<p>Syftet med den här studien var att belysa hur offentlig medial debatt om papperslösa personers rätt till vård ser ut i Sverige. Studien hade en kvalitativ ansats. Metoden som användes var idé- och ideologianalys och med hjälp av denna analyserades ett antal tidningsartiklar. Om papperslösa personers situation i allmänhet och deras tillgång till hälso- och sjukvård finns tidigare forskning, men det saknas studier om debatten som sådan. Resultatet av denna studie visade att debattens huvudsakligen förs av journalister och politiker men även av andra aktörer såsom läkare, olika typer av organisationer och till viss del privatpersoner. Kärnan i debatten visade sig bestå av huruvida sjukvård skall betraktas som en mänsklig eller medborgerlig rättighet och tre ideologiska block urskiljdes i analysen. Dessa rör medborgarskap, mänskliga och medborgerliga rättigheter samt välfärdsstatens roll. Konklusionen blev att detfinns en tydlig ideologisk skiljelinje mellan de som åberopar mänskliga respektive medborgerliga rättigheter i debatten om papperslösa personers rätt till vård.</p>

Syftet med den här studien var att belysa hur offentlig medial debatt om papperslösa personers rätt till vård ser ut i Sverige. Studien hade en kvalitativ ansats. Metoden som användes var idé- och ideologianalys och med hjälp av denna analyserades ett antal tidningsartiklar. Om papperslösa personers situation i allmänhet och deras tillgång till hälso- och sjukvård finns tidigare forskning, men det saknas studier om debatten som sådan. Resultatet av denna studie visade att debattens huvudsakligen förs av journalister och politiker men även av andra aktörer såsom läkare, olika typer av organisationer och till viss del privatpersoner. Kärnan i debatten visade sig bestå av huruvida sjukvård skall betraktas som en mänsklig eller medborgerlig rättighet och tre ideologiska block urskiljdes i analysen. Dessa rör medborgarskap, mänskliga och medborgerliga rättigheter samt välfärdsstatens roll. Konklusionen blev att detfinns en tydlig ideologisk skiljelinje mellan de som åberopar mänskliga respektive medborgerliga rättigheter i debatten om papperslösa personers rätt till vård.

The objective of this paper is to describe and analyze female irregular immigrants and their experience of how relationships with other people affect their lives and identity. A qualitative method is used in the study, because my main purpose is to analyse the respondents’ lives and life experiences. The analysis is based on a symbolic interactionism perspective. The results are also analyzed based on previous research and the concepts underlying the paper; irregular immigrants, discrimination, power and identity. In summary, the respondents have a clear picture of how they live and experience their relationship to others and themselves and how this affects their lives and identity. Their experiences affect their lives and influence their behaviour and identity when they interact with others. Their own view of their situation means that they are afraid to seek care or report sexual abuse, threats or other similar conditions. Other people in their proximity exploit their fear to discriminate and abuse. This fear is the main barrier for the respondents to feel free. The experience causes a loss of sense of belonging to humanity and life.