This dissertation is focused on loads in a cast – in - place building. What are the regulations that needs to be followed and how are they supposed to be interpreted in the easiest way? In a building there are several actions that can be predicted and considered in the designing process of the building. The main topic in this report is however accidental actions, the ones that can´t be fully predicted. Requirements and advice about how to construct a building with satisfying sustainability can be found in the Eurocodes and the Swedish norm EKS-10. The problem is that these roles often tend to be unclear and therefore hard to understand; that is the reason behind this project. The aim is to simplify the subject by making more descriptive explanations and by presenting examples of practical use of the regulations.     Due to the time limit of this project, all rules couldn´t be fully evaluated. This required the assignment to be built up around a fictitious six storey high concrete building. Furthermore actions have been taken into account by using strategies for identified accidental actions, strategies of consequence classes and reduction of imposed loads on buildings. / I detta arbete så utförs en fördjupning i hur olyckslaster och nyttiglaster ska beaktas i ett platsgjutet flerbostadshus. I byggnader så dimensioneras bärverksdelar huvudsakligen för de laster som från och till ligger på konstruktionen under byggnadens livslängd. Kärnan i denna rapport är dock de laster som i många fall aldrig kommer belasta konstruktionen men byggnaden måste vara dimensionerad för ändå, kända- och okända olyckslaster. Det finns flera vägar att ta för att åstadkomma en byggnad med betryggande hållfasthet och dessa regleras i EKS-10. De regler och rekommendationer som finns att tillgå är dock i många fall svåra att tolka och de kan även vara regler som är motsägande vilket kan skapa förvirring. Det är denna problematik som ligger till grund för arbetet. Målet är att genom mer ingående beskrivningar och tillämpningsexempel ge läsaren en djupare förståelse samt en bättre kunskap om hur regelverken ska tolkas och vilka metoder som bör tillämpas för att med enklaste medel åstadkomma en konstruktion som uppfyller kraven som ställs. Målet är även att sammanställa områden där regelverken är otillräckliga i dagens läge. I arbetet så utgår stora delar från ett fiktivt platsgjutet flerbostadshus med sex våningar. I denna byggnad så redovisas de beräkningsgångar som enligt rapporten är de enklaste för att beakta de laster som tänkbart kan förekomma. Dessa är olyckslasterna nyttiglastreduktioner, brand, dimensionering för att klara av påkörningslast och sammanhållning med dragband för beaktning av okända olyckslaster. För att kunna skapa en djupare förståelse för ämnet så har studentlitteratur, tekniska rapporter, EKS-10, Eurokoderna och arbetskollegor på WSP varit till stor hjälp

Det här examensarbetet går ut på att jämföra EKS 11 och SS-EN 1991-1-7 olika beräkningsmodeller för olyckslaster. Ifall en byggnad endast har ett trapphus som enda nödutgång krävs det att den dimensioneras för olyckslaster. Dessa olyckslaster delas upp i två olika grupper, kända- och okända olyckslaster. Kända olyckslaster är exempelvis påkörning när byggnaden ligger nära en väg och explosion ifall det finns exempelvis gasledningar i byggnaden. Okända olyckslaster är de laster där man inte kan dimensionera för ett exakt värde. Istället dimensionerar man för att minska konsekvenserna av lasten där främsta alternativet är att använda de krav som ställs på väsentliga bärverksdelar och applicera dem på de bärande konstruktionsdelarna. Alternativt när byggnaden inte har gasledningar så kan man beräkna för okända laster genom att dimensionera via värdet som uppkommer från en gasexplosion, 34 kN/m2. Dimensioneringen anpassas efter ett verkligt projekt konstruerat av Structor. Tidigare problem har uppstått vid tolkning av eurokodens beräkningsgång och därför har eks 11 kommit med förtydliganden och med mer triviala lösningar kring olyckslaster. Beräkningsgången för de olika olyckslasterna ser olika ut beroende på om man följer eks 11:s metod eller eurokodens metod. Målet med arbetet är att förtydliga skillnaderna mellan de olika beräkningsgångarna och se vad som ligger till grund för dom. För att kunna skapa en bredare förståelse kring olyckslaster har eurokoden, EKS 11, litteratur och Structor varit till stor hjälp. Examensarbetet är avgränsat till olyckslaster när det bara finns ett trapphus som enda utrymningsväg där det sker en jämförelse mellan EKS 11 och SS-EN 19911-7. Resultatet visar att de två olika beräkningsgångarna ger två olika svar vid beräkning av både kända- och okända laster. Ekvationerna för att räkna fram olyckslaster i de olika standarderna tar hänsyn till olika saker vilket leder till olika resultat. Slutsatsen som går att dra är att det alltid finns olika förutsättningar för varje projekt. Därför bör det göras en riskanalys i projekteringsskedet för att avgöra vilken standard som ska användas för det aktuella projektet. / This dissertation is based on a comparison between the two different procedures on accidental actions in the Swedish norm EKS 11 and SS-EN 1991-1-7. If a construction only has a stairwell as the only emergency exit it requires that accidental actions determines. These accidental actions are categorized mainly to known and unknown accidental actions. Known accidental actions are for example collision by a vehicle or a gas leak from a gas pipe in the building. Unknown accidental actions are those loads that cannot be completely determined. Instead an analyze how to decrease the damage by accidental actions are used. The main approach is to value members as key elements, in effect making them strong enough to withstand a prescribed hazard loading. An alternative if the construction does not have any gas pipes is to use the pressure of 34 kN/m2 to represent the static equivalent from a notional gas explosion. The values in the work are based from a project constructed by the Swedish company Structor. Previously difficulties have occurred while comprehending the Eurocode’s calculation procedures therefore the new Swedish norm EKS have clarified a lot about accidental actions. The calculation procedures results in two different answers between the Eurocode and the Swedish norm EKS. The aim with this dissertation is too clarify the differences between them and perceive the reasons behind it. To be able to have a wider understanding of the subject accidental actions a screening has occurred of the Eurocode, the Swedish norm EKS and literature. The Swedish company Structor has also shared a lot of knowledge on the subject. The dissertation has been limited to accidental actions on stairwells as the only emergency exit and a comparison between the Swedish norm EKS 11 and SS-EN1-7. The outcome of the two different calculations shows two different results of the known and unknown accidental actions. The equations for calculating accidental action in the different standards considerate different things which leads to different results. The conclusion is that there always are different conditions in every project. Therefor a risk assessment should be done before the construction begins to determine which standard is the most suitable for the project.