En analys av en studie gjord av Lorenz och Heinitz (2014) på autistiska personers uppfattning om sig själva, sina förmågor och behov och en kartläggningsrapport av Specialpedagogiska skolmyndigheten från 2013 har belyst hur det hos dessa individer finns en potential långt utöver det normala. Skolmyndigheten (2013) rapporterar om att lärare saknar verktyg för att förstå elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, framförallt vid autismspektrumtillstånd där sådana verktyg ofta behöver vara individanpassade och därför varierar från elev till elev. Önskan om att hitta metoder för att använda tillgängliga läromedel eller önskan om handledning för att förstå eleverna bättre är någonting som lyfts upp då lärare menar sig vara vilsna kring vad man ska göra i den egna undervisningen med de metoder som finns. Med detta som grund motiverades jag till att utforma ett fortbildningsmaterial för lärare inom matematik som förhoppningsvis ska kunna stötta lärarna i deras kommunikation med elever med autismspektrumtillstånd. Som ett led i utvecklingsarbetet gjordes djupintervjuer med två lärare inom matematik och teknik och med fyra personer diagnosticerade med AST. Därefter analyserades intervjuerna med hjälp av tematisk analys för att sedan användas som underlag för diskussion kring några faktorer som påverkar elevens lärande. Faktorer som framkom var lärarnas undervisningsform, föreställningar av sin och elevens roll i lärandet och hur lärarens relation till de övriga lärare i kollegieteamet påverkar kvalitén av lärarens undervisning. Resultatet från djupintervjuerna visade att det hos elever med AST finns behov av tydlighet, struktur och tidsplanering. Vill man som lärare säkerställa en bra kommunikation med dessa elever behöver en förståelse för hur läraren kan förmedla förväntningar uppmärksammas. Sådana förväntningar kan vara såväl implicita och explicita. Förväntningar som t.ex. kan vara att läraren tilldelar uppgifter som befinner sig på en lägre nivå än elevens egen föreställning av sin förmåga. Läraren behöver också vara införstådd i elevens problematik och för det krävs ett mer omfattande arbete inom kollegiet som läraren är en del av. Detta eftersom ett bra stöd för eleven inte kan förväntas ges enbart av elevens egna lärare då elevens behov av stöd kräver insatser från flera olika yrkesgrupper. Vidare visade resultat från djupintervjuerna hur det hos elever med AST finns ett behov av social inkludering, däremot var det mindre tydligt hur eleverna skulle uppnå detta. Man hänvisade till att läraren saknar kunskap om hur elevens personligheter och intressen måste beaktas tillsammans innan man sammanför grupper. Också underströks hur eleven behöver lära sig hantera vissa sociala situationer, vad den ska säga och hur. Om inte det sker vågar eleven sällan inleda samtal med övriga klasskamrater och det i sin tur har jag kunnat visa påverka elevens fortsatta förståelse av matematik. Utvärdering av det utvecklade fortbildningsmaterialet gav värdefull återkoppling för att förbättra materialet. Utvärderingen genomfördes bland tre verksamma lärare. En lärare hade förstått det avsedda syftet och angav att materialet gav hen idéer om hur undervisning kan genomföras, t.ex. genom att omformulera sina uppgifter eller addera material inför vissa moment som kan göra det lättare för AST-elever att sätta sig in i dem. För de andra två lärarna var syftet otydligt och de angav att det saknades tillräckligt med uppgifter som läraren kunde använda för sina elever med AST, men att de förslagen som gavs ändå var uppskattade. / A study conducted by Lorenz and Heinitz (2014) on the view that autistic people have of themselves, their attributes as well as a survey done by Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2013) suggest that a lot of individuals on the spectrum may own a potential far beyond what is considered normal. The report from Skolmyndigheten (2013) paints an image of how present material for students with neuropsychiatric disorders are lacking, especially for those students who are on the autistic spectrum. These students are specially a challenge since every individual on the spectrum and thus a one-way solution is considered virtually impossible. Using this knowledge as a building block, I was motivated to construct an introductory material for teachers in mathematics to effectively communicate with students on the autistic spectrum. The material is based on surveys done in the form of deep interviews. These deep interviews were conducted with 2 teachers in math and technology and with 4 people diagnosed with ASD. Furthermore, the data from the interviews were analysed with the help of a tool called thematic analysis. Afterwards the data was used to discuss some of the factors that affect students learning. The factors involved in my discussion were the specific form of teaching, preconceptions about ones and students’ involvement in their own learning and how teacher interaction with the other teachers in the colleague team may impact the quality of student learning. Looking at the results from the deep interviews, we see that for people with ASD there is a desire for precision, structure and adequate time-planning. Good communication with these students requires the teachers’ understanding of how she can convey her conceptions, explicit as well as implicit, by her form of teaching, for example by recognizing how the distribution of lower level problems could downgrade a students’ perception of their own10ability. Teachers need to consider and understand the problems of specific students and in order to do that a more extensive cooperation is required with the rest of the team. Such cooperation is required since one need to consider how a complex diagnosis such as autism spectrum involves appropriate intervention regulated and influenced by people in different occupation groups. The final results concerned the opinions received by teachers regarding the realization of the introductory material. With regards to the intention to construct a material which can support understanding of the communication problems associated with autism, the results of evaluation from three teachers in mathematics and technology showed mix of responses. One of the three teachers had understood the purpose and commented on how the material inspired his own taking on how to teach for these students, for instance by reformulating problems or add material in the making of problems to make it easier for students on the autistic spectrum to engage with them. The other two teachers mentioned the lack of sufficient amount of math problems which could be of any use in their own teaching, although they saw how some of the parts were useful for other purposes. I suggest that the responses were mixed as an effect of misunderstanding of the real purpose of the introductory material. Since the making of a new introductory material given the feedback was not tested, the conclusions regarding how well this material meets the context cannot be properly validated.