<p><strong>Målsättning</strong><strong></strong></p><p>Att utreda skillnader i tillgänglighet till insulinpump mellan olika patientgrupper samt vad som orsakar ett byte till insulinpump.</p><p><strong>Metod</strong><strong></strong></p><p>Data från 7224 individer med typ 1 diabetes vid tio olika vårdenheter analyserades för att utreda effekterna av njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration samt ålder. Jämförelsen mellan patientgrupper utfördes med logistisk regression som en tvärsnittsstudie och Cox-regression för att utreda vad som föregått ett byte till pump.</p><p><strong>Resultat</strong><strong></strong></p><p>Genom logistisk regression erhölls en bild av hur skillnader mellan patienter som använder insulinpump och patienter som inte gör det ser ut i dagsläget. Cox-regressionen tar med ett tidsperspektiv och ger på så sätt svar på vad som föregått ett byte till insulinpump. Dessa analyser gav liknande resultat gällande variabler konstanta över tiden. Kvinnor använder pump i större utsträckning än män och andelen pumpanvändare skiljer sig åt vid olika vårdenheter. I dagsläget visar sig hög ålder sänka sannolikheten att använda insulinpump, vilket bekräftas vid den tidsberoende studien som visade hur sannolikheten att byta till pump är avsevärt lägre vid hög ålder. Långtidsblodsockret har också tydlig effekt på sannolikheten att gå över till pump där ett högt långtidsblodsocker medför hög sannolikhet att byta till insulinpump.</p><p><strong>Slutsatser</strong><strong></strong></p><p>I dagsläget finns det skillnader i andelen insulinpumpanvändare mellan olika patientgrupper och skillnader finns även i de olika gruppernas benägenhet att byta från andra insulinbehandlingar till insulinpump. Beroende av patienters njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration och ålder har dessa olika sannolikheter att byta till insulinpump.<strong></strong></p>

Målsättning Att utreda skillnader i tillgänglighet till insulinpump mellan olika patientgrupper samt vad som orsakar ett byte till insulinpump. Metod Data från 7224 individer med typ 1 diabetes vid tio olika vårdenheter analyserades för att utreda effekterna av njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration samt ålder. Jämförelsen mellan patientgrupper utfördes med logistisk regression som en tvärsnittsstudie och Cox-regression för att utreda vad som föregått ett byte till pump. Resultat Genom logistisk regression erhölls en bild av hur skillnader mellan patienter som använder insulinpump och patienter som inte gör det ser ut i dagsläget. Cox-regressionen tar med ett tidsperspektiv och ger på så sätt svar på vad som föregått ett byte till insulinpump. Dessa analyser gav liknande resultat gällande variabler konstanta över tiden. Kvinnor använder pump i större utsträckning än män och andelen pumpanvändare skiljer sig åt vid olika vårdenheter. I dagsläget visar sig hög ålder sänka sannolikheten att använda insulinpump, vilket bekräftas vid den tidsberoende studien som visade hur sannolikheten att byta till pump är avsevärt lägre vid hög ålder. Långtidsblodsockret har också tydlig effekt på sannolikheten att gå över till pump där ett högt långtidsblodsocker medför hög sannolikhet att byta till insulinpump. Slutsatser I dagsläget finns det skillnader i andelen insulinpumpanvändare mellan olika patientgrupper och skillnader finns även i de olika gruppernas benägenhet att byta från andra insulinbehandlingar till insulinpump. Beroende av patienters njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration och ålder har dessa olika sannolikheter att byta till insulinpump.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 finns i flera variationer där den vanligaste är en autoimmun sjukdom som leder till en helt eller delvis upphörd insulinsekretion. En dåligt behandlad, eller obehandlad, diabetes mellitus typ 1 kan leda till flera komplikationer. Risken att utveckla diabeteskomplikationer ökar ju längre personen haft diabetes samt med högre glukosnivåer. Vid intensivbehandling med kontinuerlig insulintillförsel, exempelvis med insulinpump, minskar risken för långsiktiga komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva personer med typ 1 diabetes upplevelser av att använda insulinpump. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. Sökning efter studier genomfördes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. Resultat: De deltagande personerna upplevde en ökad valmöjlighet när de använde insulinpump, speciellt vid måltider. Deltagarna upplevde att de hade en ökad kontroll över glukosnivån som ledde till färre hypoglykemianfall med lägre allvarlighetsgrad. Deltagarna uppskattade inte att vara ansluten till insulinpumpen kontinuerligt då det synliggjorde att personerna hade diabetes. Ett förekommande problem var att deltagarna upplevde tekniska problem med insulinpumpen, bland annat läckage, upphörd insulintillförsel och knäckt kanyl. Slutsats: Det är viktigt att undersöka personers upplevelser av använda insulinpump för att på så sätt kunna använda upplevelserna för att motivera personer till att använda insulinpump. Genom att se till att personer använder insulinpump minskar risken för att utvecklas av långsiktiga komplikationer.

<p>Detta projekt är ett examensarbete på 15 poäng inom Innovations och Designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet, utfört under våren 2006.</p><p>Målsättningen med projektet var att hitta en form på insulinpumpen som tilltalar unga användare och dessutom minskar känslan av medicinskt hjälpmedel. Vi bestämde oss för att ge den ett utseende som mer liknar annan teknisk utrustning som finns på markanden idag. Detta som en väg att försöka höja ungdomars motivering till att övervaka och behandla sin diabetes.</p><p>Vid intervjuerna framkom det att många unga hade problem med bärandet av pumpen. Dagens pump upplevs för stor och klumpig eftersom de ofta vill gömma den i/under kläderna. Som ett resultat av denna information så valde vi att dela pumpen i två mindre enheter. Pumpenheten, som är kopplad till kroppen, kan liknas vid en MP3-spelare, och fjärrkontrollen, som innehåller den mesta intelligensen, både ser ut som och fungerar som en armbandsklocka.</p><p>Klockan har också inbyggd kontinuerlig övervakning av blodsockervärdet utan stick. Vilket var ett av de vikigaste önskemålen från användarna.</p><p>Med detta koncept kan ungdomarna välja om de vill dölja pumpen, eftersom den är så pass liten, eller om de vill ha den synlig, eftersom den ser ut som annan teknisk utrustning som bärs på kroppen.</p> / <p>This project is an examination project for 15 points at the Innovation and design engineering program, carried out at Karlstad University during spring 2006.</p><p>The purpose of this project is to find a shape that addresses young people and to minimize the medical aid stamp of the pump. We decided to give the pump an appearance more similar to other electronic devices on the market today in order to increase the motivation of treating and monitoring your diabetes.</p><p>During the interviews we found out that, youngsters hade problems related to the pump carrying. The pump of today is a bit too big and clumsy for young people who often want to hide it. As a result of this information we divided the pump into two smaller units. The pump unit that is connected to the body looks a bit like an MP3 player, and the remote control, where the intelligence lies, both looks and works like a watch.</p><p>The remote also has integrated glucose monitoring that is non-invasive. This was one of the top priorities on the wish list of the users.</p><p>With this concept the youngsters can choose whether they want to hide it, since it is small enough to hide in the pocket, or to show it off for their friends, as it could pass for a portable device.</p>

Detta projekt är ett examensarbete på 15 poäng inom Innovations och Designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet, utfört under våren 2006. Målsättningen med projektet var att hitta en form på insulinpumpen som tilltalar unga användare och dessutom minskar känslan av medicinskt hjälpmedel. Vi bestämde oss för att ge den ett utseende som mer liknar annan teknisk utrustning som finns på markanden idag. Detta som en väg att försöka höja ungdomars motivering till att övervaka och behandla sin diabetes. Vid intervjuerna framkom det att många unga hade problem med bärandet av pumpen. Dagens pump upplevs för stor och klumpig eftersom de ofta vill gömma den i/under kläderna. Som ett resultat av denna information så valde vi att dela pumpen i två mindre enheter. Pumpenheten, som är kopplad till kroppen, kan liknas vid en MP3-spelare, och fjärrkontrollen, som innehåller den mesta intelligensen, både ser ut som och fungerar som en armbandsklocka. Klockan har också inbyggd kontinuerlig övervakning av blodsockervärdet utan stick. Vilket var ett av de vikigaste önskemålen från användarna. Med detta koncept kan ungdomarna välja om de vill dölja pumpen, eftersom den är så pass liten, eller om de vill ha den synlig, eftersom den ser ut som annan teknisk utrustning som bärs på kroppen. / This project is an examination project for 15 points at the Innovation and design engineering program, carried out at Karlstad University during spring 2006. The purpose of this project is to find a shape that addresses young people and to minimize the medical aid stamp of the pump. We decided to give the pump an appearance more similar to other electronic devices on the market today in order to increase the motivation of treating and monitoring your diabetes. During the interviews we found out that, youngsters hade problems related to the pump carrying. The pump of today is a bit too big and clumsy for young people who often want to hide it. As a result of this information we divided the pump into two smaller units. The pump unit that is connected to the body looks a bit like an MP3 player, and the remote control, where the intelligence lies, both looks and works like a watch. The remote also has integrated glucose monitoring that is non-invasive. This was one of the top priorities on the wish list of the users. With this concept the youngsters can choose whether they want to hide it, since it is small enough to hide in the pocket, or to show it off for their friends, as it could pass for a portable device.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som kräver daglig insulinadministrering. När ett barn behandlas med insulinpump ställs höga egenvårdskrav och föräldrarnas involvering är stor. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och stötta föräldrarna i egenvård och behandling. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av insulinpumpsbehandling hos barn med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och fyra artiklar med mixad metodansats vilka analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet belyser den förändrade vardagen och dess utmaningar som uppstår vid ett liv med ett barn som behandlas med insulinpump. Dessutom påvisas föräldrarnas transition från oro till ett accepterande av livssituationen. Föräldrarnas önskan om att få vardagen att likna den som tidigare varit, och deras upplevda förhoppningar om att förenkla vardagen illustreras. Det påvisades även prövningar i föräldrarollen och svårigheter i att hitta balans mellan ansvar och kontroll barnets självständighet. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Orems egenvårdsteori. Teorin är generellt implementerbar vid insulinpumpsbehandling då egenvården är viktig för den metabola kontrollen. Arbetets primära resultat påvisade föräldrarnas behov av stöttning både gällande sig själva och sitt barn. Sjuksköterskan ska skapa omvårdnadsåtgärder anpassade till familjen för en ökad egenvårdsbalans, och möjliggöra att föräldrarna kan överföra egenvårdskapaciteten till barnet. / Background: Diabetes mellitus type 1 is an autoimmune disease which requires daily insulin administration. When a child is treated with insulin pump, the demands on self-care is high and the parents’ spend a lot of time to support their child. Nurses are responsible for the education and support related to self-care. Aim: The aim of the study was to highlight parents’ experiences of a child treated with insulin pump therapy. Method: A literature review based on four qualitative articles, two quantitative articles and four articles with mixed methods. These were analyzed by a model by Friberg.  Results: The result highlights the changing everyday-life and its challenges which arise in life with a child treated with an insulin pump, as well as the parents’ transition from concern to acceptance of their life situation. The parents’ wishes to normalize their life, as well as their hopes of simplifying their everyday-life was desired. The result also showed the difficulties of the parenting role and finding the balance between responsibility and control related to the child’s independence. Discussion: The result was discussed in the light of Orem’s self-care theory. The theory is generally implementable to insulin pump therapy since self-care is important for metabolic control. The primary result of the review demonstrated the parents’ need for support both for themselves and for their child. The nurse shall make self-care actions adapted to the family for an increased self-care balance and enable parents’ to transfer self-care capacity to the child.

No description available.

Bakgrund: Med bättre behandlingar och en förlängd livslängd i samhället ökar antalet äldre personer med typ 1 diabetes. En god metabol kontroll och undvikande av låga och höga glukosvärden kan resultera i minskad risk för fall, malnutrition, nedsatt kognition och även diabeteskomplikationer hos äldre, vilka alla är kostsamma för såväl individen som för samhället. Avancerade hjälpmedel som insulinpumpar med integrerad kontinuerlig glukosmätning kan underlätta för äldre som lever med typ 1 diabetes och leder till förbättrad metabol kontroll. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med avancerad insulinpump och tillhandahållet stöd för äldre personer med typ 1 diabetes. Metod: Denna uppsats har utförts med kvalitativ, induktiv ansats och med semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. Resultatet har förankrats teoretiskt med personcentrerad vård. Resultat: Deltagarna hade övervägande positiva upplevelser av behandlingen med avancerad insulinpump. De såg systemet som god hjälp och ett användbart verktyg för att bibehålla en god glukoskontroll och för att minska bördan av diabetes. De hade en lång erfarenhet av att leva med diabetes och insulinpump och upplevde relativt få praktiska svårigheter. Det kunde vara utmaningar att införliva ny kunskap och att släppa på kontrollen, samtidigt som deras erfarenheter till stor del underlättade hanteringen av insulinpumpen. Många var nöjda med det stöd de fick från vårdpersonal och ansvarigt företag, men efterlyste tätare uppföljning och enklare teknisk support. Slutsats: Äldre personer med typ 1 diabetes upplever behandlingen med avancerad insulinpump som oumbärlig. De har god hjälp av sin tidigare erfarenhet, de löser behandlingen på ett ändamålsenligt sätt och kan bibehålla en god metabol kontroll. Det är av stor vikt att diabetessjuksköterskan har kunskap om diabetesteknik och genom personcentrerad vård möjliggör för äldre personer med typ 1 diabetes att fortsätta använda avancerad insulinpump. / Background: With better treatments and an extended lifespan in society, the number of elderly people with type 1 diabetes is increasing. Good metabolic control and avoidance of low and high glucose levels can result in a reduced risk of falls, malnutrition, impaired cognition and diabetes complications in the elderly, all of which are costly for both the individual and society. Advanced devices such as insulin pumps with integrated continuous glucose monitoring can help seniors living with type 1 diabetes and has led to improved metabolic control. Purpose: To describe the experience of living with an advanced insulin pump and the provided support for older people with type 1 diabetes. Method: The present academic essay was conducted with a qualitative, inductive approach and with semi-structured interviews with ten participants. The result has been grounded theoretically with person-centered care. Results: The participants had predominantly positive experiences of the advanced insulin pump treatment. They saw the device as good help and a useful tool to maintain adequate glucose control and to reduce the burden of diabetes. They had a lifelong experience of living with diabetes and an insulin pump and experienced relatively few practical difficulties. Incorporating new knowledge and to let go of control could be challenging, while their experiences greatly facilitated the management of the insulin pump. Many were satisfied with the support they received from healthcare professionals and the supporting company but called for closer follow-up and easier technical support. Conclusion: Older people with type 1 diabetes find treatment with an advanced insulin pump to be indispensable. They have good help from their previous experience, they solve the treatment in an effective way and can maintain an adequate metabolic control. It is of great importance that the diabetes nurse has knowledge of diabetes technique and through person-centered care make it possible for older people with type 1 diabetes to continue using advanced insulin pumps.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av världens snabbast växande folksjukdom vilket innebär att fler patienter med en insulinpump kommer söka vård i framtiden. Eftersom diabetes typ 1 medför en del olika komplikationer har patienten ett stort ansvar i sin egenvård. För att sjuksköterskan ska kunna underlätta egenvården och arbeta hälsofrämjande krävs det kunskap om hur det är att leva med en insulinpump och hur patienten upplever detta hjälpmedel kring sin egenvård. Syfte: Vuxna patienters upplevelse av att leva med en insulinpump (av typen closed loop). Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapliga artiklar som tagits fram genom systematisk artikelsökning i flera databaser. Resultat: Höga förväntningar kan leda till besvikelser av oväntade hinder i insulinpumpsbehandlingen. Trots det upplever majoriteten av patienterna en flexiblare vardag och minskad psykisk börda kring insulinpumpen. Dock kan oro och rädsla upplevas för att insulinpumpen ansvarar för en livsviktig uppgift, som är insulinadministrering. Sjuksköterskans och vårdens stöd har stor betydelse men kan ibland inte räcka till. Konklusion: Upplevelserna kring en insulinpump har av majoriteten upplevts positivt. Anledningen till negativa upplevelser har varit höga förväntningar och brist på information av vården. / Background: Diabetes type 1 is the world's fastest growing public disease, which means that more patients with an insulin pump will seek care in the future. Since type 1 diabetes entails a number of different complications, the patient has a great responsibility in his self-care. In order for the nurse to be able to facilitate self-care and work to promote health, knowledge is required about what it is like to live with an insulin pump and how the patient experiences this aid in their self-care. Aim: Adult patient`s experience of living with an insulin pump (of the type closed loop). Method: The method was a literature review of qualitative scientific articles produced through a systematic article search in several databases. Findings: High expectations can lead to disappointments due to unexpected obstacles in insulin pump therapy. Despite that, the majority of patients experience a more flexible everyday life and reduced mental burden around the insulin pump. However, anxiety and fear can be experienced because the insulin pump is responsible for a vital task, which is insulin administration. The support of the nurse and the spring are of great importance, but sometimes cannot be enough. Conclusion: The experiences of an insulin pump have been experienced positively by the majority. The reason for negative experiences has been high expectations and a lack of information about care.