This study is focused on getting a deeper understanding of the access unaccompanied refugee youth have to integration. Thesis will examine what fosters and what hinders minors’ integration. Research is based on a qualitative field study carried out in Southern and Western Sweden. 36 semi–structured interviews were conducted with current and grown-up alone coming refugee minors; houses managers and social workers; local authorities’ representatives and decision makers; Migration Board employees.The (Dis)Empowerment model by Friedmann will be applied to analyse collected information. Thus, this thesis examines youth perspectives on their economic, social, cultural and political integration by connecting their experiences of life in Sweden to eight bases of social power, which (dis)empower them.The study shows that youth are willing to integrate into society, and to some extent they have access to integration. However, the research argues that minors’ access to bases of social power and youth’s usage of them is unbalanced and inconsistent. Interviewed youth have sufficient access to defensible life space, instruments of work and livelihood, and surplus time. Thus, they have capabilities to perform their life functions. On the other hand, youth have limited access and capabilities to the bases of social organizations and networks, financial resources, knowledge and skills, as well as unbalanced access to information and public policy action. This hinders youth economic, social, cultural and political integration. Moreover, these major obstacles are being reinforced by discrimination within the host society. / Denna studie är inriktad på att få en djupare förståelse för ensamkommande flyktingungdomars chanser till integration. Avhandlingen kommer att undersöka likväl faktorer som främjar som hindrar minderårigas integration. Forskningen bygger på en kvalitativ fältstudie utförd i södra och västra Sverige. Trettiosex semistrukturerade intervjuer genomfördes med nuvarande och vuxna ensamkommande flyktingbarn, HVB chefer och handläggare, kommunernas representanter och beslutsfattare samt Migrationsverkets anställda. Modellen ”(Dis)Empowerment” av John Friedmann kommer att tillämpas för att analysera insamlade uppgifter. Således undersöker denna avhandling ungdomarnas perspektiv på sin ekonomiska, sociala, kulturella och politiska integration genom att jämföra sina erfarenheter av livet i Sverige till åtta baser av social makt, formulerade av John Friedmann.  Studien visar att ungdomar är villiga att integreras i samhället, samt att de i viss mån har tillgång till integration. Men samtidigt hävdar denna undersökning att ungdomarnas tillgång till baser av social makt samt användning av dem är obalanserad och inkonsekvent. De intervjuade ungdomarna har tillräcklig tillgång till ”defensible life space”, instrument för arbete och försörjning, samt fritid (överskottstid). Således har de förmåga att utföra sina så kallade livsfunktioner. Å andra sidan, så visar undersökningen också att ungdomarna har begränsad tillgång till samt kunskap om grunderna för sociala organisationer och nätverk, finansiella resurser, kunskap och färdigheter, samt obalanserad tillgång till information och allmänhetens politiska åtgärder. Detta hindrar ungdomarnas ekonomiska, sociala, kulturella och politiska integration. Dessutom underbyggs och förstärks dessa problem av utbredd diskriminering i värdlandet.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data. Primärdatan bygger på intervjuer som genomförts med fyra handläggare på Arbetsförmedlingen och fyra etableringslotsar som är verksamma i Linköping och Norrköping, samt en mailintervju med Arbetsförmedlingen på central nivå. Resultaten tolkas utifrån institutionell ekonomisk teori med fokus på teorier av Douglass North.Studien visar bland annat att likvärdigheten av etableringsinsatserna har ökat över landet och att arbetsmarknadsperspektivet är tydligare med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig istället för kommunerna. Dock lider etableringsreformen av icke-individanpassade etableringsinsatser och en hög samordningsproblematik. Detta drabbar i slutänden de nyanlända som redan möter höga barriärer vid etablering i det svenska samhället. Även externa faktorer påverkar etableringsarbetet och de möjligheter som ges till de nyanlända. Framförallt är det bostadssituationen som påverkar olika ledtider och begränsar de nyanländas möjligheter till deltagande i etableringsinsatserna.De ekonomiska incitamenten för etableringslotsarna att fylla sin tilltänkta funktion är för låga och fokus från lotsarna läggs på socialt stöd istället för arbetsförberedande insatser för den nyanlände. Innovationer från positiv konkurrens har till stora delar uteblivit. Systemet innehåller även vissa brister som tillåter oseriösa eller opportunistiska etableringslotsar att verka, vilka sänker kvaliteten på etableringsarbetet och försämrar de nyanländas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. / The aim of the study is to assess the compliance between the goals and the results of the Establishment reform, which entered into force on December 1st 2010, and the role of the participant called the Introduction guide. This assessment is done on the basis of the goals in the proposition from the Swedish government 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. In addition the obstacles to achieving the goals are highlighted. The study is based on reports and other documents from public bodies that are supplemented by, amongst others, the primary data of the study. This primary data consists of interviews with four employees at the Public Employment Service and four Introduction guides in Linköping and Norrköping as well as of mail correspondence with the Public Employment Service at a central level. The results are interpreted using New Institutional Economic Theory, focusing on the theories by Douglass North.The study shows, among other things, that the differences between various establishment activities have diminished, and that there is a stronger labour market focus now that the Public Employment Service has taken over the responsibility from the municipalities. However, the Establishment reform does suffer from a lack of individually adapted establishment activities as well from a failure in collaboration and coordination. This ultimately afflicts the new arrivals, which are already facing high barriers while trying to become a part of the Swedish society. External factors also affect the establishment process and the possibilities for new arrivals. It is foremost the living situation that is affecting different lead times and limiting the immigrants possibilities to participate in establishment activities.The economic incentives for the Introduction guides to fill their intended function are too low and the guides are primarily providing social support for the new arrivals instead of labour market oriented activities. Innovations as a result of competition are largely absent. The system contains various flaws that allow for flippant or opportunistic Introduction guides, which in turn lowers the quality of the Establishment work and worsens the new arrivals’ chances of getting established on the labour market.