Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö där svårt sjuka patienter vårdas. Anhörigas betydelse för kritiskt sjuka patienter är stor och det kan vara omvälvande att vara närstående i en högteknologisk miljö. Intensivvårdssjuksköterskor kan spela en betydelsefull roll i hur de närstående erfar sin omgivning. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att vara anhörig i en intensivvårdsmiljö. Metod: En deskriptiv metod med kvalitativ ansats har använts i denna studie. Tre fokusgrupper med vardera tre deltagare som varit anhöriga till intensivvårdspatienter och som har valts ut genom ett bekvämlighetsurval har intervjuats. Resultat: Resultatet presenterades genom tre kategorier med tillhörande åtta underkategorier. Kategorin intensivvårdsrummets utformning (upplevelse av interiören, teknik och apparatur, möjlighet till avskildhet) uppvisade att intensivvårdsrummet kan förbättras avseende ljussättning, färg, möblemang och möjlighet till avskildhet. I kategorin omgivningens betydelse (upplevelse av atmosfären, upplevelse av intensivvårdssjuksköterskans roll) framkom att de anhöriga i hög grad upplevde intensivvårdsmiljön som trygg och de närstående hade stor tillit till intensivvårdssjuksköterskor. Kategorin situationen som anhörig (upplevelse av trygghet, upplevelse av maktlöshet och copingstrategier) belyser att de anhöriga upplever känsla av trygghet och maktlöshet parallellt. Resultatet frambringade även flertalet copingstrategier som anhöriga använde sig av för att bemästra sin situation. Slutsats: De anhöriga var överlag nöjda med intensivvården och dess miljö. Vårdnivån var förknippad med skicklig personal med kontroll över deras sjuka familjemedlemmar. Beroende på var de anhöriga befunnit sig i sina krisbearbetningsfaser har de i olika grad analyserat sin omgivande miljö. Klinisk betydelse: Åtgärder behövs för att förbättra vårdmiljön för anhöriga i synnerhet möjligheten till avskildhet. / Background: The Intensive Care Unit (ICU) treats critically ill patients in need of sophisticated treatment and supervision. Family members are important for critically ill patients and it is often an extensive experience for them to visit the ICU. The ICU-nurses can influence how family members experience the environment. Objective: The purpose of this study was to explore how family members experienced the intensive care environment. Method: The study was conducted as a structured interview study. Three focus groups were interviewed, each containing three family members to former or present ICU-patients. Results: The result is presented through three categories and eight subcategories. Experiences of the ICU-room (interior design, technical equipment, the possibility for privacy) declared that improvement could be done in the ICU-environment regarding lightning, furniture and the possibilities for privacy. Meanings of the surroundings (experiences of the atmosphere and of the ICU-nurse) revealed that most family members considered the ICU-environment as safe. The family members had confidence and reliance in their ICU-nurses. The category position of next in kin (experience of safety and of powerlessness and coping strategies) disclosed feelings of seriousness and uncertainty combined with emotions around safety. The result also showed several coping strategies used by the participants. Conclusion: The family members were in overall satisfied with their experience at the ICU as its specific environment is associated with skilled staff and good supervision. The present participants’ situation affected the perception of the ICU-environment. Clinical relevance: The results can hopefully give guidance to changes in ICU, especially regarding the possibility for privacy.