• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Delirium på IVA : En litteraturstudie av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder / Delirium in the ICU : A literature review of nurses interventions

Eriksson, Sofia, Steffen, Simone January 2014 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Risken för att drabbas av ett intensivvårds-delirium under vårdtiden är av varierande storlek. Om patienten drabbas av ett delirium kan det leda till allvarliga konsekvenser. Konsekvenserna innefattar en ökad mortalitet, längre vårdtid, ett ökat lidande och även att kostnaderna blir högre. De bedömningsinstrument som finns används i varierande grad på olika intensivvårds-avdelningar världen över. Det mest valida och användbara är Confusion Assesment Method, CAM-ICU; ett mätverktyg utarbetat för att användas inom intensivvården där det kan användas på patienter som fortfarande är intuberade och således inte har en möjlighet att uttrycka sig verbalt. Syfte: Belysa den aktuella forskningen gällande omvårdnad av patienter som drabbats av intensivvårds-delirium. Metod: Studien är en litteraturöversikt med mixad metod och konvergent design. Resultat: Studien visar att omvårdnadsåtgärder gällande behandling av intensivvårdsdelirium används men det finns inga riktlinjer för hur patienterna ska behandlas. Den forskning som finns visar få signifikanta resultat. De kategorier av omvårdnadsåtgärder som litteraturen visar är kognitiv stimulans, miljö, läkemedelsanvändning och fysisk fasthållning. Slutsats: Studien visar att det är svårt att mäta effekterna av olika omvårdnadsåtgärder som patienter med intensivvårds-delirium blir behandlade med. Klinisk betydelse: Genom fördjupad kunskap om delirium får sjuksköterskan en bättre förståelse för tillståndet och således även för omvårdnaden som ges. Att belysa det faktum att forskningen kring omvårdnadsåtgärderna vid delirium är bristfällig skapas möjlighet till vidare efterforskning. / ABSTRACT Background: The risk for intensive care delirium during hospitalization is of varying size. If the patient experiences a delirium it can lead to serious consequences. The consequences include increased mortality, longer hospital stay, increased suffering and even higher costs. The screening tools that are available are used in varying degrees in different intensive care units worldwide. The most valid one are the Confusion Assessment Method, the CAM-ICU; a screening tool developed for use in intensive care where it can be used on patients who are still intubated and thus do not have a chance to express themselves verbally. Aim: Highlighting the current research regarding the care of patients suffering from intensive care delirium. Method: The study is a literature review with a mixed approach and convergent design. Results: The study shows that nursing interventions regarding the treatment of intensive care delirium are used but there are no guidelines for how the patients should be treated. The research shows few significant results. The categories found from the literature were cognitive stimulation, environment, medication and physical restraint. Conclusion: The study shows that it is difficult to measure the impact of nursing interventions that patients with intensive care delirium are treated with. Relevance to clinical practice: Increased knowledge of delirium may give the nurse a better understanding of the condition and thus also for the care they provide. To highlight the fact that the research on nursing interventions for delirium is flawed which creates the opportunity for further research.
2

Intensivvårdssjuksköterskors uppfattning och bedömning av IVA-delirium i jämförelse med bedömning av sederingsdjup : en kvantitativ studie

Ström, Joel January 2017 (has links)
Background. Patients, who are receiving life-threatening treatment at the intensive care unit (ICU), often suffer from failure in their vital organs. Supporting treatement of their organs is a important part of the work in the ICU.  An overlooked complication in these patients is cognitive failure due to critical illness, also known as ICU-delirium. Research studies show that patients with ICU-delirium have increased care time and increased mortality. Aims The aim of this study was to describe the intensive care nurse's perception of and how ICU-delirium is assessed. The aim was also to compare how often assessment of ICU-delirium occurs with the frequency of assessment of sedation depth. Results 45 intensive care nurses responded that ICU delirium requires active measures from healthcare professionals. 43 considered that ICU delirium is a common response to the environment in an intensive care unit. Some (n= 40) indicated that their department has a routine regarding sedation, but 21 states that the protocol does not specify how often ICU delirium is to be assessed. The most common method for assessing ICU delirium was to see if the patient can follow instructions (n= 19) and if the patient has an outgoing behavior (n = 10). 42 indicated that ICU delirium is an under-diagnosed problem and 40 that it is a challenge to assess the patient. The study showed a significant difference (p = .0001) between how often intensive care nurses assess sedation depth and how often ICU delirium is assessed. Conclusions. The conclusion is that sedation assessment is performed more often than assessment of ICU-delirium. More education in the subject and more in-depth research is recommended. / Bakgrund. Patienter som vårdas inom intensivvården har ofta drabbats av kritisk sjukdom med svikt i vitala organ som följd. Understödjande behandling av dessa organ är en viktig del i arbetet inom intensivvården. En förbisedd komplikation hos patienten är sviktande kognitiva funktioner på grund av kritisk sjukdom, även benämnt intensivvårdsdelirium (IVA-delirium). Patienter med IVA-delirium har tidigare forskning visat ge längre vårdtider och ökad mortalitet. Syfte  Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om och hur IVA-delirium bedöms. Syftet var också att jämföra hur ofta bedömning av IVAdelirium sker med hur ofta bedömning av sederingsdjup sker. Metod En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Enkäter (n=112) delades ut till intensivvårdssjuksköterskor där 45 besvarades.  Huvudresultat 45 intensivvårdssjuksköterskor svarade att IVA-delirium kräver aktiva åtgärder från vårdpersonalen. 43 ansåg att IVA-delirium är en vanlig respons på miljön vid en intensivvårdsavdelning. En del (n=40) angav att deras avdelning har en rutin angående sedering men 21 uppger att protokollet inte anger hur ofta IVA-delirium ska bedömas. Den vanligaste metoden för att bedöma IVA-delirium var att se om patienten kan följa instruktioner (n=19) och om patienten har ett utåtagerande beteende (n=10). 42 angav att IVA-delirium är ett underdiagnosticerat problem och 40 angav att det är en utmaning att bedöma hos patienten. Studien visade en signifikant skillnad (p=.0001) mellan hur ofta intensivvårdssjuksköterskor bedömer sederingsdjup och hur ofta IVA-delirium bedöms.  Slutsatser Slutsatsen är att bedömning av sedering utförs oftare än bedömning av IVA-delirium. Mer utbildning inom ämnet och mer djupgående forskning rekommenderas.

Page generated in 0.0416 seconds