Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning? Metod Metoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post. Kvantitativa data analyserades i SPSS via Pearson Chi-Square med signifikansnivå på p=0,05. Kvalitativa data tematiserades och sammanställdes för kvantifiering, därutöver gjordes en kritisk läsning efter teoretiska utgångspunkter i Pierre Bourdieus teorier. Resultat En majoritet av ungdomarna och idrottsstudenterna har hört talas om inkilning. Nära nog hälften av ungdomarna och var fjärde idrottsstudent har någon gång blivit inkilad, antingen vid sitt eget idrottsgymnasium eller i nuvarande eller tidigare förening. I respondenternas egna beskrivningar framträdde fem kategorier; många inkilningar innehöll antingen (1) alkoholförtäring, (2) avklädda aktiviteter eller aktiviteter med sexuell anspelning, (3) uppträdanden (med eller utan utklädnad), (4) intag av ”äcklig” mat eller dryck samt (5) allmänt beskrivna lekar, uppdrag, aktiviteter och tävlingar. En majoritet av respondenterna instämde i att inkilningar ofta innehåller drag av kränkningar och förödmjukelse och att den inkilade är i en utsatt position men också i att deras upplevelser varit positiva och att den inkilade brukar tycka att det är en kul grej. Få idrottare hade velat avstå inkilningen men var fjärde respondent har någon gång varit med om en inkilning som upplevts som obehaglig. Slutsats Inkilning förekommer inom idrotten (på olika sätt och i olika sammanhang) både i föreningar och vid idrottsgymnasier. Inkilning utgör en viktig del i reproduktionen av en idrottskultur; genom inkilningens prövningar och utmaningar får den nye medlemmen visa sig värdig medlemskap i gruppen eller laget, inordnas i dess hierarki och lära sig hur han/hon ska tänka, vara och bete sig inom den specifika idrottskulturen. / Aim The aim of the study was to examine the experience of hazing in sports among young athletes and sports students. Questions posed were (1) to what extent do young athletes and sports student have experience of hazing? (2) How does hazing work? (3) How do young athletes and sports students describe their experience of hazing? (4) What do young athletes and sports students think about hazing? (5) To what extent has young athletes and sports students heard about hazing? Method The method was a questionnaire of 39 questions with a number of qualitative open questions. The selection of respondents was 209 young athletes from eight different sport high schools and 91 sports students from the physical education teacher programs and sport coaches programs of The Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH. The data collection was mostly made through visits to the schools, otherwise per postal mail. Quantitative data was analyzed in SPSS via Pearson Chi-Square with p-value at 0,05. Qualitative data was thematically sorted and categorized and thereafter interpreted through the theories of Pierre Bourdieu. Results A majority of the young athletes and sports students has heard about hazing. Almost half of the young athletes and every fourth sports student have been hazed, either at their own sport high school or in current or former sports club. In their own descriptions five categories emerged; a lot of the cases of hazing included either (1) alcohol, (2) undressed activities or activities with sexual reference, (3) putting on shows (with or without dress out), (4) eating or drinking “disgusting” food or drinks or (5) general games, tasks, activities and competitions. A majority of the respondents agreed to that hazing includes humiliation and degradation and that whom is being hazed is in a vulnerable position but also to that their experience was positive and that whom is being hazed usually thinks it is a fun thing. Few athletes wished to undo their hazing but every fourth respondent has sometime experienced a hazing as discomforting. Conclusions Hazing occurs in sports (in different ways and in different contexts) both in sports clubs and at sport high schools. Hazing is an important part of the reproduction of a sports culture; through the challenges and tests of hazing the new group or team member gets to prove his/her worth of being a member of the group, is conformed in its hierarchy and learns how he/she should think, act and behave within the specific sports culture. / <p>Studien genomfördes med ekonomiskt stöd av Centrum för idrottsforskning (CIF)</p> / Inkilning inom ungdomsidrotten