish School of Textiles is an independent part of the University of Borås. The school has a long and genuine history of working with textiles. The Swedish School of Textiles has through its wide range of training courses build a combination of different skills within the entire textile value chain and become a major player.</p><p>The aim of our study is to investigate and interpret how an organization as the one at The Swedish School of Textiles is working with brand management and what its existing brand communicates with its surroundings.</p><p>Sought pressure on most of the The Swedish School of Textiles courses has increased as we adopt it has contributed to increased popularity of the brand. This, we believe also shows that the mark The Swedish School of Textiles offers sought-after training, but the question we ask ourselves, when we read the statistics, are what the brand communicates. Is it enough to be coveted by future students and what the company believes that The Swedish School of Textiles represent? The Swedish School of Textiles should be able to stand out in the amount of textile and fashion courses in Sweden and distinguished by their special qualities and orientations.</p><p>The study focused around the following problem formulations: How should the Swedish School of Textiles work with their brand? What brand communicates The Swedish School of Textiles today with its actual business and its assets? How can the Swedish School of Textile work with their brand, rooted in existing theories of brand management?</p><p>Our study is qualitative and has performed with qualitative interviews with staff, students and other external stakeholders related to the Swedish School of Textiles.</p><p>Some of the results we can see are that the Swedish School of Textiles conducts an un co-prescribe able brand building process. Our study shows that despite disorganized market communication the brand is strongly grounded internally and externally with a clear identity to signal credibility, textile know-how in a creative environment with high ceilings where nothing is impossible.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

Syfte: Tidigare forskning tyder på att Balanced Scorecard handlar om att skapa balans mellan finansiella och icke-finansiella mål, medan andra menar att det handlar om balans mellan ägarnas och intressenternas mål. Vårt syfte med studien är därför att öka förståelsen för hur balans skapas mellan olika mål, med fokus på Balanced Scorecard i offentlig sektor. Metod: Denna kvalitativa studie bygger på en hermeneutisk och socialkonstruktivistisk ansats. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning inom delämnet och empiri samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Genom en abduktiv ansats vägs teori och empiri mot varandra för att öka förståelsen. Analysen sorteras efter de teman som uppkommer i studien. Resultat &amp; slutsats: Vår studie tyder på att det inte finns någon konflikt mellan ägarnas och intressenternas mål i offentlig sektor. Verksamheter i den offentliga sektorn har istället konflikter mellan finansiella och icke-finansiella mål, där fokus ligger i att få resurserna att räcka till för att uppnå andra mål. Förslag till vidare forskning: Trots att det finns mycket forskning kring Balanced Scorecard, ser vi ändå ett behov att studera fenomenet balans vidare. Antingen i en djupare jämförande studie där konceptet i den offentliga sektorn jämförs med den privata sektorn, alternativt i en studie som belyser medarbetares attityder till Balanced Scorecard och målstyrning. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget innefattar en ökad förståelse kring balansen mellan olika mål formulerade i Balanced Scorecard, där fokus i den offentliga sektorn ligger i att tydligt synliggöra finansiella och icke-finansiella mål. Det praktiska bidraget innefattar en ökad förståelse för de verksamheter vi studerar över vilken balans som eftersträvas i deras verksamheter, men ger också en inblick för liknande organisationer i offentlig sektor. / Aim: Previous research suggests that the Balanced Scorecard is about creating a balance between financial and non-financial objectives, while others believe that it is about the balance between owners and stakeholders objectives. Our purpose in this study is therefore to increase understanding of how to create balance between different objectives, with a focus on the Balanced Scorecard in the public sector. Method: This qualitative study is based on a hermeneutic and social constructivist approach. The theoretical framework builds on previous research in the field and empirical data is collected through semi-structured interviews. Through an abductive process, theory and empirical data is weighed against each other to increase understanding. The analysis is sorted by the themes that arise in the study. Result &amp; Conclusions: Our study suggests that there is no conflict between the owners and stakeholders goals in the public sector. Businesses with no explicit profit-making purpose has a conflict between financial and non-financial objectives instead, where focus is in getting the resources to be sufficient to achieve their other objectives. Suggestions for future research: Although there is much research on the Balanced Scorecard, we still see a need to further study the phenomenon of balance. Either a deeper comparative study of the concept in where the public sector is compared with the private sector, alternatively a study that highlights employees' attitudes to the Balanced Scorecard and performance management. Contribution of the thesis: The theoretical contribution include an increased understanding of the balance between objectives formulated in the Balanced Scorecard, where the focus of the public sector is to clearly visualize financial and non-financial objectives. The practical contribution includes a better understanding of the businesses we are studying over the balance to be sought in their operations, but also gives an insight of similar organizations in the public sector.