Den här kunskapsöversikten berör ämnet matematikångest. Matematikångest är ett utbrett fenomen och var tredje elev i samtliga OECD-länder uppger att de ofta känner ångest inför matematikundervisningen (OECD, 2015). Kunskapsöversikten har sammanställts av kvalitativa och kvantitativa studier samt andra kunskapsöversikter. I texten definieras begreppet matematikångest och dess symptom beskrivs. Metoder och strategier för att motverka matematikångest sammanställs i hopp om att vara till hjälp för professionen. Grupparbeten, vikten av ett tryggt klassrumsklimat och ett growth mindset samt övning i att kommunicera och diskutera matematiska begrepp är några av de strategier och metoder som beskrivs vara hjälpsamma för elever med matematikångest.

Syftet med utvecklingsarbetet är att på vetenskaplig grund bepröva erfarenheter genom att kritisk granska och utvärdera den egna undervisningen. Undervisningen har planerats och genomförts inom en lektionsserie i ämnet fysik som en del av den sista VFU-praktiken i kompletterande pedagogisk lärarutbildning (KPU). Den specifika frågeställningen som undersökts berör elevers attityder till en undervisnings-metod i som innefattar kamratlärande och testbaserad lärande som kallas Peer Instruction (PI). Metoden använts och utvärderats som en del av fysikundervisningen i två klasser i årskurs nio i en grundskola i storstockholmsområdet. För att utvärdera elevernas inställning till metoden har två enkät-undersökningar genomförts i de båda klasserna vid två olika tillfällen, före och efter genomförd lektionsserie. Två avslutande intervjuer med fokusgrupper har kompletterat analysen av enkätsvaren. Resultatet visar att eleverna i undersökningen var positivt inställda till kooperativa undervisningsmetoder inom fysikundervisningen och de upplever att de lär sig saker genom att ta hjälp av varandra. Det finns dock en bred fördelning i elevernas preferenser till hur man lär sig fysik på ett effektivt sätt. Eleverna hade en tydligt positiv inställning till PI-metoden i fysikundervisningen. En stor andel av eleverna upplevde de både lärde sig fysik på effektivt sätt och fick fördjupad förståelse för fysiken med hjälp av metoden. För att få fördjupad förståelse för användbarheten av undervisningsmetoden inom fysikämnet i högstadiet behöver den utvärderas i fler klassrum och på skolor med andra socioekonomiska förutsättningar.