Bakgrund: Home parenteral nutrition används som behandling av patienter med nedsatt näringsupptagsförmåga. I de flesta fall sker denna behandling i hemmet skött av patienten själv, efter undervisning från sjukvården. Problem: Efter hemgång saknas det i många fall uppföljning från sjukvården på patientens kunskap. Som resultat uppfyller inte sjukvården sitt ansvar att bidra till patientens upplevelse av trygghet och kontinuitet i vården. Metod: Allmän litteraturöversikt med 11 artiklar: 6 med kvantitativ ansats, 4 med kvalitativ ansats, samt 1 artikel med mixad metod. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av hur det kan vara att leva med HPN ur ett patientperspektiv. Resultat: Begränsningar till följd av infusionen var utmattning, en bristande frihet och sociala begränsningar. Vidare beskrev patienterna emotionella aspekter så som depressiva tendenser, påverkad livskvalitet och slutligen acceptans till följd av HPN. Ångest och oro var vanligt och relaterat till kateterrelaterade komplikationer. Vidare beskrev patienterna relationen till sjukvården som otillräcklig. Slutsats: Patienter är i behov av psykosocialt stöd för att hantera de nya aspekterna av ett liv med HPN. De är i behov av stöd i hemmet för att orka med infusionen. Sjukvården kan erbjuda mer stöd genom uppföljning av patienterna efter hemgång.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom intensivvården är kateterrelaterade. En central venkateter (CVK) är en kärlaccess som är vanligt förekommande inom intensivvården och handhavandet av dessa utförs till största del av sjuksköterskan. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att minska förekomsten av CVK-relaterade infektioner samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka CVK-relaterade åtgärder utförda av sjuksköterskor hos vuxna patienter inom intensivvård som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En strukturerad litteraturstudie som sammanställt kvantitativ forskning med en induktiv innehållsanalys. Antal studier som inkluderades i resultatet var 18 stycken. Huvudresultat: Litteraturstudiens huvudresultat baserades på fem teman, samtliga beskrev preventiva omvårdnadsåtgärder. Resultatet inom respektive tema var vikten av mekanisk rengöring med desinfektionsmedel av injektionsportar och trevägskranar, daglig utvärdering av patientens behov av en CVK, en klorhexidinkomponent i förbandet, daglig helkroppsavtvättning med tvättlappar innehållande klorhexidin samt utbildning av personalen kring evidensbaserade riktlinjer. Samtliga dessa områden sågs minska risken och förekomsten av CVK-relaterade infektioner. Slutsats: Det är angeläget att det finns sjukhusövergripande riktlinjer som baseras på den bästa tillgängliga evidensen i syfte att minska CVK-relaterade infektioner inom intensivvården. Dessa bör vara samstämmiga med de nationellt övergripande riktlinjerna. Detta för att skapa en så jämlik och patientsäker vård som möjligt. / Introduction: Healthcare-related infections are a major problem in today's healthcare and one of the most common care related infections in the intensive care unit is catheter related. A central venous catheter (CVC) is a vascular access commonly found in intensive care units, and the maintenance is commonly performed by the nurses. The preventive work is therefore important in reducing the incidence of CVC-related infections and by that increasing the patient safety.   Aim: The aim of the study was to describe what part of maintenance regarding the CVC performed by nurses in adult patients in the intensive care unit that reduces the risk of healthcare-related infections. Method: A structured literature study was conducted and studies with a quantitative design were compiled. The results were analyzed with an inductive content analysis. The number of articles included in the results were 18. Main results: The main results of the study were based on five themes which were preventive measures. The results were mechanical cleaning with disinfectants of needleless connectors and three-way stop cork, daily evaluation of the patients need for a CVC, chlorhexidine dressing, daily chlorhexidine baths and education of staff. These areas were seen to reduce the risk and incidence of CVC-related infections. Conclusion: It is important that there is a consensus of the guidelines regarding the preventions of CVC-related infections both locally and nationally. The guidelines should be based on the best available evidence to reduce CVC-related infections in the intensive care unit. The purpose is to perform equal care and to promote patient safety.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande.  Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’.  Resultat  De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter.  Slutsats  Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering. / ABSTRACT  Background  Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how catheterization can affect the individuals who are in need of it, and it is therefore important for the nurses’ professional practice.  Aim  The aim of this study was to describe patients experiences related to urinary catheterization and living with urinary catheter.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles, with both qualitative and quantitative design. Included articles were searched in the databases PubMed and CINAHL using appropriate keywords. With the Sophiahemmet university's quality framework the articles were quality examined and then the content was analyzed to be grouped into three general categories; 'A daily life with a urinary catheter', 'quality of life' and 'the patient's relationship to health care'.  Results  The general categories are divided into seven subcategories where patients' experiences related to catheterization of the urinary tract are described. Complications such as urinary tract infection, urinary leakage and pressure ulcers; the deficient conduct and approach of nurses; difficulties in everyday life; Lack of information and influence on sexual activity are aspects that can affect the experience according to patients.  Conclusions  This literature review describes how various factors affect the experience of catheterization and living with urinary catheters, and what the different methods of catheterization have for the impact on the experience. Factors such as complications with pain, urinary leakage and urinary tract infections; altered self-image and affected sexual activity; lack of information and response from caregivers as well as estimated quality of life had significance for the patient’s experience and possible suffering. With these experiences, health care can identify inadequate handling with persons and medical devices, and initiate improvement work with the aim of strengthening the patients’ perceived quality of life related to urinary catheterization.