The food industry is one of the fastest growing industries in Swedish e-commerce today. However, e-commerce still represents a very small part of the total food sales in Sweden. Experts have noted that, in order for e-commerce to expand in this field, Internet food sales must increase. The aim of this study is to form an understanding of why Swedes do not purchase more food products online. The theoretical framework consists of various marketing theories concerning consumer behavior and the acceptance of new innovations. The methodology used for the purpose of this study has a qualitative approach and in order to answer the questions at hand two focus groups were assembled. The first group of respondents consists of young adults aged 22-29 years old and the second group consists of parents with children living at home. This categorization is motivated firstly by the fact that the group of young adults have had access to the Internet from a very early age, thus affecting the way they relate to and use it. Secondly the group of parents with children living at home was chosen because they belong to the category of consumers with the greatest online purchasing power. The focus groups were analyzed separately and by applying a comparative analysis some similarities and differences were addressed. The results of this study indicate that Swedes do not purchase food products online because of three main reasons. First there is poor knowledge of how e-commerce of food products online works, which makes consumers skeptical. Secondly consumers want to survey the perishable products, which the Internet cannot offer. Finally grocery shopping is a habitual behavior which is difficult to change. In addition, the results showed that parents with children living at home belong to the group of consumers that is more likely to embrace e-commerce related to the food industry. / Livsmedelsbranschen är en av de branscher som har kraftigast tillväxt inom e-handeln i Sverige. Trots detta utgör e-handeln fortfarande en mycket liten del av den totala livsmedelsförsäljningen. Experter anser att det är viktigt att livsmedelsförsäljningen ökar på Internet för att e-handeln över lag ska kunna nå nya höjder. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för varför svenskar inte handlar livsmedel i större utsträckning på Internet. Den teoretiska utgångspunkten baseras främst på olika marknadsföringsteorier som berör konsumentbeteende och acceptans av nya innovationer. Studiens metod är av kvalitativ ansats och två fokusgrupper har använts till förfogande. Den första fokusgruppen består av unga deltagare i åldrarna 22-29 år och den andra består av föräldrar till hemmavarande barn. Den unga gruppen valdes för att de är den första vuxna generationen som växt upp med Internet och därmed är internetvana. Föräldrarna valdes då de är den grupp som e-handlar mest på Internet idag. Fokusgruppernas resultat har analyserats var för sig men vissa likheter och skillnader har tagits upp i en jämförande analys. Resultatet för denna studie visade en indikation på att svenskar inte e-handlar livsmedel av fram för allt tre anledningar. Först och främst finns det en stor okunskap över hur det går till när man handlar livsmedel på Internet, vilket gör konsumenterna skeptiska. Man vill även ha kontroll över vilka färskvaror som man inhandlar, vilket Internet inte kan erbjuda. Slutligen är handel av livsmedel ett invant beteende, vilket är svårt att förändra.  Dessutom visade resultatet att föräldrar till hemmavarande barn är den grupp som har lättast att ta till sig e-handel inom livsmedel.

Smart home technology develops at a rapid pace and the smart home of today is only a fraction of what the smart home has the potential to become. The ambition of the smart home is to make the everyday life easier for its residents by increasing comfort, safety, and efficiency. As speech recognition accuracy has increased, voice has become an increasingly popular mean of control within the smart home. Both speech recognition and smart home technology have been listed as important emerging technologies for several years with high expected market growth. However, the adoption is slow and one might wonder whether the technologies are failing to diffuse. Though there is an arena for the technologies to work, and benefits to be utilized, the majority of the Swedish population has not adopted the technologies yet. Why is that? This thesis aimed to determine the diffusion prospects of the smart home controlled by voice by investigating; the current consumer adoption rate of the smart home and the smart home controlled by voice; the consumers’ perceptions of smart home technology and voice as a mean of control; and what adoption barriers might hinder the diffusion. To examine this, a literature review of previously identified adoption barriers was conducted, followed by interviews with both technology experts and consumers with different levels of smart home experience. Based on these, initial hypotheses were extracted on consumer perceptions and adoption barriers of smart home technology. These initial hypotheses were subsequently tested by conducting a survey aimed at Swedish families with dependent children. The survey found the adoption of the smart home to have reached half of the Swedish families with dependent children, while the smart home controlled by voice only has been adopted by one-fifth of the families. The smart home technology was found to have good prospects of continuing the diffusion. However, the perceptions of smart home technology vary between consumer groups, where some groups have more difficulties perceiving a purpose with the technology. Voice was further determined unlikely to be the only mean of control of the future smart home, as voice is not found suitable in all situations. This thesis also identified several adoption barriers and problem areas that might hinder the future adoption of smart home technology. Solving these adoption barriers and problems are crucial to increase the diffusion prospects of the smart home. / Tekniken för det smarta hemmet utvecklas i rask takt och den teknik som finns idag är bara en bråkdel av vad det smarta hemmet har potential att utvecklas till. Målet med det smarta hemmet är att förenkla vardagslivet för de som bor i hemmet genom att erbjuda ökad komfort, säkerhet och effektivitet. I takt med att noggrannheten för taligenkänning ökar har röst som kontrollmedel av det smarta hemmet ökat i popularitet. Taligenkänning och tekniken för det smarta hemmet har i flera år listats som viktiga trender och teknikerna förutspås ha hög framtida marknadstillväxt. Adoptionen har emellertid visat sig vara ganska långsam, vilket ger upphov till funderingar kring om teknikerna håller på att misslyckas. Trots att det finns en arena för att teknikerna ska fungera och fördelar att dra nytta av, så har majoriteten av det svenska folket fortfarande inte adopterat teknikerna. Hur kommer sig detta? Det här mastersarbetet ämnar utvärdera framtidsutsikterna för det smarta hemmet kontrollerat av röst. Arbetet undersöker; dagens adoption av det smarta hemmet och det smarta hemmet styrt av röst; konsumenternas uppfattning av tekniken i det smarta hemmet och av röst som kontrollmedel; samt vilka adoptionsbarriärer som skulle kunna hindra diffusionen av teknikerna. En studie av tidigare litteratur i området genomfördes, följt av intervjuer med både teknikexperter och konsumenter med olika erfarenhet av det smarta hemmet. Baserat på litteraturstudien och intervjuerna kunde initiala hypoteser kring konsumenternas uppfattning av teknikerna samt potentiella adoptionsbarriärer extraheras. Dessa hypoteser testades genom en enkätundersökning riktad mot svenska barnfamiljer. Det fastställdes att adoptionen av det smarta hemmet har nått hälften av Sveriges barnfamiljer, medan enbart en femtedel av dessa familjer adopterat det smarta hemmet styrt av röst. Tekniken för det smarta hemmet har goda förutsättningar för fortsatt diffusionen och adoption. Däremot skiljer sig uppfattningarna av tekniken för det smarta hemmet mellan olika konsumentgrupper. Detta då vissa grupper har svårare att uppfatta ett värde med tekniken. Ser man till styrningen av det framtida smarta hemmet är det osannolikt att röst kommer vara det enda styrsättet, eftersom röstkontroll inte är lämpligt i alla situationer. Detta mastersarbete identifierade även flertalet adoptionsbarriärer och problemområden som riskerar hindra teknikens framtida adoption. Dessa är kritiska att lösa för det smarta hemmets framtida diffusion och adoption.