Background: Lifestyle related non-communicable diseases are now the biggest cause of death and burden of disease in Thailand. NANDA is an evidence- based classification system of nursing diagnosis. Aim: The purpose of the study was to identify and describe the nursing needs of a patient group from a low socio-economic background located in an urban primary health-care setting in Thailand by using NANDA. Method: The study is a structured observation study with a quantitative approach. The study was conducted at a health- center in Bangkok, Thailand. Result: 42 different NANDA diagnoses were identified in the observed group. In total 609 nursing diagnoses were distributed among 96 patients of which 76 were women. The most frequent nursing need diagnosis found was; Imbalanced nutrition; more than body requirement. The most frequent nursing risk diagnosis identified was: Risk for decreased cardiac tissue perfusion. Conclusion: The nursing needs observed in the patient group were mainly related to non- communicable diseases. The disease panorama observed in the patient group coherent with findings in international modern research. Significant relationships and patterns between nursing needs could be identified which strengthens the idea of using an instrument such as NANDA. In conducting the study it was evident that some nursing problems did not match with any diagnosis in the NANDA taxonomy. Clinical impact: The study shows the nursing needs among a patient group with low-socio economic backgrounds in an urban primary health care setting in Bangkok. NANDA is a good tool to systematize nursing care in the nursing profession. It can be beneficial for students in similar situations to use a tool like NANDA to categorize their assessments and impressions. / Bakgrund: Livsstil relaterade icke-smittsamma sjukdomar är numera den största dödsorsaken och sjukdomsbördan i Thailand. NANDA är en evidensbaserad klassificeringssystem av omvårdnad diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och identifiera omvårdnadsbehov hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund inom primärvården i Bangkok genom att använda NANDA. Metod: Studien är en strukturerad observationsstudie med en kvantitativ ansats. Studien genomfördes på en primärvårsinstans i Bangkok. Resultat: 42 olika NANDA diagnoser identifierades i den observerade gruppen. Totalt fördelades 609 diagnoser på 96 patienter, varav 76 var kvinnor. Vanligaste omvårdnadnadsdiagnosen var Obalanserad kost, mer än kroppsbehovet. Den vanligaste omvårdnads riskdiagnosen identifierad var Risk för minskad hjärtvävnads perfusion. Slutsats: Omvårdnads behovet i den observerade patient gruppen var främst relaterat till icke smittsamma livsstilsrelaterade sjukdomar. Sjukdomspanoramat i den observerade patientgruppen var i överensstämmelse med resultat i internationell modern forskning. Att använda NANDA visade sig vara använbart för att organisera och systematisera observationer och data oavsett sammanhang. Signifikanta samband och mönster mellan olika omvårdnadsbehov kunde identifieras. Ett antal identifierade omvårdnadproblem matchade inte med någon diagnos i NANDA taxonomin. Klinisk betydelse: Studien visar på omvårdnadsbehovet hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund i en urban primärvårdsinstans i Bangkok. NANDA är ett bra verktyg för att systematisera omvårdnad i sjuksköterskeyrket. Det kan vara fördelaktigt för studenter i liknande situationer att använda ett verktyg som NANDA att kategorisera sina bedömningar och intryck.

The purpose of this study is to examine how the health care system in Babati meets the increasing need for control, treatment and prevention of diabetes and hypertension. By defining what kind of specific problems and obstacles that exists in this area, the result of the research can contribute to creation and adoption of improved policies and interventions. Field studies were conducted in Babati, Tanzania for three weeks in February and March 2014. This is a qualitative study with data collected through semi-structured interviews with informants from different levels of the health system, based on the pyramidal structure of Tanzania's health care system. The theoretical framework for the study is based on aspects that corresponding to critical functions of health systems. The type of problem being treated affects the adoption and diffusion of new health interventions and the extent to which they are integrated into critical health systems functions. The study shows that diabetes and hypertension is an increasing problem in Babati. In relation to the burden, resources are lacking at all investigated levels. Therefore it is difficult to meet the increasing needs for diabetes and hypertension. To meet the future challenges, a number of cost effective strategies with focus to improve the prevention, control and reduce modifiable risk factors is suggested. / Syftet med studien är att undersöka hur hälso-och sjukvården i Babati möter det ökande behovet för kontroll, behandling och förebyggande åtgärder för diabetes och högt blodtryck. Genom att definiera vilka typer av specifika problem och hinder som finns, kan resultat från studien bidra till att skapandet och antagandet av förbättrade strategier och åtgärder. Fältstudier genomföres i Babati, Tanzania under tre veckor i februari och mars 2014. Detta är en kvalitativ studie med data insamlat genom semistrukturerade intervjuer med informanter från olika nivåer inom sjukvårdsystemet baserat på den pyramidala struktur Tanzanias sjukvårdssystem bygger på. Det teoretiska ramverket för studien baseras på aspekter som motsvarar kritiska funktioner för sjukvårdssystem. Antagandet och spridning av nya hälsointerventioner och i vilken mån de är integrerade i kritiska hälso- systemfunktioner påverkas av den typ av problem som behandlas. Studien visar att diabetes och högt blodtryck är ett ökande problem i Babati. I relation till hur sjukdomsbördan ser ut, saknas det resurser på samtliga undersökta nivåer. Därför är det svårt att möta de ökande behov som finns för att hantera diabetes och högt blodtryck. För att möta de framtida utmaningarna i Babati har ett antal kostnadseffektiva strategier med fokus att förbättra förebyggande, kontroll och minska påverkbara riskfaktorer föreslagits.

Bakgrund: Icke smittsamma sjukdomar, som diabetes typ 2, är en stor och ökande utmaning för ett hållbart samhälle. Diabetes typ 2 går att förebygga och behandla genom hälsosamma levnadsvanor. Digitala motivationsprogram som använder sig av beteendemodeller har visat sig vara kostnadseffektiva interventioner för att förbättra levnadsvanor. Vid utveckling av dessa tjänster är användarens behov viktigt för att få reda på vilka faktorer som bidrar till ett långsiktigt användande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 och prediabetes upplevde användandet av en evidensbaserad digital tjänst som stödjer hälsosamma levnadsvanor. Metod: Studien var en kvalitativ explorativ studie där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Data analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet. Resultat: Resultatet visade på vikten av att det digitala motivationsprogrammet var användarvänligt för att optimera stöd för hälsosamma vanor och för att innehållet i det skulle nå fram till användaren. Appen upplevdes innehålla många uppskattade funktioner som stödjer möjligheten till mer hälsosamma vanor. Flera av funktionerna skulle ha haft ett högre användarvärde om de varit anpassade efter målgruppen och om användarvänligheten förbättrades. Slutsats: För att möjliggöra stöd till hälsosamma vanor behöver digitala motivationsprogram vara användarvänliga och anpassade efter den tänkta målgruppen. Genom att optimera tjänsten utifrån användarens upplevelse kan evidensbaserade digitala motivationsprogram bidra till att förbättra folkhälsan. Fler studier behövs för att studera vad som främjar långsiktigt användande och långtidseffekter. / Background: Non-communicable diseases, such as type 2 diabetes, are a major and increasing challenge for a sustainable society. Type 2 diabetes can be prevented and treated through healthy lifestyle habits. Digital motivational programs using behavioral models have been shown to be cost-effective interventions to improve lifestyle habits. When developing these programs, the user's needs are important in order to find out which factors contribute to long-term use. Purpose: The aim of the study was to explore how people with diabetes type 2 and prediabetes experienced the use of an evidence-based digital service that supports healthy lifestyle habits. Method: A qualitative explorative design was applied where semi-structured interviews were used to collect data. The data was analyzed with a qualitative inductive content analysis with a focus on the manifest content. Results: The result showed the importance of the digital motivation program being user-friendly in order to optimize support for healthy lifestyle habits and for its content to reach the user. The app was perceived to contain many appreciated features that support the possibility of healthy lifestyle habits. Several of the functions would have had a higher user value if they had been adapted to the target group and if the user-friendliness had been improved. Conclusion: To enable support for healthy lifestyle habits, digital motivation programs need to be user-friendly and adapted to the intended target group. By optimizing the program based on the user's experience, evidence-based digital motivation programs can contribute to improving public health. More studies are needed to explore what promotes long-term use and long-term effects.