During the 21st century, the use of digital services has exploded. Companies are getting better at collecting and using data for their own gain. The increased collection of data has contributed to increased privacy concerns among many. This paper examines how a person’s attitude and knowledge about data collection can affect their online behavior. To examine this, a questionnaire survey was conducted. The study's results indicate that there is a paradoxical behavior among the respondents, since most people have a negative view of data collection, but do not take measures to reflect this attitude. Furthermore, the result suggests that knowledge about data collection acts as the primary motivator for taking measures to protect their data.   Keywords: Data collection, online behaviour, privacy paradox, GDPR, attitude, knowledge, privacy concerns / Under 2000-talet har användningen av digitala tjänster exploderat. Företag blir bättre på att samla in och använda data för deras egen vinning. Den ökade datainsamlingen har bidragit till en ökad oro kring personlig data hos många. Denna uppsats undersöker hur internetanvändares attityd och kunskap kring datainsamling kan påverka deras online-beteende. För att undersöka detta utfördes en enkätundersökning. Studiens resultat indikerar att det finns ett paradoxalt beteende hos respondenterna då de flesta har en negativ syn till datainsamling men vidtar inte åtgärder för att spegla denna attityd. Vidare tyder resultatet på att kunskap kring datainsamling agerar som den primära motivatorn för att vidta åtgärder för att skydda deras data.   Nyckelord: Datainsamling, online-beteende, Privacy Paradox, GDPR, attityd, kunskap. integritets-oro

What lies beneath the surface of modern day interfaces? And what are the consequences of sharing our digital self with companies in exchange for free services? We report on a study of smartphone users in Sweden where behaviours and reactions are assessed from a critical viewpoint using the suggested method “Clear the palace”. Users express concerns regarding management of the digital self as well as showing awareness of the limitations within personalization as a result of data mining. Strategies to limit mobile overuse are discussed. The analysis is based on; Shklovski’s notions privacy paradox and creepiness and Pierce’s framework of undesigning technology. Clear the Palace as a methodology is assessed aswell as societal implications of data mining are problematized. / Vad pågår under ytan av moderna gränssnitt? Och vad är konsekvenserna av att vi delar våra digitala jag med företag i utbyte mot gratis tjänster? Vi redogör för en studie av mobilanvändare i Sverige där beteenden och reaktioner studeras ur ett kritiskt perspektiv med metoden “Röj palatset”. Användare uttrycker oro gällande hanteringen av det digitala jaget och uppvisar medvetenhet angående begränsningarna av personalisering som en följd av data mining. Strategier för att begränsa överanvändning av smartmobiler diskuteras. Analysen baseras på; Privacy Paradox, Leakiness/Creepiness enligt Shklovski och Pierce ramverk Undesigning Technology. Röj palatset som metod utvärderas och implikationer av data mining för samhället problematiseras.

Denna studie handlar om studenters kännedom om de personliga uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning, och om det finns skillnader mellan kön gällande kännedomen och hanteringen av dessa uppgifter. Då det i samband med den expanderande lagringen av data och användningen av den genom Big data inom organisationen, visat sig ha påverkan på den personliga integriteten. Tidigare forskning indikerar på att det finns en brist i kännedomen och hanteringen hos människor om vad som lagras av organisationer. Tidigare forskning har även indikerat på att det finns skillnader mellan kön i hanteringen och kännedomen om personliga uppgifter som lagras av organisationer. Denna studien avgränsar sig till studenternas kännedom om vad institutioner inom högre utbildning lagrar om dem och skillnader mellan kön angående dessa uppgifter. För denna studie har en forskningsmetod i form av elektroniska enkäter använts, där studenter fått redogöra för deras kännedom och tankar av institutioner inom högre utbildnings lagring och hantering av personliga uppgifter. Syftet var att undersöka vilken kännedom dessa har om de personliga uppgifter som lagras av organisationer och vilken insikt de har om hur de kan användas. Totalt har 151 deltagit i enkätundersökningen där 126 uppgett att de varit studenter. Metoden som använts för studien är en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, där den kvalitativa delen avser de frågor som besvarats i fri text. Vidare är den kvantitativa delen för de frågor som har analyserats genom statistik och siffror. Frågorna från den använda forskningsmetoden i denna studie i form av elektroniska enkäter har bearbetats och slutligen presenterats. Under teoriavsnittet redogörs de begrepp som använts i studien, samt en mer ingående redogörelse för integritetens betydelse vid lagring av data. Vidare analyseras resultatet från studien utifrån Petronios CPM-teori och dess fem principer med hänsyn till den personliga integriteten. Arbetet konkluderades med en slutsats om att studenter har en vag form av kännedom gällande de uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning. Det visade sig att studenter inte upplever att deras kännedom är tillräcklig. Till följd av att de inte upplever att de får tillräcklig med information av institutioner inom högre utbildning. Resultatet från studien visade att studenter hade kännedom om begrepp kopplade till lagring av personliga uppgifter. Det visade sig att det finns skillnader mellan kön i hanteringen av personliga uppgifter, men till följd av avsaknaden av bortfallsanalysen var dessa fynd svårt att verifiera fullt ut. Resultatet indikerade på att ett flertal studenter inte kände sig trygga när institutioner inom högre utbildning samlade information om dem. På grund av att de inte hade kännedom om vad som lagrades. Dock visade resultatet att de flesta tycker att skolan borde ge tydligare information om de personliga uppgifterna som lagras. Vilket i sin tur gjorde att flera kände att de förlorade kontroll över den personliga integriteten. Detta gällande de åsikter om hur tydliga de anser att institutioner inom högre utbildning är vid informering av personliga uppgifter som de lagrar. / This research study examines students' knowledge of personal data stored by institutions of higher education as well as, whether there are differences between the genders regarding the knowledge and the management of this stored data. This is connected to the expanding storage of data and the use of it through Big data within the organisations where it was shown to have impact on the personal integrity. Previous studies report that there is a knowledge gap within society regarding the information on what is stored. In addition to this, research showed that there are differences between genders about the knowledge and control of their personal data. Therefore, this study focuses on students' knowledge of what higher education institutions store about them as well as whether there are differences between genders. This study applies a quantitative research method in the form of electronic questionnaires for data collection. These questionnaires were handed out to students which contained questions about students' knowledge and views about their institution's storage and management of their personal data. A total of 151 people participated in this study, where 126 of the participants stated that they were students. Moreover. this study includes some elements of qualitative research methods where some of the questions in the electronic questionnaires could be answered in free text. The qualitative and quantitative methods were later analyzed and compared to Petrionio's CPM-theory and its five principles regarding the personal integrity. The result of the study showed that students' have a vague form of knowledge regarding the data stored by institutions of higher education. The research also indicated that there are differences between the sexes in the handling of personal data. However, our findings show that the lack of dropout analysis makes the mentioned findings quite difficult to be fully verified. The result has shown that several students did not feel secure when organizations within higher educational institutions stored personal data about them. This is because they feel that their knowledge on what is being stored is insufficient which consequently led them to feel a lacking control about their own personal integrity. Thus, results showed that most people think that the educational institutions should provide more specific information about the personal data that they store about them.

Today, Internet users encounter dark patterns every time they use the Internet, whether it is noticed by the user or goes unnoticed. In this essay, using the quantitative and qualitative methods survey and focus group, it is studied how young adults experience the dark pattern Privacy Zuckering in consent management platforms (CMP) on the Internet. The empirical data collected were analyzed using a thematic analysis and related to different approaches and theories in human-computer interaction (HCI) and interaction design. We have also studied what emotions, thoughts and behaviors consent management platforms, containing Privacy Zuckering, cause in young adults when shown and discussed on different interfaces. Young adults experience uncertainty about the technical aspects of the meaning of GDPR and the design of a CMP, as well as the handling of personal data on the Internet in relation to Privacy Zuckering. / Idag möter internetanvändare dark patterns (mörka mönster) varje gång de använder sig av Internet, vare sig det uppmärksammas av användaren eller går obemärkt förbi. I denna uppsats, med hjälp av de kvantitativa och kvalitativa metoderna enkätundersökning och fokusgrupp, undersöks hur unga vuxna upplever det mörka mönstret Privacy Zuckering (integritets-zuckering) i samtyckeshantering (CMP) på Internet. Den empirin som samlades in, analyserades med hjälp av en tematisk analys och relateras till olika ansatser och teorier inom människa-datorinteraktion (HCI) och interaktionsdesign. Vi har även undersökt vilka känslor, tankar och beteenden samtyckeshantering innehållandes integritets-zuckering framkallar när vi visat och diskuterat olika gränssnitt. Unga vuxna upplever en osäkerhet kring de tekniska aspekterna av GDPR och utformningen av ett CMP, samt hantering av personliga data på Internet i relation till integritets-zuckering.