Syftet med studien var att studera om den upplevda kvaliteten på tränare-idrottare relation, idrottsidentitet och kamratskapat motivationsklimat kunde predicera symtom på idrottsliga utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning hos unga elitsatsande lagidrottare. Det inkluderingskrav som fanns i studien var att deltagarna skulle kombinera sin elitsatsning med en RIG eller NIU utbildning på gymnasiet. Data samlades in via en webbenkät där samtliga variabler mättes. I studien deltog det 92 unga elitsatsande lagidrottare. Via enkla regressionsanalyser visade resultatet att tränare-idrottare relation signifikant kunde predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning. Idrottsidentitet och kamratskapat motivationsklimat kunde inte predicera symtom på emotionell och fysiska utmattning. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att jobba för en god relation mellan tränare och idrottare för att minska symtom på utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning.

Studiens syfte var att undersöka huruvida upplevd kvalité på tränare- idrottare relation (närhet, engagemang och komplement), idrottsidentitet och motivationsklimat (prestationsorienterat- och uppgiftsorienterat-motivationsklimat) kan predicera symptom på utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning hos unga elitsatsande ungdomar lagidrottare. Ungdomarna kombinerar sin elitsatsning med att gå utbildning RIG eller NIU. Studien bestod av 92 deltagare (48 män och 44 kvinnor). För att delta i studien fanns vissa krav, vara mellan 15 till 20 år (M=16.96 SD=.706), studera via NIU eller RIG samt att ingå i en lagsport. Föreliggande studie använde den integrerade modellen av idrottslig utbrändhet (Gustafsson et al., 2011) för att kunna skapa en större förståelse för idrottslig utbrändhet. Studiens resultat utifrån regressionsanalysen visade att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan alla variabler i tränare – idrottare relation (närhet komplement och engagemang) vilket går att säga att dessa tre variabler kan predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning hos elitsatsande ungdomar. Det betyder att relationen mellan tränare och idrottare är av vikt för att undvika uppkomsten av emotionell och fysik utmattning. De andra variablerna idrottsidentitet och motivationsklimat (prestationsorienterat- och uppgiftsorienterat-motivationsklimat) visades sig inte vara signifikant vilket gör att de inte går att predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning. Resultatet från studien synliggör att tränare- idrottare relation är viktigt för att förebygga uppkomsten av emotionell och fysisk utmattning. / The aim of the study was to investigate whether the perceived quality of the coach-athlete relationship (closeness, commitment and complement), sports identity and motivational climate (performance-oriented and task-oriented motivational climate) can predict symptoms of the emotional burnout dimension and physical exhaustion in young elite team athletes. The athletes combine their elite effort by attending training at RIG or NIU. The study consisted of 92 participants (48 men and 44 women). The study's requirements were for the participants to be between 15 and 20 in age (M=16.96 SD=.706), study via NIU or RIG and to be part of a team sport. The present study used the Integrated Model of Sport Burnout (Gustafsson et al., 2011) to create a greater understanding of sport burnout. The results of the study, based on the regression analysis, showed that there was a significant relationship between all variables in the coach-athlete relationship (closeness, complement and commitment) which indicate that all three variables can predict symptoms of emotional and physical exhaustion in elite youth. This means that the relationship between coach and athlete is important to avoid the onset of emotional and physical exhaustion. The other variables, athletic identity and motivational climate (performance-oriented and task-oriented motivational climate) were not found to be significant, which means that they cannot predict symptoms of emotional and physical exhaustion. The result of the study show that the coach-athlete relationship is important to prevent the occurrence of emotional and physical exhaustion.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan Mental Health Literacy (MHL) och psykologisk ohälsa och hälsa via variablerna emotionell och fysisk utmattning, ångest, depression, muskeldysmorfi, välbefinnande inom idrott, harmonisk passion samt tvångsmässig passion. Det specifika syftet var att undersöka om MHL kan predicera psykologiska hälsa och ohälsa. Tidigare studier har visat signifikanta samband mellan idrottares Mental Health Literacy (MHL) och deras psykologiska hälsa, där forskning indikerar att låga nivåer av MHL leder till försämrad psykologisk hälsa jämfört med de som skattar hög MHL (Kutcher et al., 2016). I föreliggande studie användes en kvantitativ longitudinell forskningsdesign där sammanlagt 70 idrottare deltog i åldrarna 15–35 år (M= 23.7, SD= 5.69). Deltagarna rekryterades via ett tillgänglighetsurval och besvarade en enkät vid två mättillfällen, vilket innehöll sex frågeformulär. Resultatet indikerar att det inte finns något samband över tid mellan MHL och psykologisk hälsa hos idrottare. Detta indikerar att varken låga eller höga nivåer av MHL kan predicera en idrottares kommande psykologiska hälsa. Resultatet i föreliggande studie belyser att det finns goda skäl till mer forskning kring sambandet mellan MHL och psykologisk hälsa inom idrotten. / The purpose of the study was to examine the relationship between Mental Health Literacy (MHL) and psychological health and illness through the variables emotional and physical exhaustion, anxiety, depression, muscle dysmorphia, well-being in sports, harmonious and obsessive passion. More specifically, the purpose was to investigate whether MHL can predict psychological health and illness. Previous studies have shown a significant relationship between athletes' Mental Health Literacy (MHL) and their psychological health, the research indicates that low levels of MHL lead to poorer psychological health compared to those who rate high MHL (Kutcher et al., 2016). A quantitative longitudinal research design was used in this study and a total of 70 athletes aged 15–35 years participated (M = 23.7, SD = 5.69). Participants were recruited via an availability sample and answered a questionnaire on two measurement occasions, which contained six questionnaires. The results indicate that there is no relationship over time between MHL and psychological health. More specifically, the results indicate that neither low or high levels of MHL can predict an athlete's future psychological health. The results of the present study highlight that there are good reasons for more research about the relationship between MHL and psychological health in sports.