Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Varje år orsakar influensa stora utbrott av sjukdom där barn och ungdomar drabbas mest frekvent. Vaccin mot influensa ges med avsikt att förhindra smittspridning samt vara samhällsekonomisk lönsam med ett humanitärt utgångsläge. Föräldrars beslutsfattande gällande vaccination av sitt barn kan påverkas av olika faktorer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som kan påverka föräldrars beslutsfattande gällande att vaccinera sitt barn mot influensa. Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar av vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Analys av elva artiklar har genererat i teman med underliggande subteman. Resultat: De faktorer som påverkade föräldrars beslutsfattande gällande att vaccinera sina barn var: Ansvar för någon annans liv, att fatta beslut för en annan individ samt skydda sitt barn från ohälsa. Information, betydelsen av information samt vad brist på information har för betydelse. Samhällsdebatt och sociala influenser, hur föräldrar påverkas av media, nyhetsrapportering samt familj, släkt och vänner. Biverkningar, oro för vilka konsekvenser som kan uppkomma av att vaccinera sitt barn. Immunförsvaret-vaccinets och dess effekt, övertygelse om immunförsvarets egen förmåga samt oro för vaccinets påverkan. Tidigare erfarenheter, att relatera beslut gällande vaccination till tidigare upplevda händelser. Diskussion: I diskussionen belyses sjuksköterskans funktion i mötet med föräldrar i processen av att fatta beslut gällande att vaccinera sitt barn. Hur sjuksköterskan kan bemöta dessa föräldrar med en strävan om en individanpassad vård. Resultatet relateras i diskussionen till Callista Roys adaptionsmodell (RAM).

Bakgrund: Vaccinationer räknas till sjukvårdens mest effektiva hälsoåtgärd och räddar cirka 1.5 miljoner liv årligen. Trots möjligheten att utnyttja vaccin väljer somliga att inte vaccineras. Detta fenomen kallas för vaccintveksamhet är ett av de tio största hoten mot den globala folkhälsan. Syfte: Syftet var att beskriva vilka motiv som leder till att föräldrar är tveksamma till att vaccinera sina barn. Metod: En allmän litteraturstudie med en deskriptiv design genomfördes. En litteratursökning utfördes i databaserna Cinal och Pubmed, vilket resulterade i elva kvalitativa studier som var relevanta för denna studies syfte. Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram. Resultat: Resultaten från artiklarna presenterades i 6 olika teman: oro gällande vaccinets säkerhet, misstro till myndigheter, påverkan av social miljö och normer, naturlig immunisering och sjukdomars allvarlighetsgrad och hälsosam livsstil. Föräldrar ifrågasatte vaccinets säkerhet och upplevde otillräcklig information från myndigheter. En del påverkades av samhällets normer. Somliga ansåg att en naturlig immunisering var att föredra och en del trodde att sjukdomarna var ofarliga. Vissa ansåg att en hälsosam livsstil gav ett tillräckligt skydd mot sjukdomarna. Slutsats: Föräldrarnas tveksamhet till att vaccinera sina barn grundas huvudsakligen i en ofullständig förståelse för vaccinets säkerhet och effektivitet. Många kände misstro till sjukvården och föredrog naturlig immunisering framför vaccinering. Den ofullständiga förståelsen bottnade i många fall i informationsbrist och resulterade i att föräldrar kände oro inför vaccin. Sjuksköterskan har en viktig roll i att inta god handlingsberedskap och att i vårdmötet säkerställa att föräldrarna ges förutsättningar att förstå nyttan och nödvändigheten med vaccin. / Background: Vaccine is one of the most effective tools to prevent diseases and saves around 1,5 million lives yearly. Despite access to vaccines, some individuals choose to not vaccinate. This phenomenon known as vaccine hesitancy, is one of the ten biggest threats to global public health. Purpose: The purpose of this study was to describe the motives behind parents’ hesitancy to vaccinate their children. Method: A litterature study with a descriptive design was performed. A literature search was conducted using Cinahl and PubMed databases, leading to eleven qualitative studies relevant to the purpose of this study. Travelbee's nursing theory was used as a theoretical model. Results: The results from all articles are presented in six themes: Concerns regarding the vaccine’s safety, Distrust of authorities, Impact of social environment and norms, Natural immunization and disease severity and Healthy lifestyle. Parents questioned the safety of the vaccine and experienced lack of information from authorities. Some were influenced by norms of the society. Multiple parents considered that a natural immunization was preferable to the actual diseases. Several believed that a healthy lifestyle would provide enough protection against the diseases. Conclusion: Parents hesitancy to vaccinate their children are mainly based on an incomplete understanding of the vaccine's safety and effectiveness. The incomplete understanding was due to a lack of information which led parents to worry about the vaccine. The nurse has an important role in taking good action readiness and to ensure that parents are given the conditions to understand the benefit and necessity of the vaccine.

Introduktion: Vaccin har blivit en global framgång för folkhälsan. Vaccinationer har bidragit till att flera barnsjukdomar blivit så sällsynta att de inte längre utgör hot mot samhället. Trots detta finns fortfarande en tveksamhet hos föräldrar kring barnvaccinationer. Vaccintveksamhet finns med som en punkt i WHO:s lista över tio hot mot den globala folkhälsan. Distriktssköterskor inom barnhälsovården och elevhälsovården har en viktig roll i vaccinationsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till föräldrars tveksamhet eller val att avstå barnvaccination. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån Polit & Becks niostegsmodell. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes för att analysera de 16 artiklarna som användes i studien. Resultat: Består av fyra huvudkategorier; Rädsla att barnet tar skada av vaccinet, Uppfattningar om immunisering, Misstro till auktoriteter och Alternativa livstilsåskådningar. Konklusion: Det är av stor vikt att distriktssköterskan känner till varför föräldrar är osäkra eller väljer helt att avstå att vaccinera sina barn. Det finns en utmaning i att bemöta dessa föräldrar samtidigt som det kräver en bred kompetens grundat i evidens kring vaccination och folkhälsa. Målet är att bemöta barn och föräldrar på ett respektfullt och stödjande sätt när det gäller osäkerhet kring vaccinering.