This thesis aims to illustrate how environmental impact can be reduced, through the use of lean concrete. It also illustrates how environmental data can be applied to a house through implementation with BIM. In this study a unique concrete structure developed by Swedish Cement and Concrete Research Institute is assessed for environmental impact, by calculating the carbon dioxide equivalents using LCA methodology. The construction is a sandwich element where the concrete is made ​​up of three layers. Two external high-strength layers and a middle layer of low-strength concrete. The result is compared with three different concrete recipes. The environmental data obtained is then integrated with a building model in the BIM tool Autodesk Revit, using an own developed method. The purpose is to perform a sensitivity analysis in which the bearing walls are replaced with these concrete recipes. By performing a sensitivity analysis the effect the concrete has on an entire building can be seen. The result shows that there are major differences between the concretes. By only replacing the bearing interior walls to greener alternatives of the same material the climate impact is reduced by 10% of the building's overall climate impact. This study also shows that the resource efficient concrete has a lower climate impact than a standard concrete of the same strength class. The advantage is that this type wall construction can be made thicker without getting a significantly higher climate impact.

Byggnadsdelar av hållbara material är viktigt för att uppnå de miljömål som satts upp för Agenda 2030 samt för att skapa ett mer hållbart samhälle. För att bidra till detta analyserades och jämfördes olika uppbyggnader av bjälklag och innerväggar tillverkade av trä. Byggnadsdelarna ska uppnå de tekniska kraven som ställs och hur de olika skiljer sig i kostnad och CO2e-utsläpp vid olika spännvidder och laster. Bjälklagen och innerväggarnas olika materialskikt kontrollerades för att undersöka vilket skikt som bidrar med det högsta utsläppet, för att göra det möjligt att utveckla materialet i framtiden. En jämförelse utfördes för bjälklagen tillverkade av korslamminerat trä och betonghåldäckets kostnad och undersöka om användningen av träbjälklaget blir mer lönsamt.  Arbetet utgick ifrån fyra alternativa typer av bjälklag och två typer av bärande innerväggar till en skolbyggnad som Sweco ansåg intressanta att utvärdera. Utformningen på dessa bjälklag och väggar bestämdes i detalj genom val av materialskikt för att uppfylla de tekniska kraven och dimensionering av de bärande delarna i konstruktionerna. För bjälklagen dimensionerades stommen utifrån spännvidder mellan 4–12 meter och väggarna dimensionerades utifrån antagandet att skolbyggnaden bestod av fyra våningsplan. Efter att detaljutformningen bestämts beräknades materialvolymerna som sedan låg till grund för kostnadsberäkning och klimatpåverkan. Det fyra bjälklagstyperna var baserade på KL-trä, limträ, lättbalk och betonghåldäck som bärande konstruktion för skolbyggnaden medan de två väggtyperna konstruerades av KL-trä och reglar. Resultatet bidrar till att undersöka vilken stomme som är mest effektiv utifrån ett kostnads och klimatperspektiv samt ge ökad kunskap om trästommars egenskaper. Jämförelsen visar att bjälklagen tillverkade i trä är mer gynnsamt ur ett klimatperspektiv för alla träbjälklag medan kostnaden varierar beroende på vilket träbjälklag som kontrollerades. Genom att undersöka kostnaden utifrån ett framtidsperspektiv kan trästommar vara mer lönsamt. För bjälklagen var limträbalken fördelaktigast för kostnaden för alla spännvidder. KL-trät var dock mest gynnsam utifrån utsläppet för spännvidderna 4–8 meter medan lättbalken hade det högsta utsläppet. För innerväggarna var kostnaden högst för KL-trät men hade det lägsta utsläppet upp till tre våningar därefter hade regelstommen ett lägre utsläpp.  De slutsatser som kan dras utifrån arbetet är att trästommar är mer lönsamt ur ett hållbarhetsperspektiv dock har trä en relativt hög kostnad i dagsläget. Limträbjälklaget och regelväggen har en relativ låg kostnad i jämförelse med de andra och ett lågt utsläpp som skulle kunna användas för att bidra till de uppsatta klimatmålen. En minskad kostnad av trä skulle göra att respektive träbjälklag är mer lönsamma utifrån både kostnaden och klimatet i jämförelse med betong.

Deta examensarbete undersöker slitaget i Växjöbostäders studentlägenheter genom att genomföra en enkätundersökning och att göra ekonomiska bedömningar av material för ytskikt. De ekonomiska bedömningarna görs med hjälp av livscykelanalys (LCC) och de material som analyserades var golv, väggbeklädnad och bänkskiva. Examensarbetet undersöker också andra faktorer som kan påverka slitage.