Thesis (doctoral)--Universität Königsberg i. Pr. / Includes index. Bibliography: p. 101-107.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur maktrelationer mellan stad och land samverkar med maktrelationer mellan kvinnor och män samt vad det möjligen kan få för konsekvenser för den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att söka förståelse för hur tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering kopplat till glesbygd i norra Sveriges inland förhåller sig till dessa maktrelationer. För att göra detta görs en fallstudie av Åsele kommun i Västerbottens län. Uppsatsen utgår ifrån att det finns ett urbant tolkningsföreträde som medför att det urbana uppvärderas gentemot det rurala. Genom detta perspektiv studeras Åsele kommun och intervjuer görs med tjänstepersoner och konsulter som på olika sätt är knutna till den fysiska planering som bedrivs i kommunen. Den analytiska tolkningsramen utgörs av fyra dikotoma begrepp: 1) stad/land, 2) kvinna/man, 3) investering/stöd samt 4) utveckling/problem. Det material som analyseras är Åsele kommuns översiktsplan samt transkriberat material från ovan nämnda intervjuer. I uppsatsen framkommer det att den planering som bedrivs i glesbygd till stor del präglas av ett utifrånperspektiv. Då utifrånperspektivet är lokaliserat i städer och staden är priviligierad i förhållande till glesbygd kan detta få konsekvenser för det förhållningssätt som finns gentemot den planering som bedrivs i glesbygd. Det framkommer att det finns en kedja av parallella maktordningar som ger dubbla utslag, mot såväl förmågan att planera i glesbygd som involveringen av genus och jämställdhet i planeringen. I detta är könsmaktsordningen något som har begreppsliggjorts. I uppsatsens diskussion och slutsats myntar jag begreppet platsmaktsordning som jag menar kan begreppsliggöra maktrelationer mellan stad och land. Ett begreppsliggörande kan ge planerare ett verktyg att arbeta med dessa frågor. Jag hävdar att ett erkännande av att det existerar en platsmaktsordning genererar möjligheter till nya och utmanande perspektiv på planering i glesbygd.

No description available.

The continuous growth of international trade and development of containerization bring about the emergence and development of inland ports- inland sites performing seaport functions that do not require waterways (also called dry ports). However, so far inland/dry port research has paid very limited attention to Canadian inland ports. CentrePort Canada, located in Winnipeg where manufacturing is the largest industry, is the first Canadian inland port with three transportation modes and foreign trade zone status and is endeavoring to attract more businesses especially in manufacturing. This thesis thus aims to investigate whether CentrePort Canada, especially the North part, is an attractive site for manufacturers to locate their businesses. Attractiveness is measured by matching CentrePort Canada features with the location factors considered by specific manufacturers. Eight case studies involving in-depth interviews are conducted to explore manufacturers’ perspectives on site selection factors and CentrePort Canada (North). Three groups of manufacturers are included: established companies located in CentrePort Canada South, new companies located in CentrePort Canada North, and established firms located elsewhere in Winnipeg. This thesis concludes that CentrePort Canada North is so far attractive to Winnipeg-based companies having plans to relocate within the city and outside manufacturers distributing to new markets. Winnipeg-based companies more appreciate CentrePort Canada-related features including available land, low land cost, and CentrePort Canada Way, while outside manufacturers are more interested in regional features such as low business costs, taxes and incentives, market access, and ease of transportation. For attracting new manufacturing operations, governments need to provide more manufacturing-related incentives and the inland port should improve its services and promote more actively to the outside manufacturing industry. This study not only adds to Canadian inland port research, but also supports the adaptation of a relational approach integrating behavioral and structural location theories in addressing a site attractiveness evaluation. / May 2017

Scream If You Can is an episodic memoir that captures the driving lifestyle of southern California while focusing on significant life events of a twenty-something young woman. The memoir explores themes of family, trauma, and perseverance. Biculturalism and disability are explored alongside the use of education to make a better life for oneself.

Thesis (M.A.R.)--Emanuel School of Religion, 2004. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 71-74).

<p>Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital. Det sammanställer även vilka kriterier företagen måste uppfylla för att erhålla kapital samt hur företagen gynnas eller missgynnas av att de är belägna i inlandet.</p><p>För att utreda dessa frågeställningar har sju intervjuer genomförts. Dessa riktar sig till företag, banker samt förmedlare av affärsänglar och venture-capitalföretag. Resultaten visar att förutom eget kapital är olika typer av bankkrediter vanliga finansieringsformer. Alla undersökta företag hade även använt sig av olika bidragspengar och såg detta som ett alternativ även i framtiden. Det finns inget utbrett motstånd från riskkapitalister att investera i inlandet men detta sker ändå inte i någon större utsträckning. Bland företagen kunde vi också urskilja en okunskap angående dessa investeringsmöjligheter vilket givetvis är en orsak till varför riskkapitalet sällan hamnar i inlandet.</p><p>Att kunna erbjuda säkerheter nämns som ett grundkrav för banklånen. Bankerna vill också se en väl fungerande verksamhet vilket kan bedömas på lite olika sätt. Bland annat studeras historiska data om sådan finns och affärsplanen. Vidare ser vi att entreprenören i sig är väldigt viktig och inte minst förhållandet med banken. Banktjänstemannen har bättre översikt på marknaden på en mindre ort men känner också ofta till entreprenören sedan tidigare. Samtliga investerare ser gärna att entreprenören själv satsar pengar i rörelsen, detta ger en indikation på att man själv tror på idén och är beredd att jobba hårt för den.</p><p>Vi har även sett att företagen i inlandet har speciella förutsättningar på andra punkter också. Bland fördelarna kan vi se att de har lägre kostnader för lokaler och personal men även en lägre personalomsättning. Punkter där företagen missgynnas är bland annat att utbudet av lokala banker är mindre, de har en mindre lokal marknad samt att kostnaderna för transporter är högre.</p>

Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital. Det sammanställer även vilka kriterier företagen måste uppfylla för att erhålla kapital samt hur företagen gynnas eller missgynnas av att de är belägna i inlandet. För att utreda dessa frågeställningar har sju intervjuer genomförts. Dessa riktar sig till företag, banker samt förmedlare av affärsänglar och venture-capitalföretag. Resultaten visar att förutom eget kapital är olika typer av bankkrediter vanliga finansieringsformer. Alla undersökta företag hade även använt sig av olika bidragspengar och såg detta som ett alternativ även i framtiden. Det finns inget utbrett motstånd från riskkapitalister att investera i inlandet men detta sker ändå inte i någon större utsträckning. Bland företagen kunde vi också urskilja en okunskap angående dessa investeringsmöjligheter vilket givetvis är en orsak till varför riskkapitalet sällan hamnar i inlandet. Att kunna erbjuda säkerheter nämns som ett grundkrav för banklånen. Bankerna vill också se en väl fungerande verksamhet vilket kan bedömas på lite olika sätt. Bland annat studeras historiska data om sådan finns och affärsplanen. Vidare ser vi att entreprenören i sig är väldigt viktig och inte minst förhållandet med banken. Banktjänstemannen har bättre översikt på marknaden på en mindre ort men känner också ofta till entreprenören sedan tidigare. Samtliga investerare ser gärna att entreprenören själv satsar pengar i rörelsen, detta ger en indikation på att man själv tror på idén och är beredd att jobba hårt för den. Vi har även sett att företagen i inlandet har speciella förutsättningar på andra punkter också. Bland fördelarna kan vi se att de har lägre kostnader för lokaler och personal men även en lägre personalomsättning. Punkter där företagen missgynnas är bland annat att utbudet av lokala banker är mindre, de har en mindre lokal marknad samt att kostnaderna för transporter är högre.

Universiẗat, Diss.--Hannover, 2005.

This study investigates awareness and importance of, and knowledge about, features of CentrePort Canada, in the eyes of the Winnipeg supply chain community. CentrePort is the inland port located in Winnipeg, Manitoba. A questionnaire focused on features of CentrePort was sent via e-mail to supply chain professionals in the Winnipeg area. This was done through the cooperation of two supply chain organizations and their chapters in Winnipeg. Respondents are aware of certain more heavily advertised aspects of CentrePort. Most of the features are rated relatively important by the respondents. However, the lean alignment of an organization seems to have little impact on the importance of CentrePort’s features, and the respondents are ultimately not confident in their knowledge about CentrePort. While respondents are aware of the physical space that CentrePort occupies, they are very much unaware and uninformed of CentrePort’s nuances. / October 2015