Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention. Frågeställningar: Var har tandhygienisterna funnit information gällande NR? Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen? Metod: Trettioåtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg. Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ”Initial kronkaries” jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ”Kronisk parodontit”. Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare. Uppföljande utvärdering av evidensbaserad prevention inom tandvården rekommenderas, då ett mindre antal icke evidensbaserade preventiva åtgärder kvarstod.

The purpose of our study is to interpret and understand the collaborative process around a regional model that is based on state developed guidelines for people with dementia. We have chosen to focus on the importance of interaction and have therefore interviewed participants in the project's steering committee. This group participates in efforts to develop a model for dementia care in Halland.The project work in Halland, to develop a joint model for people with dementia and their families was initiated in the spring of 2011 and is due to finish at the end of 2012. The Halland model has been named “Annas led” and is about Anna and her husband Lars and living with dementia. The model is collaboration between the six municipalities in Halland and Region Halland, which operates health care in Halland. The goals are that people with dementia should not "slip through the net" and that there must be an equal and good care wherever you are in the county.The study has shown that cooperation works well in Halland. It has also been proven that Halland has a very good support structure that promotes cooperation in a positive way. The support structure takes care of all change projects in the area which the respondents believe is a crucial part for the cooperation to work in the best possible way. The interviewees also point out that an open climate, understanding, respect for different cultures and professions contribute to a good and positive interaction.

Introduktion: Utmattningssyndrom drabbar allt fler individer. Socialstyrelsens riktlinjer som utgavs år 2003 har inte uppdaterats sedan de utgavs. Enligt Försäkringskassan står psykisk ohälsa för den största anledningen till sjukskrivning bland både män och kvinnor. Ungefär 30 % av Sveriges befolkning har varit eller är sjukskrivna för psykisk ohälsa som är stressrelaterad. Det här examensarbetet syftar till att ta reda på om det finns fler behandlingsformer som hjälper individer som är drabbade av utmattningssyndrom än de behandlingsformer som finns med i Socialsyrelens riktlinjer. Som klassificering används ICF. Metod: Som metod används scoping review i enlighet med Arksey och O’Malley utifrån fem olika steg, som innebär att kartlägga befintlig litteratur. I den här typen av scoping review används både vetenskaplig litteratur men även så kallad grå litteratur vilket innebär icke vetenskapliga artiklar, examensarbeten, doktorsavhandlingar och tidningsartiklar till exempel. Resultat: Resultatet visar att följande behandlingsformer inte är med i Socialstyrelsens riktlinjer; grön terapi, musikterapi, ljusterapi, livsstilsförändringar och aromaterapi hjälper individer med utmattningssyndrom. Diskussion: Det finns inget nationellt register för att säkerställa att individer med utmattningssyndrom får information om flera olika behandlingsformer och tillsammans med behandlande läkare kommer fram till den behandlingsform som är mest lämplig för individen utifrån individens unika förutsättningar. Det finns inget nationellt register som påvisar vilka behandlingsformer mot utmattningssyndrom som finns att tillgå. Konklusion: Det behöver skapas ett nationellt register som kvalitetssäkrar att individer som är drabbade verkligen får rätt information och att individen tillsammans med behandlande läkare får välja den behandlingsform som individen anser passar bäst. Det behöver forskas mer på de behandlingsformer som visade sig hjälpa individer med utmattningssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer behöver uppdateras.

Introduktion: Perifer venkateter (PVK) är en av de vanligaste medicintekniska produkterna som används inom sjukvården. Cirka fem miljoner PVK:er förbrukas årligen i Sverige. Komplikationer kan uppstå vid användande av PVK vilket medför lidande för patienten och ökar kostnaderna för hälso- och sjukvården. Genom att basera och uppdatera riktlinjer gällande hantering av PVK enligt aktuell forskning kan komplikationer förebyggas. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för hantering av PVK samt besvara frågeställningen: följer de nationella riktlinjerna gällande hantering av PVK den aktuella forskningen? Metod: En litteraturstudie med utgångspunkt i Polit & Becks (2017) nio steg. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 13 kvantitativa studier som kvalitetsgranskades enligt Polit & Becks (2017) ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”. Resultat: Resultatet baseras på 13 studier där fem rubriker identifierades: placering av PVK, skötsel av PVK, olika storlekar och typer av PVK, tid in situ samt riskfaktorer. Resultatet som framkom under varje rubrik jämfördes med vad som tas upp gällande aktuellt ämne i Vårdhandboken. Slutsats: De nationella riktlinjer som finns idag stämmer inte helt överens med den aktuella forskningen. För att säkerställa vilka rutiner och riktlinjer som ska gälla behövs dock mer forskning, främst gällande tid in situ och storlek på PVK.

No description available.

No description available.

Introduktion: I de nationella riktlinjerna (NR) för vård vid stroke ger Socialstyrelsen rekommendationer om åtgärder som hälso- och sjukvården bör erbjuda personer som insjuknat i stroke. Det saknas idag kunskap om i vilken utsträckning fysioterapeuter inom strokerehabilitering, har implementerat rehabiliteringsåtgärder i enlighet med NR.    Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning fysioterapeuter som arbetar med strokerehabilitering i olika delar av vårdkedjan i Sverige, har implementerat rehabiliteringsåtgärder enligt Socialstyrelsens NR, samt kartlägga vilka underlättande och hindrande faktorer som påverkat implementeringen i verksamheterna.     Metod: Studien har en kvantitativ tvärsnittsdesign. En webbenkät har använts som datainsamlingsmetod. Fysioterapeuter som arbetar i olika delar av strokevårdkedjan, har besvarat enkäten.    Resultat: 148 fysioterapeuter deltog i studien. De flesta rehabiliteringsåtgärder, som enligt NR bör erbjudas, erbjöds i hög grad. Rehabiliteringsåtgärder som uppgiftspecifik gångträning (90,5 %), fallpreventiva åtgärder (86,5 %) samt uppgiftspecifik träning vid nedsatt motorik (85,1 %), var implementerade. Faktorer som upplevdes underlätta implementeringen, var att det ansågs viktigt att efterfölja riktlinjerna, att man känner sig trygg med att utföra rehabiliteringsåtgärderna, och att rehabiliteringsåtgärderna är tydligt beskrivna i NR. Faktorer som upplevdes försvåra implementeringen var brist på fysioterapeutresurser, otillräckligt med tid och avsaknad av tydliga mål i verksamheterna att arbeta enligt riktlinjerna.    Slutsats: Studien visar att majoriteten av rehabiliteringsåtgärder med hög prioritet erbjuds av fysioterapeuter som arbetar med strokerehabilitering. För att underlätta implementeringen krävs kunskap, resurser, tid, och tydliga mål i verksamheten att arbeta enligt riktlinjerna. / Introduction: The National Board of Health and Welfare in Sweden has published evidencebased National Stroke Guidelines that healthcare should follow. Currently, there is a lack of knowledge about the extent to which physiotherapists who work with stroke rehabilitation, have implemented the recommendations according to the National Stroke Guidelines.    Aims: To investigate to what extent physiotherapists who work with stroke rehabilitation in various parts of the of the care chain in Sweden, have implemented the National Stroke Guidelines, and to identify which facilitating and hindering factors have influenced the implementation.     Method: The study has a quantitative cross-sectional design. An online survey has been used as a data collection method and has been answered by physiotherapists working with stroke rehabilitation in various parts of the care chain.    Results: 148 physiotherapists participated in the study. Most recommendations, whith high priority, were provided to a great extent. The most implemented rehabilitation interventions were task-specific walking training (90,5 %), prevention of falls (86,5 %) and task-specific training when impaired motor function (85,1%). The main factors that facilitated the implementation was that it was considered important to comply with guidlines, that it felt safe to carry out the recommendations, and that they are clearly described. The main factors that hindered the implementation, were lack of physiotherapist resources, limited time and no clear goals to promote the work of implementing the guidelines.   Conclusion: This study shows that most rehabilitation interventions, with high priority, are provided by physiotherapists working with stroke rehabilitation. To facilitate the implementation, knowledge, resources, time, and clear goals are required to promote the work.

När de nationella riktlinjerna för vård och ångesttillstånd utkom 2010, ansågs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisågs nästan helt som metod i offentlig vård. Vad detta inneburit för de offentliganställda dynamiska terapeuterna och deras patienter är okänt. Syftet med studien var att få veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förändrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod användes en kvalitativ intervju med en öppen frågeställning där fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton år i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman. Resultatet redovisas mot en tidsaxel bestående av förr, nuvarande situation och framtiden. Dagens situation har gjort det svårt att upprätthålla den psykodynamiska ramen och terapeuterna tecknar en relativt mörk bild av den psykodynamiska terapins och sin egen framtid inom den offentliga psykiatriska vården. Diskussionen berör legitimerade psykodynamiska terapeuters rätt att utöva sitt yrke inom de rättigheter och skyldigheter som legitimation ger. Situationen som patienterna befinner sig i när de efterfrågar dynamisk terapi diskuteras också och kopplingen till aktuell lagstiftning. / When the national guidelines for care regarding depression and anxiety disorders were published in 2010, psychodynamic therapy was considered to lack evidence and was subsequently ignored almost entirely as a method in public care. What this meant for public servants, dynamic therapists and their patients is unknown. The aim was to find out how the psychodynamic therapists experience their current work situation and if the national guidelines, published in 2010, have affected their work as dynamic therapists in the public sector. A qualitative interview with an open issue where five senior qualified therapists with at least fifteen years in the profession attended was used as method. The interviews were processed in a thematic analysis, which resulted in four overarching themes. The results are reported against a timeline consisting of past, present situation and future. The current situation has made it difficult to maintain the psychodynamic framework and therapists paint a fairly bleak picture of the future of psychodynamic therapy and their own future within the public mental health services. The discussion concerns registered psychodynamic psychotherapists’ right to practice within their given responsibilities. The discussion also concerns the patient’s situation when requesting psychodynamic therapy, as well as the link to current legislation.

När förlossningsprogressen går långsamt fram eller stannar av helt kan barnmorskan använda sig av läkemedlet Oxytocin® för att framkalla tätare och mer intensiva värkar och på så sätt uppnå progress i förlossning. Oxytocin® är ett potent läkemedel som när det används felaktigt kan ge allvarliga komplikationer för mor och barn. I Sverige togs nationella riktlinjer för oxytocinbehandling vid värksvaghet fram år 2011. Barnmorskan har även lokala riktlinjer att förhålla sig till i sitt dagliga arbete. Studier har visat att oxytocinbehandling sker på ett ostrukturerat sätt i Sverige. Syftet med studien var att undersöka Sveriges förlossningsklinikers PM följsamhet till de nationella riktlinjerna framtagna år 2011 gällande oxytocinbehandling vid värksvaghet. Studien utgjordes av en kvantitativ, komparativ metod med en deskriptiv ansats, där urvalet resulterade i insamlade data från 43 av landets 44 förlossningskliniker. Ett instrument för dataanalys framtogs där samtliga PM jämfördes mot den text som var formulerad i de nationella riktlinjernas föreslagna PM och presenterades genom deskriptiv statistik. Resultatet visade på en variation i följsamhet i de lokala PM:en till de nationella riktlinjerna. Fem klinikers PM överensstämde med de nationella riktlinjernas PM på samtliga punkter. Ytterligare fyra klinikers PM överensstämde på alla punkter förutom gällande riktlinjer kring dokumentation. Knappt två tredjedelar av klinikerna överensstämde till 75 procent eller mer av de punkter som jämfördes i instrument för dataanalys. Ett fåtal klinikers följsamhet var 25 procent eller lägre. Vidare ansågs varken de nationella eller lokala riktlinjerna vara reviderade utifrån den senaste forskningen och evidensen. Studiens slutsats var att kliniker bör se över sina riktlinjer gällande oxytocinbehandling vid värksvaghet för att kunna erbjuda födande kvinnor i Sverige en jämlik och patientsäker vård.

The global use of energy increases every day and to meet the growing demand, energy sources are constantly being developed to become more efficient and reliable. During the last decade, the global solar photovoltaics (PV) capacity has increased every year and in 2017, solar PV was the global leading power source of renewable energy. However, hazards and risks regarding fire have been connected to the installation and use of solar PV systems. An Italian study showed an increase of fires in solar PV systems following the increase of installed PV systems. A German report estimated that integrated solar PV systems have 20 times higher fire risk than non-integrated systems. The fire risks of solar PV systems are related to their electrical components, the fact that they produce power as long as a light source is shining and the changed fire dynamic of e.g. roofs when systems are installed. To reduce risks and create standards, several countries have legislated and published recommendations of installation and maintenance of solar PV systems. However, the regulations and recommendations vary greatly between countries and a comparison has therefore been performed in this thesis with the purpose of identifying differences. Legislation and other recommendations from four countries as well as European guidelines have been investigated and compared to see how solar PV systems are regulated. The difference between non-integrated and integrated solar PV systems has been examined as well as the fire risks connected to each system. Furthermore, the impact of solar PV systems during a fire rescue operation have been investigated. Finally, computer simulations have been performed to see what temperatures can be expected at the presence of a solar PV system at a façade.  The result shows a great difference in the level of details in the regulations and recommendations. Some countries have more general requirements while others are very specific in distances between PV systems and fire walls etc. The only requirement found in every countries’ regulations or guidelines is of informative signage. The requirements regarding placement of solar PV systems is also similar between the countries. Such requirements can refer to clear pathways between panels for fire fighter access and distances between modules and smoke/heat exhaust ventilation. The regulations and recommendations found are mostly for non-integrated solar PV system wherefore a suggested further work is to investigate the need for specific regulations regarding integrated systems. Another conclusion is that reports regarding integrated systems are rather common but very few experiments have been performed. A commonly mentioned aspect of fire investigations regarding PV systems is the need for professional planning and installation of the systems. Since the development of solar PV systems is highly increasing, investigations have found that low-quality components and installation faults have led to fires.  The computer simulations were performed using the computer code TASEF with a model representing a wall structure of an integrated PV-system. Two different fire scenarios were investigated where the first scenario represented fire exposure on the solar panel and the other scenario fire exposure within the void (created between the PV and insulation of the wall). The design fires used were the ISO 834-curve and a constant temperature of 800 °C.  The temperatures received in the computer simulation did not vary much between different design fires or the simulated fire scenarios. The highest temperatures were measured in the cavity of the model (between the timber studs and the insulation) and reached between 792 and 937 °C after 60 minutes.  The conclusions of this thesis indicate that the legislation of safety regarding solar PV system is not developing as rapidly as the development of the systems themselves. The difference and specific risks regarding non integrated and integrated PV systems also need to be further investigated, as the current state of the literature is largely unexplored. / Den globala energianvändningen ökar varje dag och för att möta den växande efterfrågan utvecklas ständigt energikällor för att bli mer effektiva och pålitliga. Under det senaste decenniet har den globala solenergikapaciteten ökat varje år och 2017 var solenergi den globalt ledande kraftkällan för förnybar energi. Brandrisker har dock visats sig ha en koppling till installation och användning av solceller. En italiensk studie visade en ökning av bränder i solcellsanläggningar samtidigt som det ökade antalet installerade solcellsanläggningar. En tysk rapport uppskattade att integrerade solpaneler har 20 gånger högre brandrisk än icke-integrerade system. Brandriskerna för solcellsanläggningar är relaterade till deras elektriska komponenter, det faktum att de producerar ström så länge som en ljuskälla lyser och den förändrade branddynamiken hos t.ex. tak när solpaneler installeras. För att minska riskerna och skapa standarder har flera länder lagstiftat och publicerat rekommendationer om installation och underhåll av solceller. Reglerna och rekommendationerna varierar dock mycket mellan länder och en jämförelse har därför gjorts i denna avhandling med syftet att identifiera skillnader. Lagstiftning och andra rekommendationer från fyra länder samt europeiska riktlinjer har undersökts och jämförts för att se hur solcellsanläggningar regleras. Skillnaden mellan icke-integrerade och integrerade solpaneler har granskats såväl som brandriskerna för varje system. Dessutom har effekterna av solcellsanläggningar under en räddningstjänstsinsats undersökts. Slutligen har datorsimuleringar genomförts för att se vilka temperaturer som kan förväntas. Resultatet visar en stor skillnad i nivån på detaljer i regler och rekommendationer. Vissa länder har mer allmänna krav medan andra är mycket specifika i t.ex. avstånd mellan solpaneler och brandväggar/brandcellsgränser. Det enda krav som finns i varje lands regelverk eller riktlinjer är krav på informativ skyltning. Kraven på placering av solcellsanläggningar är också relativt lika mellan länderna. Sådana krav kan vara fri passage mellan paneler och avstånd mellan moduler och rök-/värmeutloppsventilation. De föreskrifter och rekommendationer som hittats är mestadels för icke-integrerat PV-system, varför ett föreslaget ytterligare arbete är att undersöka behovet av specifika regler för integrerade system. En annan slutsats är att rapporter om integrerade system är ganska vanliga men att få experiment har utförts. En vanligtvis nämnd aspekt i brandundersökningar avseende PV-system är behovet av professionell planering och installation av systemen. Undersökningar har funnit att komponenter av låg kvalitet och installationsfel har lett till bränder. Datorsimuleringarna utfördes med hjälp av TASEF med en modell motsvarande en väggkonstruktion med en integrerad solpanel.  Två olika brandscenarion undersöktes, ett scenario där modellen utsätts för utvändig brand och ett scenario där branden placerades inuti hålrummet mellan solpanelen och isoleringen. Brandkurvorna som användes var ISO 834-kurvan och en konstant temperatur på 800 °C. Temperaturerna från simuleringarna varierade inte så mycket mellan de olika brandkurvorna eller scenarierna. De högsta temperaturerna mättes i hålrummet i modellen (mellan träreglarna och isoleringen) och nådde mellan 792 och 937 °C efter 60 minuter.   Slutsatserna från denna avhandling indikerar att lagstiftningen om säkerhet beträffande solcellssystem inte utvecklas lika snabbt som utvecklingen av själva systemen. Skillnaden och specifika risker med avseende på icke integrerade och integrerade solcellssystem behöver också undersökas, eftersom det nuvarande läget i litteraturen till stor del är outforskat.