Sedan år 1998 har det i Nollvisionens fotspår startats ett utvecklingsprogram i Sverige som syftar till att omvandla gamla 13 meters landsvägar och motortrafikleder till mötesfria. Implementeringen var tänkt att påtagligt reducera antalet mötes- och omkörningsolyckor samt singelolyckor med svåra konsekvenser i form av svårt skadade och dödade utan att försämra trafiksäkerheten i övrigt. Syftet med denna studie är att göra en effektmätning av de mötesfria vägarnas införande i Karlstadsregionen samt att göra en sammanställning av de olycksrisker mötesfria vägar omfattas av. Frågeställningarna som används i studien är: - Har det blivit säkrare på vägarna sedan implementeringen av mötesfria vägar i Karlstadsregionen? - Hur sker olyckor på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen?  För att beskriva hur olyckor sker på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen har en deskriptiv analys tillämpats som grundats på de beskrivningar av händelseförlopp som dokumenterats i STRADA och CORE, mellan åren 2010-2013. För att avgöra huruvida vägarna blivit säkrare sedan implementering tillämpades en segmenterad linjär regressionsanalys där antalet personskadeolyckor studerats, tre år innan och tre år efter ombyggnad för respektive vägavsnitt. Singel- och upphinnandeolyckor var de dominerande olyckstyperna på mötesfria vägar i Karlstadsregionen mellan åren 2010-2013 då de sammanlagt stod för 72,3% av samtliga olyckor som medfört skada. Vid kategoriseringen av huvudorsak till olycka framgick det att 42% av alla olyckor kan spåras till brister i samspel mellan trafikanter och väderförhållanden bedömdes i 24,1% av fallen vara huvudorsak till olycka. Den statistiska analysen var inte signifikant, men gav indikation på att vägarna blivit säkrare sedan implementering då trenden för samtliga skadade minskat. / In the footsteps of Vision Zero, a development program in Sweden was initiated in 1998. The program aimed to increase road safety on existing 13-meter roads and express roads by implementing median barriers. The purpose of this study is to measure the impact of the transformed roadways in the Karlstad region and to examine the different types of accident risks the roadways are covered by. The research questions used are: - Has the implementation of median barriers in the Karlstad region contributed to safer roads? - How do accidents occur on roads with median barriers? To describe how accidents occur on roads with median barriers in Karlstad region a descriptive analysis was made by the description of event that is documented in STRADA and CORE, between the years 2010-2013. To determine whether the roads became safer after implementation a segmented linear regression analysis was applied. Accidents resulting in injury were examined, three years before and three years after reconstruction for each road section. Single-vehicle accidents and rear-end collisions were the dominating accident types on roadways with median barriers in the Karlstad region between the years 2010-2013. They together accounted for 72,3% of all accidents that resulted in injury. When the main cause of accident was examined, it emerged that 42% of all accidents could be traced to deficiencies in the interaction between road users. Weather conditions were estimated to be the main cause of accident in 24,1% of all the studied cases. The statistical analysis was not significant, but indicated that the roads became safer after the implementation since the observed trend for all types of injured decreased.

Introduction: In January 2005, a nationwide mandatory bicycle helmet law for children under the age of 15 was introduced in Sweden. In the current study, the effect of this law was evaluated by analyzing national trends in hospital admissions due to bicycle-related head injuries during the period 1998-2011. Methods: An interrupted time-series design with segmented regression analysis was used to evaluate the intervention effect on head injuries as a percentage of all injuries (%HI) among cyclists in age- and sex-specific groups. Effect was measured as a change in level and/or slope of the trend at the time of legislation. Results: A total of 35261 cyclists (0-54 years) were hospitalized due to a bicycle injury during the study period. Linear regression analyses of the entire study period (not segmented) showed significant year-to-year decreases in the %HI of 1.3-1.7% in all age and sex-specific groups (p < .0001). Results from the segmented regression analysis showed that, at the time of legislation, a significant drop in level occurred among males under 15 years (-4.5% [95% CI: -7.7% to -1.3%], p = .01) and a significant change in slope occurred among females aged 30-54 years (-1.6% [95% CI: -2.9% to -0.2%], p = .025). Conclusions: The law seems to have had an effect on males in the target population (<15 years). Although no significant changes were observed among females in this group as an immediate result of the law, the difference in %HI between genders was minimal at the end of the study period due to the steeper general decline among females. / Inledning: I Sverige infördes en cykelhjälmslag för barn under 15 år den första januari 2005. Syftet med denna studie var att studera effekten av denna lag genom att analysera nationella trender i andelen huvudskador bland svenska cyklister under tidsperioden 1998-2011. Metod: Segmenterad regressionsanalys applicerades på tidsseriedata (interrupted time-series design) för att utvärdera om ett trendbrott när det gäller andelen cykelrelaterade huvudskador sammanföll med lagens införande i olika köns- och åldersspecifika grupper. Effekt mättes som en skillnad i regressionslinjens riktning och nivå. Resultat: Inom åldersgruppen 0-54 år vårdades totalt 35261 cyklister under studieperioden. Linjära regressionsanalyser (ej segmenterade) visade att mellan 1998-2011 minskade andelen huvudskador årligen minskade med 1,3–1,7 % i samtliga studerade köns- och åldersspecifika grupper. Den segmenterade regressionsanalysen visade att samtidigt som cykelhjälmslagen infördes skedde en signifikant skillnad i regressionslinjens nivå bland pojkar under 15 år (-4,5 % [95 % CI: -7,7 % till -1,3 %], p = 0,01) och en signifikant skillnad i regressionslinjens riktning bland kvinnor i åldersgruppen 30-54 år (-1,6 % [95 % CI: -2,9 % till -0,2 %], p = 0,025). Slutsats: Den svenska cykelhjälmslagen verkar ha haft en betydande inverkan på trenden i cykelrelaterade huvudskador bland pojkar under 15 år. Även om något liknande fenomen inte framstod bland flickor i interventionsgruppen bör det noteras att skillnaden i andelen huvudskador mellan könen i slutet av studieperioden var minimal.