The present study investigated the impact of certain and uncertain socialinformation on pain perception and memory. We hypothesized that theuncertain feedback group would experience higher pain intensity. Further, thatthe uncertain group would remember fewer pictures than the certain group.Participants were 42 undergraduate students from a medium-sized universityin Sweden who received, depending on group assignment, either certain oruncertain feedback about the pain intensity in the upcoming cold-pressor test.Following feedback, the participants performed two categorization tasksduring which they had to indicate whether the picture showed a living thing oran object. During the second task they also had to perform the cold-pressortest. Thirty minutes after the cold-pressor test participants performed asurprise recall test with regard to the pictures presented during thecategorization tasks. The two groups did not differ in self-reported uncertaintyabout their expectation of pain during the cold-pressor test but the uncertainfeedback group expected the cold-pressor test to be more painful than thecertain feedback group. We found no differences between the groups in eitherperception or recall. Finally, recall was impaired for pictures presentedduring the cold-pressor test, independent of group. In sum, our hypotheseswere not supported. Suggestion for future research is to manipulate thefeedback in another way to make it clearer for the participants. / Den aktuella studien utredde betydelsen av osäker och säker socialinformation för smärtintensitet och minne. Studiens hypotes var att den osäkragruppen skulle uppleva högre smärtintensitet och att den osäkra gruppenskulle komma ihåg mindre bilder än den grupp som fick säker information.Deltagarna var 42 studenter på ett medelstort universitet i Sverige, beroendepå vilken grupp de hamnade i fick de antingen osäker eller säker socialinformation om smärtintensiteten på det kommande kallvattentestet. Efter densociala informationen utfördes två kategoriseringsuppgifter där de skulle angeom en bild föreställde något levande eller ett objekt, både före och underkallvattentestet, med ett överraskande minnestest 30 minuter efterkallvattentestet på de bilder som visades under kategoriseringsuppgiften. Detvar ingen skillnad på grupperna i osäkerheten om deras förväntan avkallvattentestet. Däremot förväntade sig den gruppen som fick osäkerinformation att kallvattentestet skulle vara smärtsammare än de som fick densäkra informationen. Vi hittade ingen skillnad mellan grupperna i varkensmärtupplevelsen eller minnet. Till sist, minnet försämrades för bilderna sompresenterades under kallvattentestet, oberoende av vilken grupptillhörighetdeltagarna hade. För att summera så stöddes ingen av våra hypoteser. Förslagför kommande forskning är att manipulera hur den sociala informationen gesför att göra det mer tydligt för deltagarna.

One of the ocean’s greatest resources is the coral reefs, providing unique habitats for alarge variety of organisms. During drilling operations offshore many activities maypotentially harm these sensitive habitats. Det Norske Veritas (DNV) has developed arisk-based approach for planning of drilling operations called Coral Risk Assessment (CRA) to reduce the risk of negative effects upon cold water corals (Lophelia pertusa) on the Norwegian Continental Shelf (NCS). In order to get a good risk assessment amodelled dispersion plume of the drilling discharges is recommended. This study concerned a drilling case at the Pumbaa field (NOCS 6407/12-2) on the NCS, and used two different dispersion models, the DREAM model and the MUDFATE model in order to investigate how to perform good risk assessments. In the drill planning process a decision to move the discharge location 300 m north-west from the actual drilling location and reducing the amount of drilling discharges, was made inorder to reduce the risk for the coral targets in the area. The CRA analysis indicated that these decisions minimised the risk for the corals, and showed that the environmentalactions in the drill planning processes are necessary in order to reduce the risk for the coral targets and that the analysis method is a preferable tool to use. The amount of discharges, the ocean current data, the discharge location and the condition of the coral targets are the factors having the most important impact on the CRA results. From monitoring analysis from the case of study, it can be seen that a pile builds up around the discharge location. The dispersion models do not seem to take into account this build-up of a pile and thereby overestimate the dispersion of drilling discharges. This observation was done when modelled barite deposit was compared with barium concentrations measured in the sediment after the drilling operation. The overestimationis the case for the DREAM model, but has not been seen in the simulations with the MUDFATE model. Results from the modelling also indicated a higher overestimation for the DREAM model when using a cutting transport system (CTS) to release thedrilling discharges compared to release the discharges without using the CTS. / Korallrev består av ett skelett av kalciumkarbonat som bygger upp unika habitat på havsbotten. Dessa utnyttjas av flera olika organismer och är en av havets största och viktigaste resurser. Under prospekteringsborrningar till havs sker stora mängder utsläpp som kan påverka de känsliga miljöerna negativt. Det Norske Veritas (DNV) har utvecklat en riskbaserad strategi för planering av prospekteringsborrning i områden med koraller kallad Coral Risk Assessment (CRA). I CRA-analysen utvärderas risken för korallstrukturer (Lophelia pertusa) att påverkas av olika borrningsaktiviteter. Spridningsmodellering av det förväntade utsläppet från borrningsoperationen är ett viktigt hjälpmedel för att kunna utföra riskanalysen på ett tillfredsställande sätt. Studien har studerat en tidigare utförd prospekteringsborrning på Pumbaa-fältet (NOCS 6407/12-2) på den norska kontinentalsockeln och två olika spridningsmodeller DREAM och MUDFATE har jämförts i studien med syfte att förbättre riskbedömningen. I planeringsstadiet av prospekteringsborrningen togs ett beslut att flytta utsläppspunkten för det producerade borrslammet 300 m nordväst från brunnen samt att mängden borrslam skulle reduceras för att minska risken för påverkan på korallstrukturerna i området. CRA-analysen som utfördes i denna studie visade att dessa beslut minskat risken för korallstrukturerna att bli påverkade. Detta indikerar således att analysmetoden är ett viktigt verktyg att använda vid miljöundersökningar i planeringsstadiet för att minska risken för oönskad påverkan från aktiviteter i samband med prospekteringsborrning. De faktorer som har störst påverkan på CRA-analysen är mängden borrslam, strömdata, utsläppspunkt och tillståndet på korallstrukturerna. Under miljöövervakningen i samband med borrningsprocessen påvisades det att vallar av borrslam byggdes upp nära utsläppspunkten, vilket skedde relativt snabbt efter det att utsläppet startat. Spridningsmodellerna verkar inte ta hänsyn till denna uppbyggnad utan överestimerar spridningen och depositionen av borrslam. Detta har påvisats vid jämförelser av modellerade och uppmätta värden av bariumkoncentrationer i sedimentet. Överestimeringen är påvisad för DREAM, men slutsatsen är mer osäker för MUDFATE. Spridningsmodelleringen med DREAM indikerar även en större överestimering av resultaten om utsläppen sker med en så kallad CTS (Cutting Transport System).