I dagens allt mer virtuella samhälle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte längre kräver fysisk närvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan på ett enkelt tillvägagångssätt styra de intryck vi vill förmedla. Denna uppsats bygger på materialinsamling från en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer där fiktiva Facebook-profiler tillämpas som stimulusmaterial. De teoretiska utgångspunkterna är Erving Goffman och Anthony Giddens identitetsteorier. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur respondenterna ser på de fiktiva individernas identitetsskapande på Facebook, samt att undersöka i vilken utsträckning respondenterna uppfattar skillnader i typ av informationsdelande mellan de olika fiktiva Facebook-profilerna. Detta syfte mynnar ut i följande frågeställningar: Vilken eller vilka funktioner på en användares personliga Facebook-profil anser respondenterna är som mest avgörande vid en identitetsbedömning? I vilken mån uppfattar respondenterna att individerna i de fiktiva profilerna är transparenta i sitt informationsdelande på Facebook? Hur stor roll spelar bekräftelse från omvärlden vid en bedömning av en Facebook- användares identitet enligt respondenterna? Resultaten visar att den funktion som är absolut mest tillämpad av respondenterna för att bedöma en Facebook-identitet är de bilder som finns på individens personliga sida. Resultaten tyder även på att det finns ett samband mellan uppfattad transparens, behov av bekräftelse för att se trovärdig ut, samt det som Goffman benämner ”idealtypen”. Resultaten verkar visa att ju närmre individens informationsdelande befinner sig ”idealtypen”, desto mindre bekräftelse krävs från omvärlden för att uppnå trovärdighet. Utöver detta verkar betraktarna dessutom bli mindre misstänksamma gällande individens transparens i sitt informationsdelande om individen befinner sig nära denna ”idealtyp”.

Facebook är ett populärt nätvert som många använder sig av i dagens läge. I och med att Facebook är en plats där man ständigt interagerar med andra människor är jag intresserad att ta reda på hur självkänslan påverkas av ett aktivt Facebookanvändande vilket även är syftet med hela uppsatsen. Mina frågeställningar är: Hur påverkas självkänslan av att använda Facebook? Vilka specifika funktioner bidrar till att påverka självkänslan? För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som jag har utfört på fyra aktiva användare. I min analys har jag kommit fram till att Facebook påverkar självkänslan både positivt och negativt. Jämförelsen med andra personers profiler har främst en negativ påverkan, men kan även fungera som motivation till att själv prestera bättre. Bekräftelse i form av "likes" och fina kommentarer visade sig endast ha en positiv påvkeran på självkänslan. De specifika funktioner som bidrar till att påverka självkänslan är statusuppdateringar, bilder, gilla-funktionen samt möjligheten att få positiva kommentarer av andra personer.