Denna studie avser att undersöka vilka visuella element som påverkar hur produkter kategoriseras av konsumenter som antingen ett tvättmedel eller ett livsmedel. Genom att undersöka visuella element och vilka konnotationer de skapar kan dessa undersökningar ge insikter om hur människor tolkar och kategoriserar objekt. Detta undersöktes med enkät, observation och generative research som metod. Den insamlade empirin visar att visuella element skapar konnotationer och styr kategorisering av produkter. Empirin visade att mättade färger, vassa former, en viss avsaknad av visuella element, realistiska bilder och färgen grön konnoteras till tvättmedel. Det visade även att omättade färger konnoteras till yoghurtförpackningar. Fynden sammanställdes i en guide för illustratörer för att underlätta förmedlandet av avsett bruksändamål och även i ett nytt designförslag på ett tvättmedel som nyligen misstagits för att vara ett livsmedel. Eftersom denna typ av misstag inte är ovanliga, där även oavsiktlig förtäring har förekommit, kan denna studie vara värdefull för att minska att detta ska ske i framtiden. / This study investigates the visual elements that influence how consumers categorize products as either a detergent or a food item. By examining the visual elements and the connotations they create, these investigations provide insights into how people interpret and categorize objects. This was explored through a survey, observation and a focus group as part of a Generative Research approach. The collected empirical data demonstrates that visual elements create connotations and guide the categorization of products. The empirical findings revealed that saturated colors, sharp shapes, a certain absence of visual elements, realistic images, and the color green are associated with detergents. The findings were compiled into a handbook for illustrators to facilitate the communication of intended use and also into a new design proposal for a detergent that was recently mistaken for a food item. Since these types of mistakes, including unintentional consumption, are not uncommon, this study could be valuable in reducing such occurrences in the future.

Studien syftar till att undersöka energi-, vatten- och kemikaliåtgång inom processerna blekning och färgning för nyproduktionsimiterande remake respektive nyproduktion. Genom att undersöka det kan en diskussion föras om huruvida nyproduktionsimiterande remake är ett möjligt alternativ för textilindustrin att hantera dess miljöproblem och textilavfall. Genom att testa att bleka, färga och mäta utvalda parametrar har vi i en labbmiljö skapat en testbild av hur en möjlig process skulle kunna se ut. Genom användning av Higg-Index har vi sedan kunnat få fram en indikation på hur hög resursåtgången skulle kunna vara på industriell nivå med konventionella och resurssparande metoder. Resultatet visar att om målet är att färga om till en så mörk färg som möjligt så skall remakeprodukten inte blekas i förväg. Resultaten gav även en indikation på hur många blekningar som skulle behöva göras i labbmiljö för att få ett helt vitt prov. Detta gav en indikation på hur hög energi-, vatten- och kemikaliåtgång skulle varit beroende på önskat resultat. Detta examensarbete har som mål att uppmuntra kritisk diskussion av remake samt ligga till grund för vidare forskning inom området. Detta för att på sikt bidra med lösningar som kan få textilindustrin att bli mer cirkulär. / The study aims to investigate the consumption of energy, water, and chemicals in the bleaching and dyeing processes for new-production imitating remakes versus new production. By examining this, a discussion can be initiated on whether new-production imitating remakes are a viable alternative for the textile industry to address its environmental issues and textile waste. By testing bleaching, dyeing, and measuring selected parameters in a lab environment, we have created a test representation of how a potential process could work. Using the Higg-Index, we have then been able to get an indication of how high the resource consumption would be at an industrial level with conventional and resource-saving methods. The results show that if the goal is to re-dye to the darkest color possible, the remake product should not be pre-bleached. The results also provided an indication of how many bleaching cycles would need to be done in a lab environment to achieve a completely white sample. This gave an indication of what the energy, water, and chemical consumption would be depending on the desired outcome. This thesis aims to encourage discussion of remakes and serve as a foundation for further research in the area, ultimately contributing to solutions that can make the textile industry more circular.