No description available.

In nature, environments are often variable and heterogeneous influencing ecological and evolutionary processes. This thesis focus on how animals interact with their environment and how that affects the reproductive decisions they make. Using empirical data collected from wild collared flycatcher populations, experiments and molecular approaches I try to unveil some of these relationships and the evolutionary, ecological and conservation implications of these findings are discussed. Firstly, collared flycatchers were shown to use breeding densities of their own and other species using similar resources when assessing costs and benefits associated to breeding in specific habitats. However, species will vary in how informative they are, and the worst competitor – with whom you overlap most in resources needs – also provides the best source of information. Collared flycatcher parents will also benefit differentially from investments in sons and daughters due to habitat characteristics and dispersal differences between the sexes. Here, I show that they will produce more of the sex that will give the highest expected fitness return given the environment they are in. These results also provide a reciprocal scenario to Clark's (1978) classical study of sex ratio adjustment in relation to local resource competition (LRC), as more of the natal philopatric sex is produced when LRC is low. Secondly, the effect of elaborated ornaments on paternity in the socially monogamous collared flycatcher was shown to be of more importance in areas where the intensity of intra- and intersexual conflicts are expected to be elevated. Hence, ornamentation by environmental interactions determines paternity, illustrating that sexual selection through extra-pair paternity is context dependent. Finally, even though the collared flycatcher populations that this thesis is based on have been studied on their breeding grounds for more then 25 years, we know little of where they are when they are not breeding. Here, stable isotope signatures in winter-grown feathers suggests that they may spend their winter with their breeding ground neighbours and do so repeatedly over years. Differences between breeding populations at this small scale should have many impactions for evolutionary and ecological processes as it will, for example, determine with whom individuals interact throughout their life.

The prolific use of the internet and electronic mail within the legal profession presents novel challenges to the application of the attorney-client privilege; especially, in regards to protecting intended confidential communications relayed through e-mail. This thesis addresses the question of whether an attorney in Florida, through electronic mail use, can waive his client's right to the protections of the attorney-client privilege. After a review of current case law, law review articles, statutes, and texts, this thesis concluded that an attorney's communication through e-mail warrants a reasonable expectation of privacy, permitting the attorney to speak in reasonable confidence to clients through the web. However, attorneys, ethically, should consider the strong repercussions for using such a potentially transparent medium for communication. By examining the relationship between current law, the application of the attorney-client privilege, and a reasonable expectation of privacy, this study provides a comprehensive analysis for attorneys concerned with electronic mail usage. Lastly, this thesis provides attorneys with best practices for their electronic mail communications.

Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi vid kirurgi är förknippat med ökad mortalitet och kan leda till komplikationer som innebär lidande, förlänger tid för återhämtning och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är exempelvis försämrad sårläkning, ökad risk för blödning och ökad incidens av infektioner. För många patienter innebär det ett lidande att frysa eftersom att vara kall är förknippat med känslor av utsatthet, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel för att förhindra att hypotermi uppstår under anestesi finns att tillgå. I Sverige saknas specifika riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att följsamheten till lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att bibehålla adekvat kroppstemperatur och här har anestesisjuksköterskan en viktig uppgift. Syfte: Syftet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med narrativ analys genomfördes. Informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den mest förekommande metoden var aktiv värmning med forced-air warming, som också verkade vara den mest effektiva metoden för att bibehålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade hypotermi helt. Slutsats: Trots att effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används är incidensen av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsaker till den höga incidensen. / Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi under operation är förknippad med ökad dödlighet och kan leda till komplikationer som skapar lidande, förlänger återhämtningstiden och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är till exempel försämrad sårläkning, ökad blödningsrisk och ökad förekomst av infektioner. För många patienter innebär frysning lidande eftersom förkylning är förknippad med känslor av exponering, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel finns tillgängliga för att förhindra hypotermi uppstår under anestesi. I Sverige finns inga särskilda riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att efterlevnaden av lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att upprätthålla en tillräcklig kroppstemperatur, och här har anestesisjuksköterskan ett viktigt ansvar. Syfte: Målet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med narrativ analys genomfördes. En informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den vanligaste metoden var aktiv uppvärmning med påtvingad luftuppvärmning, vilket också visade sig vara den mest effektiva metoden för att upprätthålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade dock. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade helt hypotermi. Slutsats: Även om effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används, är förekomsten av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsakerna till den höga förekomsten. Sökord: Anestesi, kroppstemperatur, värmebevarande metoder, förebyggande och kontroll av hypotermi, oavsiktlig hypotermi, intraoperativ vård, kvantitativ, litteraturöversikt, perioperativ vård, kirurgi.