This examination studies the gender balance of contemporary art exhibitions in Sweden. To what extent genders are equally represented assumes to be based on how the curating process considers equality work. Three categories of art organisations are studied with the intention to determine differences in equality approach between the categories. Official documents of each organisation are examined to understand how they formally relate to equality work. Statistics of the actual gender balance of each organisation are produced based on the last two years exhibition archives. The study includes interviews with a curator or director from two private exhibition halls, two private art galleries and two public art institutions. The aim is to create an understanding of how the decisions are made and on what basis the artists are chosen. The theoretic base is institutional theory, the study uses a part of the theory called the logic of appropriateness, which explains individual behaviour as a result of how the three aspects identity, rules and situation interact and combine. The conclusions of this study are that all respondents show awareness of the gender balance issue yet other variables are more important for the decision. There is generally a loose coupling between the formal and the informal structure. Equality work can be implemented as a policy without making any difference in the practice. / Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv. Studien innefattar även intervjuer med en beslutsfattande person från respektive organisation; två statliga konstinstitutioner, två privata konsthallar och två privata gallerier. Undersökningen syftar till att skapa förståelse för vad som ligger till grund för valet av konstnärer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i institutionell teori och använder en del av teorin som kallas lämplighetslogiken. Teorin förklarar individuellt beteende som beroende av sin kontext, utifrån de tre aspekterna identitet, regler och situation. Slutsatserna för undersökningen är att samtliga respondenter visar en stor medvetenhet kring könsfördelningen men att andra variabler tenderar att vara viktigare i valet av konstnärer. Hur organisationerna formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete har en begränsad påverkan på det praktiska utfallet. Desto mer betydelsefullt är huruvida dessa värderingar finns implementerade i företagskulturen och hos de som är delaktiga i beslutsprocessen.

Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter. En anledning till detta kan vara att det inte finns ett internationellt ramverk för hur hållbarhetsrapporterna skall se ut, att det är företagets egna ambitioner för hur mycket resurser de vill lägga ner på forskning och utveckling.