Uppsatsen undersöker hur flick- respektive pojkspelare och deras idrottsutövande inom ungdomsfotbollen konstrueras i förhållande till varandra och till den stereotypa bild av kvinnligt och manligt idrottande som media upprättar. Vidare ämnar den besvara om fotbollsklubbarnas framställning av fotbollslagen genomsyras av Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål om jämställt idrottande.   Tolv texter från sex fotbollsklubbar i Stockholms län har genomgått en textuell innehållsanalys med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Analyserna har utförts med Hirdmans genussystem, Faircloughs kritiska diskursanalys och Halls synsätt på stereotypisering som teoretisk utgångspunkt.   Resultatet visar på ett upprätthållande av det manliga könet som norm inom fotbollen och en reproduktion av de idrottsstereotypa bilder av manligt och kvinnligt idrottande som media tenderar att visa upp. Flickorna får inte bara mindre textuellt utrymme utan frånkopplas ofta en seriös fotbollssatsning i jämförelse med pojkarna. En del arbete tycks således finnas kvar innan jämställdhetsmålet är uppnått inom ungdomsfotbollens verksamheter.