Vid ökad konkurrens mellan företag utgör snabba leveranstider till kunderna en konkurrensfördel och detta ställer krav på ett effektivt flöde från färdig produkt till slutkund. En lösning som möjliggör snabba leveranser är att placera lager nära slutkunder, speciellt om kunderna är placerade med långt avstånd från produktionsfaciliteten. Om kundefterfrågan inte är kontinuerlig blir det svårt för företag att matcha produktionen med efterfrågan och ett externt lager kan vara till hjälp för att säkerställa tillgång av produkter. Studien syftade till att undersöka hur distributionsflödet påverkades om ett externt lager hade adderats för produkten järnsvamp, med mål att effektivisera flödet. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie vid Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) där för- och nackdelar av att addera ett externt lager sammanställdes. Data samlades in från LKAB:s utförda prognoser och fungerade som indata i en optimeringsmodell tillhandahållen av LKAB. Resultatet från optimeringsmodellen användes därefter för att analysera distributionsflöden med och utan ett externt lager.   Baserat på resultatet från körningarna av optimeringsmodellen bidrog adderandet av det externa lagret till lägre lagerkostnader och en extraintäkt kopplad till lagret. Extraintäkten symboliserar fördelarna med att nyttja ett externt lager, exempelvis att det säkerställer snabbare leveranstider till kunderna. Resultatet visar därmed att det är möjligt att effektivisera distributionsflödet av järnsvamp genom att addera ett externt lager eftersom det säkerställer snabba leveranstider av järnsvamp och bidrog till lägre lagerkostnader för det totala flödet. Det totala flödet påverkades däremot negativt i form av att fler produkter lastades via upplag till tåg och att leveranserna till kunderna blev försenade fler antal dygn. För att det externa lagret ska bidra till en effektivare distributionsstruktur för hela flödet krävs en reducering av de negativa aspekterna, vilket potentiellt skulle kunna genomföras via planering. Det innebär samtidigt att mer planering krävs i jämförelse med om ett externt lager inte hade adderats till flödet. En kortsiktig rekommendation är att LKAB beslutar om vilka resultat de vill få ut av optimeringsmodellen och tillsammans med utvecklarna av modellen fortsätter att utveckla den. En annan kortsiktig rekommendation betonar vikten av att utforma ett standardiserat arbetssätt för att analysera resultatet av optimeringsmodellen. Långsiktigt rekommenderas att kontinuerligt följa upp prognoser och utföra analyser nära inpå introduktionen av järnsvamp till LKAB:s produktportfölj. Dessa analyser kommer att bidra med resultat som är mer verklighetstroget än för studien eftersom prognoserna som användes i studien är genomförda nio år i förväg. Av den anledningen kan förändringar ske, speciellt för produkten järnsvamp. Järnsvamp kommer att introduceras till LKAB:s produktportfölj år 2026, vilket är fyra år efter studiens genomförande.

A method of producing steel that is not used in Sweden today is direct reduction using natural gas, a method which could has enormous potential in the future of steelmaking. Historically, steelmaking prioritized productivity and profitability. However, other aspects such as safety, sustainability, and environmentally friendliness have become increasingly important to Swedish steelmakers. This study evaluates the usage of natural gas to  directly reduce iron ore into the porous form known as iron sponge, then finally processing that sponge into crude steel. The technology available today is assessed through a literature review, then two calculative data-based model: using DRI sponge in a traditional integrated steelmaking line or replacing steel scrap with it in an electric arc furnace. While this technology is used in many regions where natural gas is plentiful, it has not yet been used in Sweden. Now, when the Swedish natural gas network is expanding and the vehicular transportation of liquid natural gas is becoming more and more viable, it is a prime situation to evaluate direct reduction in Sweden. While models require assumptions and estimations, they suggest that DRI will absolutely be a viable option in the years to come. Integrated plant operators can reduce their immense carbon emissions for a reasonable price, while DRI sponge melting in an electrical arc furnace can either help steelmakers escape the volatile scrap market or be used to replace the blast furnace as a whole in the future. / En metod för att producera stål som inte används i Sverige idag är direkt reduktion med hjälp av naturgas, en metod som har en enorm potential i framtida ståltillverkning. Historiskt har ståltillverkningen prioriterat produktivitet och vinst, men säkerhet, hållbarhet, och miljövänlighet har blivit områden mer och mer viktiga för svenska ståltillverkare. Den här studien utvärderar användningen av naturgas för att direkt reducera järnmalm till den porösa formen känd som järnsvamp, och sen bearbeta den till primärt stål. Teknologin som flnns idag utvärderas genom en litteraturstudie, vars data beräknas till två scenariomodeller: användningen av järnsvamp i ett traditionellt integrerat stålverk eller genom att ersätta stålskrot med järnsvamp i ljusbågsungen. Den här teknologin används redan idag i regioner där naturgas är lättillgängligt, men har hittills inte använts i Sverige. Men nu när Sveriges naturgasnät byggs ut och fordonstransporterad flytande naturgas blir mer och mer kostnadseffektiv så är det lämpligt att utvärdera direkt reduktion i Sverige. Modellerna kräver antaganden och uppskattningar, men de pekar på att direkt reducering av järnmalm kommer att vara en genomförbar metod för ståltillverkning i en nära framtid. Integrerade masugnslinjer kan minska sina enorma koldioxidutsläpp till ett rimligt pris, och järnsvampssmältning i ljusbågsugn kan hjälpa ståltillverkare att undanfly den instabila stålskrotsmarknaden eller användas för att helt ersätta masugnsproduktion i framtiden.