Bakgrund: Dödsfall bland barn i Sverige är ovanligt. Ungefär 98 % av alla barn som vårdas på intensivvårdsavdelning överlever upp till vuxen ålder. Detta gör att sjukvården saknar erfarenhet av omhändertagande av föräldrarna till ett döende barn. Ett barns död väcker starka känslor hos föräldrarna. De kan känna förtvivlan, sorg, chock, skuld och depression. Genom familjecentrerad vård kan sjukvården stödja föräldrarna i deras svåra situation vid vården av barnet i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras barn dör på en intensivvårdsavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Även manuell sökning genomfördes. Nio artiklar inkluderades. Relevanta artiklar analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: samspelet mellan föräldrar och personal, förtroende för vården runt det döende barnet, omgivningens betydelse för föräldrarna, att få vara förälder och olika former av stöd. Slutsats: Genom ökad kunskap och förståelse för föräldrarnas upplevelser i samband med att ett barn dör på en intensivvårdsavdelning kan personalen bättre hantera föräldrarnas sorg och tillgodose deras behov. / Background: Death during childhood in Sweden is uncommon. Approximatley 98% of all children cared for in the intensivecareunit survive into adulthood. This means that the public health care system does not acquire much experience in taking care of parents of a child who has died. A child’s death leads to strong emotional experiences for parents. They can experience hopelessness, grieving, shock, guilt, and depression. Through family centered care, the health care system can support parents during the difficult period with end-of-life health care for a child. Aim: The aims of this literature review was to examine parental experiences in connection with the death of their child in an intensive care unit setting. Method: A systematic literature search was conducted. Articles were searched in the databases CIHNAL, PubMed and PsycINFO. Manual search was also conducted. Nine articles were included. Relevant articles were analyzed for categories. Result: The analysis resulted in five main categories, and twelve sub categories. The main categories included the following: interplay between parents and personnel, parental trust in the dying child’s health care management, the impact of the surroundings on the parents, the ability for the parents to maintain a parental role and various forms of support. Conclusion: Through better knowledge and understanding of parental experience when a child dies in an intensive care unit, personnel can better manage the parents grief and meet their needs.