Bakgrund: Tekniken utvecklas kontinuerligt och är idag ett vanligt inslag i sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete. Patienter som vårdas av sjuksköterskan kommer också att komma i kontakt med tekniken och förståelse för patienters upplevelser är centralt för att sjuksköterskan ska kunna arbeta personcentrerat. Det är därmed väsentligt att belysa vad forskningen säger om hur patienter upplever att leva nära teknisk utrustning med anledning av att dessa patienter finns överallt i hälso- och sjukvården, och allmänsjuksköterskan kommer att komma i kontakt med dessa patienter.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en implanterbar kardiell defibrillator (ICD).  Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativa studier.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenterades tre teman och fem subteman. Patienter med ICD-behandling upplevde att kroppen med en ICD-dosa var förändrad. Relationen till livet förändrades och upplevelsen av chocken påverkade patienters mående. Patienter upplevde en brist på kunskap om hur ICD-behandlingen påverkade livet.  Slutsats: Patienter med ICD-behandling behövde anpassa sig till de förändringar och begränsningar som behandlingen medför. Hälso- och sjukvården behöver vara medvetna, ha förståelse och kunskap om förändringarna för att stödja och bevara hälsa och integritet, samt att begränsningar medför att relationen till samhället kan förändras. / Background: Technology is constantly developing and is now a common occurrencein the day-to-day work of a nurse. Patients who are in the care of anurse also come in contact with the technology, and being able tounderstand their experiences is key in allowing nurses to providepatient-centred care. It is therefore essential to highlight what researchsays about how patients experience living close to technical equipment,considering how these patients can be found everywhere in healthcare,and registered nurses will come in contact with these patients. Aim: The aim was to describe patients’ experiences living with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). Method: A literature review with a qualitative design based on 13 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles were analysed using Fribergs’ five step model for analysing qualitative studies. Results: In the literature review three themes and five subthemes were presented. Patient undergoing ICD-treatment experienced that their bodies felt different with the ICD-device. Their view of life changed as a result of the treatment and the shock of the defibrillation impacted their wellbeing. Patients experienced a lack of knowledge about how ICD-treatment affected their lives. Conclusion: Patients undergoing ICD-treatment needed to adapt to the changes and limitations that the treatment causes. The health care system needs to be aware of, have an understanding of and the knowledge of the changes in order to be able to support and maintain health and integrity. The limitations imposed a possible changing relationship with soceity.

Myocardial injury is the leading cause of death in Europe following non-cardiac surgery. Its causes, diagnosis, and treatment are still under investigation by the scientific community. Some research groups have hypothesized a connection between myocardial injury and hypotension during surgery. This thesis investigated the development of a machine learning binary classifier to make a diagnosis of myocardial injury from a set of patients undergoing non-cardiac surgery. Furthermore, it aimed to clarify the potential of hypotension as a predictor of the pathology. After an evaluation of the requirements that the model had to meet, it was decided to use a decision tree. 4 features were selected combining ANOVA and the domain knowledge of the doctors. The classifier obtained a F1 macro-score of 0.68, showing to have potential in classifying patients as positive or negative. Among the selected features, hypotension obtained the lowest predictive power. Despite the performance of the model, further research is needed to validate the results across different populations and to investigate the use of hypotension as a predictor of myocardial injury. / Myokardiell skada är den främsta dödsorsaken i Europa efter icke-kardiell kirurgi. Dess orsaker, diagnos och behandling är fortfarande under utredning av vetenskapssamfundet. Vissa forskargrupper har hypotiserat om ett samband mellan myokardiell skada och hypotoni under operationen. Denna avhandling undersökte utvecklingen av en binär klassificerare med maskininlärning för att ställa diagnos på myokardiell skada hos en grupp patienter som genomgick icke-kardiell kirurgi. Dessutom syftade den till att klargöra hypotoniens potentiella betydelse som en prediktor för sjukdomen. Efter en utvärdering av modellens krav beslutades det att använda ett beslutsträd. Fyra egenskaper valdes ut genom att kombinera ANOVA och läkarnas domänkunskap. Klassificeraren uppnådde en F1-makropoäng på 0,68 och visade potential att klassificera patienter som positiva eller negativa. Bland de valda egenskaperna hade hypotension den lägsta prediktiva förmågan. Trots modellens prestanda behövs ytterligare forskning för att validera resultaten i olika populationer och undersöka användningen av hypotension som en prediktor för myokardiell skada.