Syftet med studien är att belysa lärares medvetenhet om och syn på val av barnlitteratur till klassrummet för förskoleklass och årskurserna 1–3, med en teoretisk grund i ett normkritiskt köns- och genusperspektiv. Vi analyserar representation av kön i klassrummets barnlitteratur och framställning av kön i två böcker som läraren väljer under intervjutillfället. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt två kvantitativa innehållsanalyser av barnlitteraturer. Det teoretiska ramverket för studien är socialkonstruktivismen, genusteori samt feministisk könskonstruktionism. Resultatet visar att lärarna i viss utsträckning väljer att låta elever läsa och lyssna på normbrytande litteratur, men valet görs utifrån olika uppfattningar om vad det normkritiska köns- och genusperspektivet innebär. Tre av klassrummen visar en större representation av manliga huvudkaraktärer och ett av klassrummen visar en större representation av kvinnliga huvudkaraktärer i klassrumsbiblioteket. Samtliga lärare visar till viss del en medvetenhet om den ojämna representationen mellan kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen ur ett normkritiskt köns- och genusperspektiv visar att de böcker som lärarna valde innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. Böckerna med en huvudperson innehåller normbrytande huvudkaraktärer medan böckerna med flera huvudpersoner innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. / The purpose of the study is to shed light on teachers' awareness of and views on the choice of children's literature for the classroom for preschool class and grades 1–3, with a theoretical basis in a norm-critical gender perspective. The representation of gender in the children's literature available in the classroom and the representation of gender in two books that the teacher chooses during the interview will be analyzed. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews and two quantitative content analyzes of children's literature. The theoretical framework for the study is social constructivism, gender theory and feminist gender constructionism. The results show that the teachers to some extent choose to let students read and listen to norm-breaking literature, but the choice is made based on different perceptions of what norm-critical gender perspective entails. Three of the classrooms show a larger representation of male main characters and one of the classrooms shows a larger representation of female main characters in the classroom library. All teachers show to some extent an awareness of the uneven representation between female and male main characters. The results from the quantitative content analysis from a norm-critical gender perspective show that the books that the teachers chose include both norm-breaking and stereotypical main characters. The books with one main character include norm-breaking main characters, while the books with several main characters include both.