Att etablera och upprätthålla ordning i klassrummet är en komplex uppgift för lärare, särskilt för oerfarna lärare som ännu inte har etablerat egna framgångsrika metoder. Syftet med denna studie är att analysera hur lärare och elever konstruerar lokal ordning och agenda, genom empiriska observationer av daglig klassrumsinteraktion. En genomgång av tidigare forskning visar att klassrumsordning kan studeras från olika perspektiv, inklusive historiska, moraliska, kulturella och konstruktivistiska perspektiv. Denna studie utgår från ett etnometodologiskt perspektiv och teoretiska begrepp som direktiv, tillsägelser, sanktionering, mitigering, uppgradering, intersubjektivitet och ansvarsskyldighet utgör verktyg för analys av interaktionen. Observationerna dokumenterades genom videoinspelningar och fältanteckningar under lektioner i två mellanstadieklasser från två åtskilda skolor. Datamaterialet består huvudsakligen av transkriberad interaktion från 735 minuters lektionstid. Interaktionerna har analyserats med samtalsanalys och vissa inslag av etnografiska metoder. Resultaten visar att både lärare och elever kan observeras konstruera ordning genom att adressera oönskat eller störande beteende. Lärare använder många olika strategier för att ge direktiv eller korrigera elever, medan eleverna verkar imitera vissa av dessa strategier när de saktionerar sina kamrater. Lärare tenderar att mitigera sina tillsägelser på olika sätt, medan elever interagerar på ett mer omitigerat sätt gentemot varandra. De flesta korrigeringar handlade om oönskade ljud eller prat, med det fanns även andra exempel, bland annat ouppmärksamhet (enligt lärare) och handlingar som ansågs vara fusk (enligt elever). Lärare använde även förebyggande strategier för att undvika potentiella problem innan de uppstod. När elever utmanade den rådande maktstrukturen kunde det leda till uppgraderade tillsägelser från lärarens sida, eller till agendakonflikter som inte alltid hade en självklar lösning. Denna studie ger empiriska exempel på strategier som implementerats av lärare och elever vid lokal konstruktion av ordning och agenda, vilket kan vara både till praktisk hjälp för verksamma lärare och en vetenskaplig utgångspunkt för vidare studier på området. / Establishing and maintaining classroom order among students is a complex task for any teacher, especially for inexperienced teachers who have not yet established their own successful methods. The aim of this study is to analyse how teachers and students construct local order and agenda through empirical observations of everyday classroom interaction. A review of previous research reveals that classroom order can be studied from different perspectives including historical, moral, cultural and constructionist perspectives. This study uses an ethnomethodological perspective and theoretical terms such as directives, reproaches, sanctions, mitigations, upgrades, intersubjectivity and accountability as tools for analysis of interaction. Observations were documented through video recordings and field notes during lessons in two middle school classrooms, from two different schools. The data consists mainly of transcribed interaction from 735 minutes of lesson time. Data has been analysed using Conversations Analysis conventions as well as some aspects of ethnographic methods. Results show that both teachers and students can be observed to construct order by addressing unwanted or disruptive behaviour. Teachers use many different strategies to direct or reproach students, while students appear to mimic some of these when sanctioning their peers. Teachers tend to mitigate their reproaches in various ways, while peers interact in a more unmitigated manner. The main cause for reproach was unwanted noises or talking, along with a variety of other examples such as inattention (addressed by teachers) or cheating (addressed by peers). Teachers also used preventative strategies in anticipation of potential problems. When students attempt to challenge the teacher’s position of power, it can lead to upgraded reproaches or to agenda conflicts which sometimes have no simple solution. This study provides examples of strategies implemented by teachers and students when constructing order and agenda, offering a source of empirical data for practicing educators and a foundation for further research.

This essay aim to examine face-threatening acts (FTA) during two lessons with a group of students in class 9 in Sweden. The purpose of the study is to identify and analyze sharp face-threatening acts, how they emerge in the classroom and whatkind of strategies the teacher uses to maintain classroom management. The material is based on sound recordings from October 2021 which have been transcribed and analyzed based on Brown & Levinsons politeness theory. Two participants, one student and one teacher, act as front figures to illustrate examples. Results show that sharp face-threatening acts occur during classes due to possible reasons such as impatience, fewer present adults and the structure of the lesson. The teacher is using a variety of strategies to handle the FTA, among which the strategy of ignoring and continue with the lesson seems to be the most successful to assuage the conflicts. Although it is plausible to assume that a variation of strategies is necessary to maintain authority. / Denna uppsats syftar till att undersöka ansiktshotande handlingar under två lektioner i en klass i årskurs 9. Syftet med studien är att identifiera och analysera skarpa ansiktshotande handlingar, hur de uppstår i klassrummet och vilken typ av strategier läraren använder för att upprätthålla klassrumsordning. Materialet är baserat på ljudinspelningar från oktober 2021 som har transkriberats och analyserats utifrån Brown & Levinsons artighetsteori. Två deltagare, en elev och en lärare, fungerar som frontfigurer för att illustrera exempel. Resultaten visar att skarpa ansiktshotande handlingar förekommer under lektionerna på grund av möjliga orsaker som otålighet, färre närvarande vuxna och lektionens struktur. Läraren använder olika strategier för att hantera ansiktshoten, varav strategin att ignorera och fortsätta med lektionen verkar vara den mest framgångsrika för att lindra konflikterna. Det är dock rimligt att anta att en variation av strategier är nödvändig för att behålla auktoritet.