Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den nationella kulturen påverkar marknadsföringens utformning. Vi har använt oss av tre kulturella dimensioner – horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism – för att se om det finns spår av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsföringen. Undersökningen har baserats på en innehållsanalys av bankers reklamfilmer, som hämtats från ett land av respektive kulturell dimension. Resultaten visade en tydlig korrelation mellan landets kultur och hur reklamfilmerna var utformade. I det kollektivistiska landet Indien hade man exempelvis ett betydligt mycket större relationsfokus än i det individualistiska USA. Slutsatsen är att kulturen ter sig ha en stor påverkan på hur marknadsföring utformas och att denna påverkan i stor utsträckning kan härledas till de kulturella dimensionerna individualism-kollektivism och horisontellt-vertikalt.

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.

Sambandet mellan kultur och personlighet har studerats i stor utsträckning och tidigare forskning har visat på en koppling mellan kulturdimensionen individualism-kollektivism och personlighetsdimensionen idiocentrism-allocentrism. Den föreliggande studien undersöker förhållandet mellan individualism-kollektivism och idiocentrism-allocentrism bland internationella studenter i Sverige. 215 internationella studenter (M = 23 år, åldersintervall 19-44, 120 kvinnor, 94 män, 1 annat) gavs definitioner av individualistiska och kollektivistiska kulturer och ombads att bedöma sin ursprungskultur. De uppmanades sedan att uppskatta sig själva utifrån 22 frågor avsedda att mäta idiocentrism-allocentrism. Slutligen uppmanades de att ange sitt huvudskäl till att studera utomlands genom att välja ett av sju alternativ i en flervalsfråga. Data analyserades med one-way ANOVA's och oberoende t-tester. Resultaten visade på ett samband mellan kulturell bakgrund och idiocentrism-allocentrism i den förväntade riktningen. Vidare demonstrerade resultaten inte en koppling mellan geografisk bakgrund och idiocentrism-allocentrism. Slutligen visade resultaten varken en koppling mellan huvudorsaken till utlandsstudier och idiocentrism-allocentrism, eller mellan huvudorsaken till utlandsstudier och kulturell bakgrund. Av dessa resultat drogs slutsatsen att när det gäller individualism-kollektivism och idiocentrism-allocentrism så påverkar kultur personlighet. Resultaten tyder vidare på att det kanske inte är lämpligt att likställa geografiska enheter som nationer med kultur, då subkulturell mångfald kan påträffas inom dessa enheter. Slutligen tyder resultaten på att internationella studenter skiljer sig åt för gällande skäl till utlandsstudier oavsett personlighet och kulturell bakgrund, även om vidare forskning krävs gällande internationella studenters motivation. / The association between culture and personality has been widely studied and previous research has shown an association between the culture dimension of individualism-collectivism and the personality dimension of idiocentrism-allocentrism. The present study investigates the relationship between individualism-collectivism and idiocentrism-allocentrism among international students in Sweden. 215 international students (M = 23 years, age range 19-44, 120 women, 94 men, 1 other) were given definitions of individualist and collectivist cultures and asked to assess their culture of origin. They were then asked to rate themselves on 22 items intended to measure idiocentrism-allocentrism. Finally, they were asked to state their main reason for studying abroad by choosing one of seven options given in a multiple-choice item. One-way ANOVA's and independent t-tests were carried out for data analysis. The results showed an association between cultural background and idiocentrism-allocentrism in the expected direction. Further, the results did not demonstrate an association between geographical background and idiocentrism-allocentrism. Finally, the results did not demonstrate an association between main reason for studying abroad and idiocentrism-allocentrism, nor between main reason for studying abroad and cultural background. It was concluded that in the case of individualism-collectivism and idiocentrism-allocentrism, culture does influence personality. Further, the results suggest that it may not be appropriate to equate geographical entities such as nations with culture as cultural diversity may be found within such entities. Finally, the results indicate that international students differ in their reasons for studying abroad regardless of personality and cultural background, although further research regarding the motivation of international students is needed.