Sammanfattning Tai Chi har funnits i drygt ett helt millenium och har på senare tid blivit alltmer uppmärksammat i relation till välbefinnande och hälsa. Det är således inte särskilt häpnadsväckande att Tai Chi börjat leta sig in i idrottsundervisningen på andra håll än i Asien. Trots att forskning påvisat en mängd hälsofördelar med Tai Chi har det dock förblivit ett svagt forskningsområde i Sverige och i svenska skolor. Utav den forskning som har undersökt Tai Chi i relation till skolsammanhang är det kvantitativa angreppssätt riktat mot elever motsvarande den svenska grundskolan som dominerat. I sådana undersökningarna har det framförallt handlat om att mäta olika psykologiska eller fysiska effekter av en intervention, vilket lämnat föga utrymme för elevernas egna upplevelser om Tai Chi. Mot denna bakgrund valdes således istället en undersökning av kvalitativ karaktär med syftet att klargöra gymnasieelevernas estetiska erfarenheter om Tai Chi. För att kunna besvara syftet har följande frågeställning använts: Vilken funktion har estetiska erfarenheter i gymnasieelevernas berättelser om Tai Chi? Att förhålla sig till estetiska erfarenheter baseras på flertalet faktorer. Bland annat har Tai Chi visat sig ha en naturlig koppling till estetik. Tidigare forskning har också visat att estetiska erfarenheter haft en betydande roll för idrottsutövande men då har det oftast handlat om aktiviteter som dans eller gymnastik och inte Tai Chi. I sökandet av att klargöra gymnasieelevernas estetiska erfarenheter har ett Tai Chi program med fokus på mental träning och spänningsreglering utformats. Programmet bedrevs sedan under en treveckorsperiod i en gymnasieklass med inriktningen vård och omsorg. Mot slutet av varje vecka gavs eleverna möjlighet att genom sina skoldatorer berätta om deras upplevelser och vilka känslor som infunnits. Efter bearbetning av berättelserna utifrån ett pragmatiskt perspektiv har det klargjorts att deras estetiska erfarenheter delats in i tre teman. Estetiska erfarenheter rör sig mot fullkomnade, estetiska erfarenheter rör sig varken bort från eller mot fullkomnade och till sist estetiska erfarenheter rör sig bort från fullkomnade. Utifrån temana har det gått att utläsa vilken riktning mötet med Tai Chi tar. Där estetiska erfarenheter tenderar att få olika funktion för de relationer eleverna skapar om Tai Chi.

För att främja elevers lärande kan formativ bedömning användas. För att uppnå formativ bedömning har Dylan Wiliam skapat fem hjälpmedel, så kallade nyckelstrategier. Dessa kan vara till hjälp i moment som visats svåra, så som momentet genetik. Syftet med denna studie var att få en större insikt i hur gymnasielärare i biologi beskriver att de använder sig av formativ bedömning i genetikundervisningen, samt få ökad kunskap om vilka fördelar och nackdelar biologilärarna anser att formativ bedömning ger inom genetikmomentet. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i genetikmomentet. Studien fann att lärarnas beskrivning av arbetssätt och erfarenheter skilde sig jämfört med hur tidigare forskning beskriver att nyckelstrategierna bäst tillämpas. Slutsatser som att det finns utvecklingspotential hos samtliga fyra lärare vid användning av formativ bedömning och att vissa nackdelar som lärarna synliggjort kan bero på detta drogs. Trots detta anser lärarna att det även leder till flertalet fördelar.

The aim of this study is to investigate how learning intentions are sheared and clarified during lessons, as a part of formative assessment. Studies have shown that the capability of formative assessment is an important part of teacher quality and that clarifying the intention with the lessons promotes the activity in the classroom. My study is going to focus on mathematic in a second grade class. The three questions that I am going to investigate are: How learning intentions and criteria for success are sheared and clarified in the instruction in mathematic? How do the pupils describe what the learning intentions in mathematic are? How do the pupils describe how they get to know the learning intentions in mathematic?   The method that I have used to investigate the first question is observation of eight lessons in mathematic, in two different mathematic groups. The second and third questions focus on the pupils and interviews with pupils are therefore used to investigate them.   Formative assessment and strategy one, clarifying and shearing learning intentions and criteria for success are used as a theoretical framework in the analyze of the results. The conclusions I have reached are that the mathematic book is a big prat of the lessons and both the teacher and the pupils make it seem like the main intention of the lessons. A summative test was done during the study and it indicated that high scores seem to be more in focus than the knowledge and understanding. Almost all the pupil that I interviewed describe their IUP-intentions (plan for individually developing) that they have been given in the beginning of the year. The pupils were not sure what the intentions meant and told me that they never used them after they get them, which they do in the Swedish education.