Studiens syfte är att undersöka de argument som utvecklas i elevers matematiska resonemang vid lösandet av en problemlösningsuppgift i årskurs 1. För att undersöka detta har en undersökning av kvalitativ ansats med observation som metod genomförts på en grundskola i Mellansverige. Enligt tidigare forskning finns fyra typer av argument i ett matematiskt resonemang som alla bygger på varandra i en viss ordning och hänger ihop som en kedja. Resultatet av denna studie visar att argumenten inte bygger på varandra i en viss ordning utan kommer utifrån vad tidigare elev har sagt. Bland annat återfinns ett identifierande argument i mitten av ett resonemang och inte i början så som tidigare forskning påstår. Resultatet visar även att eleverna är multimodala vid lösandet av problemet och använder sig av gester, kroppsspråk och symboler för att förstärka eller visa sina argument i resonemanget. Studien har även kommit fram till att valet av uppgift vid problemlösning är av stor vikt då symbolerna som är tänkta att underlätta problemet för eleverna kan göra så att eleverna tolkar uppgiften på ett annat sätt och på så sätt avviker från problemets kärna. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden. Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som ett gemensamt ansvar.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen. Resultatet för undersökningen visar att skolan har kommit igång med projektet och börjat lägga en grund för etablering och vidareutveckling men även att skolans rektor har en betydande roll i projektet. Med uppsatsens teori Career Development Learning in School Systems som är en del av The Systems Theory Framework framkommer det i analysen hur skolan som system och dess delar så som rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare och resurser är väsentliga för systemets helhet. Det framkommer dessutom att skolan påverkas av samhället och påverkar i sin tur detta. Det finns ständiga påverkningar inom och mellan dessa delar och system.