Syftet med följande kvalitativa studie är att med hjälp av intervjuer undersöka lärares arbete med och tankar om skolans värdegrund när det kommer till demokrati, fostran, ett mångkulturellt samhälle och jämlikhet. Frågeställningarna inkluderar även en avsikt att studera hur undervisningen går till, om denna enbart är planerad eller om de intervjuade lärarna vittnar om icke planerade lärsituationer. Metoden som används är semistrukturella intervjuer som sammanställs, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action på resultatet. Även Colnerud och Thornbergs begrepp värdepedagogik används i analysen av empirin, samt Thornbergs definition av explicit och implicit värdepedagogik. Resultatet visar att lärare använder sig av planerad undervisning men att icke planerade lärsituationer spelar en betydande roll. Den förra kan bestå av speciella lektioner vikta för värdegrundsarbete eller ämneslärares arbete med att välja material för att främja diskussioner om värdegrundsfrågor. Den senare består av lärares attityder, deras vilja att förmedla vikten av respekt och en vilja av att via sin person förmedla de värderingar som skolan står för. Slutsatsen av studien visar att lärare både med explicita och implicita värdegrundspedagogiker kan bidra till elevers omedelbara och fördjupade erfarenheter av sin utbildning men att den implicita värdegrundspedagogiken har större effekt för elevers erfarenheter än den explicita, även om det är den explicita som beskrivs och synliggörs av skolor. Inte förrän dagens elever är integrerade i samhället som vuxna kommer ett resultat att kunna mätas av lärares värdegrundsarbete.

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att undersöka utomhuspedagogikens betydelse och vilken roll den ges av lärare i grundskolan.    Frågeställningar Vad anser lärare om utomhuspedagogik? Hur realiserar idrottslärare utomhuspedagogik i sin undervisning? Hur ser idrottslärare på inlärningseffekterna av utomhuspedagogik i jämförelse med idrottsundervisningen inomhus?   Metod Detta arbete har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utfördes med hjälp av intervjuer av tre idrottslärare verksamma på olika skolor i Stockholm. Efter utförandet av intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet med hjälp Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande.   Resultat Pedagogerna delar tanken om att utomhuspedagogik är någonting positivt, både ur eget perspektiv och också elevernas. Trots detta anammar de inte denna pedagogik särskilt mycket i sin verksamhet. Orsakerna till det ligger oftast i brister hos ledningen vilket hindrar pedagogerna från att kunna utföra undervisningen som de önskar. Sedan anser lärarna att inlärning och utveckling är någonting som påverkas utav de faktorer som uterummet kan ge och att det inte är själva pedagogiken i sig själv som gör skillnad alla gånger.   Slutsats Utomhuspedagogik är någonting som pedagogerna inte har en direkt definition av. De talar gott om den men applicerar den sällan i sin verksamhet och när det sker är det oftast i samband med friluftsliv, annars är utomhuspedagogik i stort sett åsidosatt. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>