De senaste decennierna har Sverige gått från en stat med starka inslag av korporativism till ett styrelseskick med pluralistisk prägel. Utvecklingen har inneburit en arena för nya påverkansformer och med den en ny yrkeskategori. Samtidigt som arbetet med att påverka statsmakten utifrån har ökat, finns det fortfarande begränsad kunskap om hur det arbetet bedrivs.  I denna studie används Hugh Heclos begrepp ‘policyprofessionella’ för förstå denna nya arena och dess aktörer. 2015 uppskattades antalet verksamma policyprofessionella till mellan 2000 och 2500 personer. Denna studie undersöker och analyserar en avgränsad del av denna grupp genom deras egen syn på sin roll i det nutida demokratiska systemet. Utgångspunkter i frågeställningen är makt, demokrati och legitimitet. Studien genomförs genom sex semistrukturerade intervjuer baserade på ett målinriktat urval av policyprofessionella konsulter.  Med hjälp av Steven Lukes tre maktdimensioner som teoretiskt ramverk framkommer tre primära slutsatser. Den första är den rörande oklarheterna kring de policyprofessionella konsulternas arbete och identitet. Varken den statsvetenskapliga forskningen eller konsulterna själva verkar veta vad de ska kalla sig. Den andra är den om konsulternas uppdragsgivare och vad deras arbete utgörs av. Studien visar på en viktig distinktion mellan att arbeta mot politiker och för dem. Detta aktualiserar vidare frågor om partipolitikens representativitet. Den tredje slutsatsen rör svårigheten av ansvarsutkrävande från gruppen.