No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att, genom observationer, undersöka djurens roll i förskolans verksamhet. Syftet är således att skildra de pedagogiska lärprocesser som förekommer i förskolor som involverar djur i sin dagliga verksamhet, bidra med kunskaper om hur djur kan påverka förskolans verksamhet och hur djurhållning kan tillämpas i den traditionella förskolan. Vårt teoretiska ramverk utgår ifrån sociokulturellt perspektiv med inriktning mot Vygotskijs och Leontyevs ”Aktivitetstrianglar” som Engeström sedan utformade grafiskt. Ramverket möjliggör användningen av begrepp som till exempel artefakter, mediering, objekt och subjekt vilket skapar en röd tråd genom hela studien. Metoden som valts är en kvalitativ fallstudie och genom denna metod kan fördjupning göras av hur två specifika förskolor med djur i verksamheten fungerar. Studiens frågeställningar bygger på ett kunskaps intresse och har fungerat som en vägledning genom studien. Frågeställningarna är: hur är djur involverade i lärandeaktiviteterna på lantbruksförskolan och hur är djur involverade i lärandeaktiviteterna på djurparksförskolan. Observationerna skedde på två olika förskolor och för att komplettera data genomfördes också samtal med förskollärarna i verksamheten. Observationerna och samtalen analyserades utifrån en tematisk analysmetod som kompletterades med en narrativ analysmetod för att ge ett djupare resultat. Resultatet visade på att det fanns både skillnader och likheter mellan förskolorna som observerades. Baserat på resultatet fördes en diskussion kring hur skillnaderna och likheterna på förskolorna med djurinriktning kunde appliceras på en traditionell förskola. Slutsatsen visar att det är möjligt att använda djur i en traditionell förskola men att tillämpningen beror på den enskilda förskolans förutsättningar.

Det kan vara svårt att uppnå intuitivitet i komplexa system. Denna studie syftar till att identifieravilka designprinciper som främjar intuitivitet i komplexa system samt rekommendationer om hursystemutvecklare bör arbeta i utvecklingsprocessen för att göra systemen intuitiva. Teori somrelaterar till komplexa system, användbarhet och intuition har undersökts. Etableradedesignprinciper för gränssnittsdesign har utvärderats för att identifiera vilka designprinciper somblir centrala för komplexa system. En kvalitativ studie har använts för att utforska och identifieraförbättringsområden i utvecklingsprocessen av ett intuitivt system. De identifieradedesignprinciperna för intuitivitet i komplexa system presenteras och användes för att gerekommendationer. Detta baserades på de förbättringsområden som upptäcktes under desemistrukturerade intervjuer med ett utvalt företaget. Resultatet jämförs med teorikapitlet omintuition. Slutligen presenteras studiens slutsatser och förslag till vidare studier. / It can be difficult to achieve intuitiveness in complex systems. This study aims to identify whichdesign principles promotes intuitiveness in complex systems as well as recommendations ofhow developers can work in developing these systems. Literature of complex systems, usabilityand intuition have been surveyed. Established principles of design have been evaluated toidentify which principles relates to complex systems. A qualitative study was used to exploreand identify areas of improvement in the development of an intuitive system. The identifiedprinciples for intuitiveness in complex systems are presented and then used to providerecommendations for the areas of improvement identified in interviews. The results arecompared with theory on intuition. Lastly, the concluding remarks and suggestions for furtherstudies are presented.

Globaliseringen av ekonomin har genererat globaliseringen av information som varje chef har att hantera snabbt och effektivt i beslutsprocessen. Små företag är mer sårbara för att ändra affärsvillkor än större konkurrenter. För att överleva i den instabila ekonomiska miljön där de är verksamma måste småföretag kunna monitorera sina affärer och använda alla sina resurser effektivt, särskilt informationsresurser. Under det senaste decenniet har användningen av business intelligence vuxit fram som ett måste för att inte tappa marknadsfördelar. Huvudsyftet med denna uppsats är att utvärdera hur business intelligence kan tas fram och implementeras i små företag. För att göra detta genomfördes ett design science research projekt där en IT- artefakt utvecklades med CRISP-DM som metod. Både IT-artefakten och metoden CRISP-DM utvärderas i uppsatsens analys. Arbetat mynnar ut i slutsatsen att CRISP-DM inte är lämpad som metod för denna typ av projekt. Slutligen kommer vi fram till de faktorer som härstammar från ett företags storlek som påverkar framtagningen av BI-system.

No description available.