Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete. Med utgångspunkt i pedagogers utsagor har vi tillsammans diskuterat resultatet och tagit fasta på tre problemområden. Det innefattar tidskrävande arbete, bristande kompetens och skolans ekonomi i förhållande till arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi beskriver även nya forskningsfrågor så som varför antalet barn med särskilda behov ökar i dagens skolor? Hur kan vi få in mer pengar i skolan och hur dessa pengar kan användas i förhållande till det specialpedagogiska arbetet? Då vi tog del av pedagogers erfarenheter skapade vi oss också beredskap inför vårt kommande yrke inom det specialpedagogiska arbetet i skolan som vi alla kommer möta.

Följande kvalitativa studie undersöker tre lärares upplevelser av inkludering och delaktighet inom ämnet religionskunskap på gymnasieskolan. Resultatet från undersökningen visar ett stickprov på vad några lärare i religionskunskap i Sverige från tre olika skolor, tycker och tänker kring begreppen inkludering och delaktighet och intersektionalitet. Samt vilka kunskaper de har från sina utbildningar till att jobba med dessa begrepp i sina undervisningar. Resultatet från studien för oss till att vidare forskning kring specialpedagogiken i lärarutbildning bör göras när det kommer till begreppen inkludering och delaktighet. Endast en av tre lärare var bekant med intersektionalitetsperspektivet och använde det med ett tydligt syfte för att belysa olikheter mot ökad inkludering. Förutsättningen för en inkluderande religionsundervisning är att lärare skapar förståelse för olika elevers förutsättningar vid deras undervisningar. Men resultatet visar en gemensam kritisk tanke hos alla tre lärare: hur ska läraren nå bästa möjliga inkludering när lärarutbildningen inte har givit tillräckligt med kunskap om inkludering och delaktighet inom ämnet specialpedagogik? Begreppet inkludering beskrivs av vissa lärare som ett trendbegrepp som används olika av politiker och syftar till olika betydelser. Denna otydlighet kring vad inkludering är gav resultatet att det är ett väldigt svårt begrepp att definiera och arbeta med. Lärarna fick i stället skapa sina egna verktyg och strategier anpassade efter varje klassmiljö och individer i klassrummet.