Introduktion: Världshälsoorganisationen (WHO) har förklarat att antibiotikaresistens är en global folkhälsokris som finns i både låginkomstländer och höginkomstländer. Faktorer som sjukvård, förskrivarnas kunskap om infektionssjukdomar och deras kommunikation påverkar antibiotikaanvändningen och dess förskrivning. Därför metoder som påverkar kommunikationsstrategier för en rationell användning av antibiotika kan vara fördelaktiga i samhället då förökad kunskap kan bidra till bättre användning av antibiotika . Syfte: Syftet med denna studie var att granska informationsaktiviteter i svenska regionala läkemedelskommittéer för att förebygga antibiotikaresistens: lärdomar och områden för förbättring. Metod: 21 läkemedelskommittéer i Sverige fick 5 frågor via e-post att besvara på gällande antibiotika kommunikation i kommunen. Detta för att sedan analysera svaren med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Resultat: 18 läkemedelskommittéer besvarade på frågorna därav tre teman och ett undertema identifierades; Nationell reglering och övervakningsverktyg är viktiga för länen, undertema, frekvens av informationsutbyte om antibiotikaförskrivning, Covid-19-pandemins påverkan på informationsaktivitet och Patienternas medvetenhet – ett område att fokusera på. Slutsats: I Sverige har länen en viktig roll att förmedla information, uppdateringar av riktlinjer och följa upp antibiotikaförskrivningar på förskrivarnivå. Covid-19 pandemin har ökat kunskapen om att fysiska möten är mer efektiva för att förmedla information. Det finns även ett behov av att utbilda allmänheten även om regionerna är fokuserade på denna aspekt, de flesta län måste fortfarande uppmärksamma detta specifika område. / Introduction: The World Health Organization (WHO) has declared that antibiotic resistance is a global public health emergency that exists in both low income countries and high income countries. Factors like healthcare, prescribers’ knowledge in infectious diseases and their communication affect antibiotic use and its prescription. Therefore methods that impact communication strategies enhance rational use of antibiotics. Aim: The purpose of this study was to explore information activities of Swedish Regional Pharmaceutical Committees for preventing antibiotic resistance. Also we tried to explore if there were certain lessons to be learned regarding effective information activities, and to identify any rooms for improvements.  Methods: 21 Pharmaceutical committees in Sweden were sent 5 questions via email to answer regarding antibiotic communication in the county. This to then analyze the responses using qualitative thematic analysis. Results: 18 counties responded to the questions whereas three themes and one sub-theme were identified; National regulation and surveillance tools are important for counties, subtheme, frequency of information sharing regarding antibiotic prescription, the COVID-19 pandemic’s impact on information activity and Patient’s awareness – an area to focus on. Conclusion: In Sweden, the counties have an important role to relay information, update on guidelines and follow up on antibiotic prescription at prescriber level. The Covid-19 pandemic has increased the knowledge that physical meetings are more effective to convey information. There is also a need to educate the general public though counties are focused on this aspect, majority of counties still need to bring their attention to this particular area.