<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.</p><p>För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:</p><p> Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?</p><p> Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?</p><p>För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?</p><p>Metod:</p><p>För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes.</p><p>Resultat:</p><p>KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva.</p><p>Slutsats:</p><p>KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.</p>

Syfte och frågeställningar: Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor. För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:  Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?  Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut? För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor? Metod: För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes. Resultat: KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva. Slutsats: KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning? Metod Metoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post. Kvantitativa data analyserades i SPSS via Pearson Chi-Square med signifikansnivå på p=0,05. Kvalitativa data tematiserades och sammanställdes för kvantifiering, därutöver gjordes en kritisk läsning efter teoretiska utgångspunkter i Pierre Bourdieus teorier. Resultat En majoritet av ungdomarna och idrottsstudenterna har hört talas om inkilning. Nära nog hälften av ungdomarna och var fjärde idrottsstudent har någon gång blivit inkilad, antingen vid sitt eget idrottsgymnasium eller i nuvarande eller tidigare förening. I respondenternas egna beskrivningar framträdde fem kategorier; många inkilningar innehöll antingen (1) alkoholförtäring, (2) avklädda aktiviteter eller aktiviteter med sexuell anspelning, (3) uppträdanden (med eller utan utklädnad), (4) intag av ”äcklig” mat eller dryck samt (5) allmänt beskrivna lekar, uppdrag, aktiviteter och tävlingar. En majoritet av respondenterna instämde i att inkilningar ofta innehåller drag av kränkningar och förödmjukelse och att den inkilade är i en utsatt position men också i att deras upplevelser varit positiva och att den inkilade brukar tycka att det är en kul grej. Få idrottare hade velat avstå inkilningen men var fjärde respondent har någon gång varit med om en inkilning som upplevts som obehaglig. Slutsats Inkilning förekommer inom idrotten (på olika sätt och i olika sammanhang) både i föreningar och vid idrottsgymnasier. Inkilning utgör en viktig del i reproduktionen av en idrottskultur; genom inkilningens prövningar och utmaningar får den nye medlemmen visa sig värdig medlemskap i gruppen eller laget, inordnas i dess hierarki och lära sig hur han/hon ska tänka, vara och bete sig inom den specifika idrottskulturen. / Aim The aim of the study was to examine the experience of hazing in sports among young athletes and sports students. Questions posed were (1) to what extent do young athletes and sports student have experience of hazing? (2) How does hazing work? (3) How do young athletes and sports students describe their experience of hazing? (4) What do young athletes and sports students think about hazing? (5) To what extent has young athletes and sports students heard about hazing? Method The method was a questionnaire of 39 questions with a number of qualitative open questions. The selection of respondents was 209 young athletes from eight different sport high schools and 91 sports students from the physical education teacher programs and sport coaches programs of The Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH. The data collection was mostly made through visits to the schools, otherwise per postal mail. Quantitative data was analyzed in SPSS via Pearson Chi-Square with p-value at 0,05. Qualitative data was thematically sorted and categorized and thereafter interpreted through the theories of Pierre Bourdieu. Results A majority of the young athletes and sports students has heard about hazing. Almost half of the young athletes and every fourth sports student have been hazed, either at their own sport high school or in current or former sports club. In their own descriptions five categories emerged; a lot of the cases of hazing included either (1) alcohol, (2) undressed activities or activities with sexual reference, (3) putting on shows (with or without dress out), (4) eating or drinking “disgusting” food or drinks or (5) general games, tasks, activities and competitions. A majority of the respondents agreed to that hazing includes humiliation and degradation and that whom is being hazed is in a vulnerable position but also to that their experience was positive and that whom is being hazed usually thinks it is a fun thing. Few athletes wished to undo their hazing but every fourth respondent has sometime experienced a hazing as discomforting. Conclusions Hazing occurs in sports (in different ways and in different contexts) both in sports clubs and at sport high schools. Hazing is an important part of the reproduction of a sports culture; through the challenges and tests of hazing the new group or team member gets to prove his/her worth of being a member of the group, is conformed in its hierarchy and learns how he/she should think, act and behave within the specific sports culture. / <p>Studien genomfördes med ekonomiskt stöd av Centrum för idrottsforskning (CIF)</p> / Inkilning inom ungdomsidrotten

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av utmaningar och copingstrategier hos före detta RIG-studenter i Sverige. Deltagarna i studien utgjordes av sju personer, fyra kvinnor och tre män, i åldrarna 22–31 (M=25.1, SD=3.1). För att undersöka syftet tillämpades en semistrukturerad intervjuguide, med utgångspunkt i den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, Reints &amp; De Knop, 2013). Frågor om idrott, skola, privatliv och kombination av alla tre faktorer var centrala. Resultatet i studien visade att den största utmaningen under det första året var att anpassa sig till en ny miljö, under det andra året var den övergripande utmaningen att hantera högre idrottslig och akademisk nivå och tidshantering och under det tredje året handlade utmaningen om att hantera ytterligare idrottslig nivåökning och vad deltagarna skulle göra i framtiden, efter gymnasiet. De viktigaste faktorerna som uppmärksammades av deltagarna var svårigheten att lägga ner tillräckligt med tid till idrotten, skolan och privatlivet, hantera skada samt att få tid till personliga aktiviteter och återhämtning. Resultatet visade även att den viktigaste copingstrategin var socialt stöd från familj, vänner och tränare, i form av instrumentellt och emotionellt stöd. Även personliga resurser, som till exempel självdisciplin, självreglering, planering och stresstålighet ansågs vara viktiga copingstrategier. Baserat på resultatet i föreliggande studie rekommenderas att tränare, lärare och föräldrar får bättre förståelse om livet som RIG-studenter så att dubbla karriärer normaliseras i samhället. / The purpose of the study was to investigate the experiences of challenges and coping strategies among former student-athletes who had studied at different RIG’s in Sweden. Seven participants, four women and three men, in the ages between 22–31 (M=25.1, SD=3.1) took part in the study. To investigate the purpose, a semi-structured interview guide was applied, based on the holistic athletic career model (Wylleman et al., 2013). Questions about sport, studies, private life and a combination of all three factors were central. The result showed that the biggest challenge during the first year was adapting to a new environment, the hardest challenge overall during the second year consisted of dealing with a higher athletic and academic level as well as time management and the most important challenge during the third year was dealing with even higher athletic levels and dealing with the future, what would happen after RIG. The factors that were mentioned the most were the difficulty to dedicate enough time to the sport, the studies and the private life, dealing with injuries, as well as making time for personal activities and recovery. The study also showed that the most important coping strategy consisted of social support from family, friends and coaches, in terms of instrumental and emotional support. Even personal resources, for example self-discipline, self-regulation, planning and stress management were important coping strategies. Based on the result of the present study, it is recommended that coaches, teachers and parents get a better understanding of the life as a RIG-student, in order to normalize the concept of dual careers in society.

In todays society sports has become a major part in people’s life, with the emerging of professionalization it’s become a thriving business that generates big money. An outcome of this evolution of sports as meant that most athletes must put more time and energy in to their athletics to have a chance to reach their dreams of being a professional athlete. And if an athletes dream get cut short somehow, the process of moving out of sport has been shown to somtimes be a difficult process for athletes that don’t have anything to fall back on. That’s why it is important for athletes to have the option to be able to combine their athletics with academics. The purpose of this study was to examine how a duel career, support services and life skills help to balance out the negative outcomes of pursuing a professional career in sports while also working for a higher education. During this study eight men and two women that where playing ice hockey and studying at an NCAA division 1 university where interviewed about their perceptions being student-athletes in a high performance university that has high standards on academics and sports. The results showed that most of support services offered to the student athletes helped them in reducing stress and having a more balanced life between sports and studies. The results also showed that the student-athletes perceived that they prioritized hockey and studies highly and their free time to do other things suffered because of that. Another aspect in the result showed that community service, which was part of the student-athlete program, helped them with putting things in perspective and affected them in a positive way in being student-athletes.