Sammanfattning Sedan 1980-talet har det varit genomgående i svenska undersökningar om socialsekreterares upplevda arbetsvillkor att de upplever flera delar av sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande. Socialsekreterare upplever även ett lägre välbefinnande på arbetsplatsen jämfört med andra yrkeskategorier. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares och den administrativa personalens upplevelse av olika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön (OSA) och se om denna   upplevelse skilde sig åt beroende på om deltagaren arbetadegentemot barn/unga, vuxna eller är administrativ personal. Som undersökningsmetod användes en kvantitativ enkätstudie. För att mäta individernas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö användes den svenska versionen av enkäten COPSOQ. Enkäten besvarades av 140 respondenter. Variansanalyserna visade att det inte fanns några skillnader i någon av de fyra dimensionerna (krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, samspel mellan individ och arbete samt hälsa och välbefinnande) som ingick i studien av den psykosociala arbetsmiljön. De respondenter som arbetar mot barn/unga och vuxna upplevde högre känslomässiga krav i sitt arbete jämfört med administrativ personal samt att för dessa två grupper var känslomässiga krav också signifikant negativt relaterat med hälsa, men det var inte fallet för administrativ personal.

Känslomässiga krav innebär att individer förväntas kontrollera sina känslor och agera lämpligt för sin yrkesroll. Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan upplevda känslomässiga krav och stress samt skillnader mellan män och kvinnor inom polisen. Kvantitativ data samlades in genom enkäter med 112 poliser. Syftet undersöktes genom att mäta dimensionerna känslomässiga krav, krav på att dölja känslor och stress baserat på mätinstrumentet COPSOQ. Analysen genomfördes med en multipel regressionsanalys och två modererande hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultaten visade att känslomässiga krav har ett signifikant samband med stress, men inget signifikant samband mellan krav på att dölja känslor och stress hittades. Ingen signifikant skillnad i upplevelsen av känslomässiga krav samt krav på att dölja känslor i relation till stress observerades mellan män och kvinnor. Studien bidrar till förståelsen av hur arbetsrelaterade känslomässiga krav kan länkas till stress och understryker vikten att motverka känslomässiga krav för att minska stress inom polisyrket. / Emotional demands involve an expectation for individuals to control theiremotions and act appropriately for their professional role. This study aimed toinvestigate the relationship between perceived emotional demands and stress, as well asdifferences between male and female police officers. Quantitative data was collectedthrough surveys with 112 police officers. The aim was examined by measuring thedimensions of emotional demands, demands for hiding emotions, and stress based onthe COPSOQ instrument. The analysis was conducted using multiple regressionanalysis and two moderating hierarchical multiple regression analyses. The resultsshowed that emotional demands have a significant relationship with stress, but nosignificant relationship was found between demands for hiding emotions and stress. Nosignificant difference in the experience of emotional demands and demands for hidingemotions in relation to stress was observed between men and women. The studycontributes to the understanding of how work-related emotional demands can be linkedto stress and emphasizes the importance of counteracting emotional demands to reducestress within the police profession.

Syftet med studien var att öka förståelsen om upplevelsen av rollen som volontär inom det sociala arbetet med ungdomar och unga vuxna, genom att beskriva rollen som volontär utifrån upplevelsen av att agera som en ”icke-professionell” hjälpare gentemot sin målgrupp, och att tolka resultaten i relation till tidigare forskning på området. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med volontärer från fyra ideella föreningar. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys. Resultat och analys har presenterats i form av sex centrala teman som kommer redogöras för nedan.  Temat drivkrafterna beskriver varför man blivit volontär. En central drivkraft är att ge till andra men volontärer beskriver också hur den offentliga sektorn inte kan ge tillräckligt eller rätt typ av stöd för att stötta de unga. I temat hur engagerad ska man vara? illustreras skillnader i hur volontärerna ser på föreningsengagemanget, där vissa volontärer lägger stort engagemang i den ideella förening de tillhör medan andra fokuserar på grunduppdraget som volontär. Detta kan leda till frustration och slutsatsen dras att det finns svårigheter att identifiera en gemensam identitet kring hur engagerad man ska vara som volontär. I temat stå för ställningstaganden beskrivs hur volontärerna anser att det ingår i deras roll att stå för vissa värderingar och ställningstaganden. Volontärer delar spontant de flesta av föreningens värderingar men det ges också uttryck för ambivalens. Temat frihet på gott och ont skildrar hur frihet och kravlöshet är återkommande teman när volontärerna beskriver sin roll. Det handlar om friare arbetsförhållanden, mindre byråkrati, men också en känsla av frihet i mötet med den unge, jämfört med yrkeslivet. I temat känslan av otillräcklighet framställes en av baksidorna med friheten: en önskan att hjälpa mer än vad man kan göra i rollen som volontär. Detta område kopplas ihop med temat friheten på gott och ont, där ett resonemang förs om att bristen på mandat i rollen som volontär bidrar till känslan av otillräcklighet. I temat stöd från olika håll beskrivs hur volontärerna får stöd att hantera svårigheter. Stödet kommer från andra volontärer, föreningen, anhöriga och volontärerna har också personliga strategier. Vissa volontärer vill inte använda föreningens begränsade resurser för sina egna behov av stöd i rollen, vilket anses ha en koppling till volontäridentiteten. / The purpose of the study was to increase understanding of the experience of the role as a volunteer in social work with young people and young adults, by describing the role as a volunteer based on the experience of being a “non-professional” helper towards the target group, and interpret the results in relation to previous research in the field. Six semi-structured interviews were conducted with volunteers from four non-profit organizations. The interviews have been analyzed with thematic analysis. Results and analyses have been presented in the form of six themes which are described below.  The theme driving forces describe the reasons why the respondents are active as volunteers. A central motivation is to give to others but there also an experience that the public sector cannot provide enough, or the right kind, of support to the youth. The theme how committed should one be? describes differences in the volunteers’ view on how active and involved a volunteer should be in the non-profit organization that they work for. Some volunteers place great commitment on the organization while others focus only on the volunteering task. This can lead to frustration and it is concluded that there are difficulties in identifying a common identity about how committed one should be as a volunteer. Support the statements illustrates how the volunteers see it as a part of their role to stand for certain values ​​and statements of the organization. Volunteers share most of the organization’s values, but ambivalence is expressed in some areas. Freedom for better or worse portrays freedom and lack of demands as recurring descriptions when the volunteers talk about their role. Volunteers describe freer working conditions, less bureaucracy but also a feeling of freedom in the meeting with the young person, compared to working life. Feelings of inadequacy illustrates one of the downsides of freedom: a desire to help more than one can do in the role as a volunteer. This theme is linked to the theme of freedom for better or worse. A suggested explanation is that the volunteers lack the authority and tools necessary to create change in a young person’s situation and that the inability to create change contributes to feelings of inadequacy. Different kinds of support describe how the volunteers receive support in dealing with difficulties. The support comes from other volunteers, the non-profit organization, relatives and the volunteers also have personal strategies. Some volunteers feel that they should not use the organization’s limited resources for their own need of support in the role, which has a correlation to volunteer identity.