Syftet med denna studie har varit att få en djupare kunskap om hur barn har framställts som könade subjekt i bilderböcker över tid. Vidare har vårt syfte varit att belysa vad vuxna aktörer med stark relation till barnlitteratur menar att detta kan ha för betydelse i förskolan. För att kunna undersöka vårt syfte har vi belyst följande frågeställningar: - Hur framställs kön i bilderböcker från tidigt 1900-tal, respektive tidigt 2000-tal? - Hur resonerar vuxna aktörer om betydelsen av kön i bilderböcker?Studien bygger på barnboksanalyser och kvalitativa intervjuer. Analyserna behandlar sex stycken bilderböcker, tre från tidigt 1900-tal och tre från tidigt 2000-tal. Denna metod valdes för att få en djupare kunskap av bilderböckernas förändring. Intervjuerna är genomförda med hjälp av en intervjuguide (se bilaga) där vi beskriver frågorna som vi tar upp vid varje enskilt intervjutillfälle. Informanterna var tre vuxna aktörer med stark koppling till barnlitteratur. Dessa bestod av en litteraturvetare, en barnboksförfattare och en genuspedagog. Genom att ha använt oss av både kvalitativa intervjuer och barnboksanalyser har vi kommit fram till en markant skillnad i hur barn framställts som könade subjekt i bilderboken över hundra år. I förskolans verksamhet anser informanterna att det är viktigt att bevara den äldre barnlitteraturen och diskutera kring dem. Barnbokens utveckling tror vi främst beror på hur samhället och synen på barn har förändrats.

Denna studie behandlar genus i Disneyfilmer. Syftet med studien var  att undersöka hur pojkar och flickor i åldern 10-12 år talar om manligt och kvinnligt med utgångspunkt i Disneyfilmerna Herkules (1997) och Modig (2012), två populära filmer bland barnen på fritidshemmet. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats har två gruppintervjuer utförts med sammanlagt åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Under studien utgår jag ifrån Yvonne Hirdmans (1988) genusteori om ett genuskontakt och ett genussystem. Hirdman menar att det i samhället finns ett oskrivet kontrakt över bland annat vilka yrken, aktiviteter och intressen som förknippas män respektive kvinnor samt att det i samhället existerar ett system som kan liknas vid en könshierarki. Jag utgår även från Pygmalioneffekten, en teori utformad av Robert Rosenthal, och tillämpar denna teori på genuskonstruktionen. Pygmalioneffekten innebär således i detta fall att förväntingar på pojkar respektive flickor påverkar deras beteende. Resultatet visar att flera av eleverna talar om manligt och kvinnligt utifrån att könen vore dikotomier; två separata motsatser. Resultatet visar även att eleverna kopplar specifika drag till respektive kön. I studien framkommer det även att eleverna uppfattar mannen i Herkules som överordnad kvinnan; mannen äger kvinnan och använder henne som redskap. Eleverna uppfattar alltså en könshierarki. Utifrån resultatet kan jag dra slutsatsen att elevernas uppfattningar kan kopplas till Hirdmans (1988) genuskontrakt och genussystem.

<p>Människor bedöms ibland enbart utifrån sitt kön och denna studie syftade till att undersöka dessa könsstereotypa värderingar. Deltagarna, 172 högskolestudenter (129 kvinnor, 43 män) i Sverige, fick på Schein Descriptive Index skatta antingen sig själva, kvinnor eller män i allmänhet på 92 egenskaper. Detta för att utreda om kvinnor och män bedömdes olika av andra och/eller sig själva, om bedömningen av könen stämde överens med kvinnors respektive mäns självskattningar samt om den egna könstillhörigheten påverkade skattningarna. Resultatet visade att kvinnor och män skattades som mer olika jämfört med vad självskattningarna visade samt att deltagarna var mer ense om kvinnors egenskaper än om mäns egenskaper. Vissa resultat stämde överens med tidigare forskningsresultat och andra inte, vilket ger motivation för utökade studier.</p><p>Key words: gender-stereotypes, stereotypes, in-group, out-group, Schein Descriptive Index.</p>

No description available.

Människor bedöms ibland enbart utifrån sitt kön och denna studie syftade till att undersöka dessa könsstereotypa värderingar. Deltagarna, 172 högskolestudenter (129 kvinnor, 43 män) i Sverige, fick på Schein Descriptive Index skatta antingen sig själva, kvinnor eller män i allmänhet på 92 egenskaper. Detta för att utreda om kvinnor och män bedömdes olika av andra och/eller sig själva, om bedömningen av könen stämde överens med kvinnors respektive mäns självskattningar samt om den egna könstillhörigheten påverkade skattningarna. Resultatet visade att kvinnor och män skattades som mer olika jämfört med vad självskattningarna visade samt att deltagarna var mer ense om kvinnors egenskaper än om mäns egenskaper. Vissa resultat stämde överens med tidigare forskningsresultat och andra inte, vilket ger motivation för utökade studier. Key words: gender-stereotypes, stereotypes, in-group, out-group, Schein Descriptive Index.

No description available.

ABSTRAKT Jansson, A. (2013) Examensarbete, 15 h.p. 2013 Högskolan i Gävle; Akademin för utbildning och ekonomi. Handledare: Åsa Carlsson Tidigare studier visar att lärares personliga attityder och erfarenheter påverkar i vilken utsträckning de utmanar könsstereotypa normer. Forskning visar också att barn lär sig genom erfarenhet och vill identifiera sig med vuxna i samhället och därmed de rådande normerna. Eftersom barn påverkas och formas efter vuxnas normsättande har lärares attityder gentemot elever med könsöverskridande beteende betydelse för hur dessa elever har det i skolan. I och med detta ville jag undersöka lärares attityder och erfarenheter i möten med barn som bryter mot könsstereotypa genusnormer. Dessa barn kallas ibland för flickpojkar och pojkflickor. Studien utgår från kvalitativ intervju vilket enligt Trost (2005) är en bra metod för att få veta mer om vilka attityder, tankar och erfarenheter den intervjuade personen har. Tre informanter har intervjuats i studien. Resultatet visar att lärare uppfattar vad och hur elever gör när de bryter mot könsstereotypa normer. Informanterna berättar också om olika problem kring dessa barn samt att de anser att pojkar som bryter mot könsstereotypa normer får större motstånd än flickor som normbryter. De intervjuade anser själva att deras fördomar påverkar hur de arbetar med dessa frågor. Slutligen visar resultatet att informanterna inte i någon större utsträckning eller utifrån någon tydlig målsättning eller plan arbetar med att ifrågasätta och utmana könsstereotypa normer.      Nyckelord: Flickpojkar, genus, genusnormer, könsstereotyper, pojkflickor.

<p>Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer. Flertalet av dessa faktorer kan härledas till könsstereotyperna, exempelvis arbete-familj konflikter. Som helhet kan resultatet tolkas som att kön fortfarande spelar en mycket betydelsefull roll när det kommer till ledarskap inom dagens näringsliv.</p>

Litteraturen har genom alla tider återspeglat sin tids samhälle och värderingar. Få sociologiska studier har gjorts kring hur barnlitteratur påverkar barns uppfattning om kön och könsroller. Däremot finns flera teorier kring hur och om barn får sin könsuppfattning och sedermera också tar på sig könsroller. Det har även bedrivits forskning för att se om barnlitteraturen är könsstereotyp eller inte, och en del forskare har i samband med sådana studier väckt frågan om könsrollerna skulle blekna om barnlitteraturen inte är lika könsstereotyp. Den här uppsatsen avser att analysera moderna bilderböcker i syfte att undersöka om dagens barnlitteratur är lika könsstereotyp som äldre litteratur, eller om de frångår de traditionella könsrollerna. Utifrån en utgivningslista har sammanlagt åtta bilderböcker valts ut, och därefter analyserats i linje med en lista med egenskaper som sagts vara pojkiga respektive flickiga.  Till hjälp för analysen finns ett flertal teorier kring hur könsroller och könsskillnader uppkommer, samt en egenskapslista. Tidigare forskning har visat att barnlitteratur i stor utsträckning tenderar att vara könsstereotyp. Man har även funnit att kvinnliga karaktärer tidigare varit underrepresenterade i barnlitteraturen, såväl som att fäder oftare är frånvarande än mödrar. Liksom den tidigare forskningen visat, är en del av de för uppsatsen aktuella bilderböckerna varit könsstereotypa i färg och karaktärsegenskaper. Analysen i uppsatsen har lett till slutsatsen att barnlitteraturen i viss utsträckning frångår de traditionella könsstereotyperna. Uppsatsen har även lett till slutsatsen att så kallade pojk- och flickböcker i ungefär samma utsträckning frångår könsstereotyperna.

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer. Flertalet av dessa faktorer kan härledas till könsstereotyperna, exempelvis arbete-familj konflikter. Som helhet kan resultatet tolkas som att kön fortfarande spelar en mycket betydelsefull roll när det kommer till ledarskap inom dagens näringsliv.