国立情報学研究所で電子化したコンテンツを使用している。

Tatueringar har historiskt sett väckt fördomar hos människor i form av att tatuerade individer uppfattas besitta negativa egenskaper. Denna studie undersökte hur tatueringar på en förskollärare var relaterade till utomståendes uppfattning om dennes lämplighet att ta hand om barn. Vidare undersöktes även om likhetseffekten var en faktor i tatuerade och icke-tatuerade deltagares bedömning av yrkesutövaren. Genom en kvantitativ vinjettstudie fick 151 universitetsstudenter bedöma en förskollärares lämplighet utifrån 14 yrkesrelaterade egenskaper. Cirka hälften av deltagarna bedömde en icke-tatuerad förskollärare och den andra hälften bedömde en tatuerad förskollärare. Av deltagarna var 65 själva tatuerade och 86 icke-tatuerade. Resultatet presenterade inga signifikanta skillnader i bedömningen mellan den tatuerade förskollärarens och den icke-tatuerade förskollärarens lämplighet. Det fanns heller ingen skillnad i bedömningen utifrån om deltagaren själv hade tatueringar eller inte. Studiens resultat skiljer sig delvis från tidigare forskning och kan därav ligga till grund för vidare fördjupning i fördomar kring tatueringar inom olika yrken.

No description available.

The purpose of the present study was to investigate Linville's (1982) ingroup-outgroup complexity hypothesis through descriptive card sorts created by young, middle-aged, and older adults regarding their own and other age groups.

Avec cette recherche, nous étudions l’impact de l’ostracisme (sentiment d’exclusion sociale)sur la performance à plusieurs tâches stéréotypées selon si celui-ci provient de personnes demême sexe ou de personnes de sexe opposé. Plusieurs travaux ont pu montrer quel’ostracisme pouvait altérer la performance cognitive (Baumeister, Twenge & Nuss, 2002).Des recherches ont pu également montrer que le fait de réaliser une tâche en même temps queplusieurs personnes de sexe opposé pouvait entraîner une diminution de performance si cettetâche était négativement stéréotypée pour le sexe de la personne c ible (Inzlicht & Ben-Zeev,2000). En référence à ces travaux, nous nous attendions à ce que l’ostracisme entraîne unediminution de performance et à ce que cet effet, pour une tâche négativement stéréotypée, soitd’autant plus fort que celui-ci provient de personnes de sexe opposé plutôt que de personnesde même sexe. Nous avons testé cette hypothèse à partir de 4 expériences : trois réalisées surdes échantillons féminin (avec une tâche numérique) et une sur un échantillon masculin (avecune tâche affective). Une analyse cumulée des expériences réalisées sur un échantillonféminin a également été proposée. Nous ne sommes finalement pas parvenus à valider notrehypothèse. Au contraire, nous avons pu constater que seul l’ostracisme de la part depersonnes de même sexe que soi entraînait une diminution de performances sur une tâchenégativement stéréotypée. Plusieurs pistes sont proposées pour interpréter ce résultat que nousavons pu mettre en évidence à plusieurs reprises. / With this research, we study the impact of ostracism (the feeling of social exclusion) onperformance on several stereotyped tasks, depending on the sex of the ostracism's source.Many researches showed that ostracism could lead to cognitive performance decrease(Baumeister, Twenge & Nuss, 2002). Some studies also pointed out that executing a task atthe same time as members of the opposite sex may cause a decrease in performance, if thetask is negatively stereotyped toward the targeted person (Inzlicht & Ben-Zeev, 2000).According to those studies, we were expecting ostracism would lead to performance decrease,and also that this effect (for a negatively stereotyped task) would be more pronounced,coming from members of the opposite sex. We tested this hypothesis with 4 experiments: 3 onfemale samples (using numeric task) and one on male sample (using an affective task). Wealso proposed a cumulated analysis of experiments conducted on female samples. Eventually,we didn't validate our hypothesis. On the contrary, we observed that only ostracism fromsame-sex persons led to performance decrease on a negatively stereotyped task. We proposeda number of leads to interpret the result we repeatedly highlighted.

Denna studies syfte var att identifiera vilka diskurser som blev synliga samt hur och om dessa diskurser bidrog till en process av andrefiering i Ulf Kristerssons nationaldagstal från år 2023. För att utföra studien användes två frågeställningar vars syfte var att identifiera diskurser som kan kopplas till andrefiering, samt hur dessa kan förstås utifrån en process av andrefiering. I mitt resultat och analys användes van Dijks kritiska diskursanalys och diskursstrukturer samt teorier om andrefiering och van Dijks “ingroup-outgroup-polarization”. I resultatet identifierades tre diskurser: diskurs om medborgarskap, diskurs om det svenska språket och diskurs om svenska värderingar, som kunde kopplas till en andrefiering. Ett “vi” och “dem” identifierades genom diskursstrukturer. “Viet” symboliserades med svenska värderingar, tolerans, normer och medborgarskap, till skillnad från “dem” som symboliserades som kriminella, lögnare och med avvikande värderingar. “De andra” målades upp som annorlunda “oss”. Slutsatsen i min studie är att det kunde identifieras en direkt men oftast indirekt andrefieringsprocess i Ulf Kristerssons nationaldagstal. / The purpose of this study was to identify which discourses became visible and how and if these discourses contributed to a process of otherization in Ulf Kristersson's National Day speech from the year 2023. To accomplish the study, two questions were used whose purpose was to identify discourses that can be linked to otherization, as well as how these can be understood based on a process of otherization. In my results and analysis I applied van Dijk's critical discourse analysis and discourse structures as well as theories of otherization and van Dijk's ingroup-outgroup polarization. In the result, three discourses were identified: discourse about citizenship, discourse about the Swedish language and discourse about Swedish values, which could be linked to an otherization. The study identified an "us" and "them" through discourse structures. “Us” was symbolized with Swedish values, tolerance, norms and citizenship, in contrast to "them" who were symbolized as criminals, liars and with deviant values. "The others" were portrayed as different from "us". The conclusion of my study is that the process of otherization in Ulf Kristersson's National Day speech was direct but mostly indirect.