Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. Frågeställningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmäts klassamtalen av lärarna?" och "Omgärdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i så fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i årskurs ett, två och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lärare. Resultatet som därvid framkom pekade på att klassamtalen hade viss betydelse i lärarnas praktik. Observationerna visade också, att klassamtalen till viss del utformades med pedagogiska strategier. Lärarnas medvetenhet kring dessa strategier varierade dock i stor utsträckning. Flertalet lärare var emellertid medvetna om betydelsen av sitt eget beteende och det verbala stödet i form av följdfrågor och positiva kommentarer för att elever skulle engageras i samtalen. Regler för klassamtalens utformande samt tillgången till tid framträdde också som viktiga faktorer för elevernas möjlighet till delaktighet. Det är dock tveksamt om tysta elever i de olika skolklasserna erhöll adekvat stöd för att övervinna sina svårigheter. Genom de vetenskapliga teorier som är knutna till studien visas på de konsekvenser det kan medföra om lärare underlåter att pedagogiskt utforma samtalen samt på den betydelse klassamtal har för skolans verksamhet och elevers utveckling.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. Frågeställningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmäts klassamtalen av lärarna?" och "Omgärdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i så fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i årskurs ett, två och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lärare. Resultatet som därvid framkom pekade på att klassamtalen hade viss betydelse i lärarnas praktik. Observationerna visade också, att klassamtalen till viss del utformades med pedagogiska strategier. Lärarnas medvetenhet kring dessa strategier varierade dock i stor utsträckning. Flertalet lärare var emellertid medvetna om betydelsen av sitt eget beteende och det verbala stödet i form av följdfrågor och positiva kommentarer för att elever skulle engageras i samtalen. Regler för klassamtalens utformande samt tillgången till tid framträdde också som viktiga faktorer för elevernas möjlighet till delaktighet. Det är dock tveksamt om tysta elever i de olika skolklasserna erhöll adekvat stöd för att övervinna sina svårigheter. Genom de vetenskapliga teorier som är knutna till studien visas på de konsekvenser det kan medföra om lärare underlåter att pedagogiskt utforma samtalen samt på den betydelse klassamtal har för skolans verksamhet och elevers utveckling.</p>