Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje. I studien framkom också att man hyste empati och förståelse för hundarna, samt att de bidrog till personlig utveckling dels genom sin roll som självobjekt och dels genom att man ställdes inför olika utmaningar i umgänget med hundarna. Rollen som omsorgsgivare belystes också. I diskussionen berördes aspekterna att känna ömsesidighet i en relation, att känna glädje samt att få växa och utvecklas.