Syftet med studien var att studera om den upplevda kvaliteten på tränare-idrottare relation, idrottsidentitet och kamratskapat motivationsklimat kunde predicera symtom på idrottsliga utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning hos unga elitsatsande lagidrottare. Det inkluderingskrav som fanns i studien var att deltagarna skulle kombinera sin elitsatsning med en RIG eller NIU utbildning på gymnasiet. Data samlades in via en webbenkät där samtliga variabler mättes. I studien deltog det 92 unga elitsatsande lagidrottare. Via enkla regressionsanalyser visade resultatet att tränare-idrottare relation signifikant kunde predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning. Idrottsidentitet och kamratskapat motivationsklimat kunde inte predicera symtom på emotionell och fysiska utmattning. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att jobba för en god relation mellan tränare och idrottare för att minska symtom på utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning.

Within organizational psychology, previous research has shown that there is a relationship between burnout on team-level and individual team members’ burnout, but little is known if this contagiousness of burnout is also relevant within sport contexts. Therefore, the first aim of the present study was to examine the effect of perceived teammate burnout on athletes perceptions of their own burnout. Furthermore, previous research has suggested that highquality coach-athlete relationship has several positive outcomes for the athlete. Recently, researchers have found evidence that a high-quality coach-athlete relationship is linked with less symptoms of burnout in athletes. Therefore, the second aim was to investigate whether a high-quality coach-athlete relationship can mediate the relationship between perceived teammate burnout and individual burnout. Male and female athletes (N=102) performing five different competitive team sports at different levels participated in a cross-sectional study and completed questionnaires measuring individual athlete burnout, perceptions of teammates’ burnout and the quality of perceived coach-athlete relationship. The mediation regression analysis showed that the regression between perceived teammate burnout and individual burnout was significant. No mediation effect of quality of coach-athlete relationship was found when applying a Sobel test. The findings support the preliminary research on burnout contagiousness within the field of sport and to further examine the relationship between quality of coach-athlete relationship and athlete burnout more research is encouraged. / Inom organisationspsykologi har tidigare forskning visat att det finns en relation mellan utbrändhet på gruppnivå och individuell gruppmedlems utbrändhet, men det finns lite forskning om denna smittsamhet av utbrändhet också gäller inom idrottssammanhang. Därav var första syftet med föreliggande studie att undersöka effekten av upplevelsen av lagkamraters utbrändhet på idrottarens upplevelse av egen utbrändhet. Forskning har vidare visat att en högkvalitativ tränare-idrottare relation har flera positiva utfall för idrottaren. Nyligen har forskare funnit bevis att en högkvalitativ tränare-idrottare relation är kopplat till mindre symtom av utbrändhet hos idrottare. Därmed var andra syftet att undersöka huruvida en högkvalitativ tränare-idrottare relation kan mediera relationen mellan upplevelsen av utbrändhet hos lagkamrater och individuell utbrändhet. Manliga och kvinnliga idrottare (N = 102) från fem olika tävlande lagsporter på olika nivåer deltog i tvärsnittsstudien. De fick fylla i frågeformulärer som avser mäta individuell utbrändhet, upplevelsen av lagkamraters utbrändhet och kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen. Mediator- och regressionsanalyser visade att regressionen mellan upplevelsen av lagkamraters utbrändhet och individuell utbrändhet var signifikant. Ingen medierande effekt av kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen hittades med Sobel-test. Resultaten stödjer den preliminära forskning om smittsamhet av utbrändhet inom idrott och att ytterligare undersöka relationen mellan kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen och individuell utbrändhet uppmuntras.

Studiens syfte var att undersöka huruvida upplevd kvalité på tränare- idrottare relation (närhet, engagemang och komplement), idrottsidentitet och motivationsklimat (prestationsorienterat- och uppgiftsorienterat-motivationsklimat) kan predicera symptom på utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning hos unga elitsatsande ungdomar lagidrottare. Ungdomarna kombinerar sin elitsatsning med att gå utbildning RIG eller NIU. Studien bestod av 92 deltagare (48 män och 44 kvinnor). För att delta i studien fanns vissa krav, vara mellan 15 till 20 år (M=16.96 SD=.706), studera via NIU eller RIG samt att ingå i en lagsport. Föreliggande studie använde den integrerade modellen av idrottslig utbrändhet (Gustafsson et al., 2011) för att kunna skapa en större förståelse för idrottslig utbrändhet. Studiens resultat utifrån regressionsanalysen visade att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan alla variabler i tränare – idrottare relation (närhet komplement och engagemang) vilket går att säga att dessa tre variabler kan predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning hos elitsatsande ungdomar. Det betyder att relationen mellan tränare och idrottare är av vikt för att undvika uppkomsten av emotionell och fysik utmattning. De andra variablerna idrottsidentitet och motivationsklimat (prestationsorienterat- och uppgiftsorienterat-motivationsklimat) visades sig inte vara signifikant vilket gör att de inte går att predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning. Resultatet från studien synliggör att tränare- idrottare relation är viktigt för att förebygga uppkomsten av emotionell och fysisk utmattning. / The aim of the study was to investigate whether the perceived quality of the coach-athlete relationship (closeness, commitment and complement), sports identity and motivational climate (performance-oriented and task-oriented motivational climate) can predict symptoms of the emotional burnout dimension and physical exhaustion in young elite team athletes. The athletes combine their elite effort by attending training at RIG or NIU. The study consisted of 92 participants (48 men and 44 women). The study's requirements were for the participants to be between 15 and 20 in age (M=16.96 SD=.706), study via NIU or RIG and to be part of a team sport. The present study used the Integrated Model of Sport Burnout (Gustafsson et al., 2011) to create a greater understanding of sport burnout. The results of the study, based on the regression analysis, showed that there was a significant relationship between all variables in the coach-athlete relationship (closeness, complement and commitment) which indicate that all three variables can predict symptoms of emotional and physical exhaustion in elite youth. This means that the relationship between coach and athlete is important to avoid the onset of emotional and physical exhaustion. The other variables, athletic identity and motivational climate (performance-oriented and task-oriented motivational climate) were not found to be significant, which means that they cannot predict symptoms of emotional and physical exhaustion. The result of the study show that the coach-athlete relationship is important to prevent the occurrence of emotional and physical exhaustion.