Majoriteten av all klimatforskning stödjer teorin om att vårt klimat håller på att förändras. Förekomsten av kraftiga skyfall beräknas öka allt mer i södra Sverige, vilket redan nu börjat visa sig. Ökade regnkvantiteter leder till förhöjda dagvattennivåer, som konsekvensvis ökar trycket på våra reningsverk och avloppssystem, som med tiden riskerar att bli underdimensionerade med skador och andra olägenheter på vårt samhälle som följd.Kommunerna i landet har, med sitt planmonopol, det yttersta ansvaret för att ställa om sina samhällen så att negativa konsekvenser av det förändrade klimatet minimeras.Studiens syfte har varit att granska hur kommuner kan använda gällande lagstiftning för att planera för dagens och framtidens dagvatten. Även utbredningen och nyttan med särskilda styrdokument, s.k. dagvattenstrategier, har granskats.Tre frågeställningar formulerades för att lyckas uppfylla studiens syfte:  Hur kan dagvattenfrågan hanteras genom Plan- och bygglagens olika planeringsnivåer?  Hur många kommuner använder sig utav dagvattenstrategier i Västra Götaland?  Hur används dagvattenstrategier i Västra Götaland?Det län i landet som enligt aktuell klimatforskning förväntas få den största ökningen av kraftiga skyfall i framtiden är Västra Götaland. En avgränsning av studien gjordes därför till att bara omfatta just detta län.Studien genomfördes genom att en enkätundersökning gällande kommuners användning av dagvattenstrategier skickades ut till länets 49 kommuner. Det gjordes även en grundlig teoretisk undersökning i ämnet för att kunna besvara frågeställningen "Hur kan dagvattenfrågan hanteras genom Plan- och bygglagens olika planeringsnivåer?".Det var 33 kommuner som svarade på undersökningen. Av dessa så var det elva kommuner som hade någon typ av strategi för dagvatten vilka användes som underlag för översikts- och detaljplanering med olika resultat.Studien har visat att gällande lagstiftning i Sverige är användbar vid uppförande av åtgärder för dagvattenshantering, förutsatt att den tillämpas på ett sådant sätt som lagförfattaren ursprungligen tänkt. Kommunernas ekonomiska förutsättningar, tillgänglig kompetens och engagemang gällande planering är avgörande faktorer när det kommer till att tillämpa lagstiftningen på ett så effektivt sätt som möjligt, sett ur ett dagvattenperspektiv. / The majority of research done of the change in climate supports the theory that our climate is changing. The frequency of heavy rainfall will increase in the southern parts of Sweden, and we can already see the changes. More rain leads to higher levels of stormwater which can increase the pressure on our treatment plants and sewer systems. In time they can get undersized, which might cause damage and other inconveniences on our society. The counties in the country have, with their planning monopoly, responsibility to adapt the society so that these negative effects, that the changes in climate bring, can get minimized. The main purpose of the study was to examine how counties can use laws to plan for the stormwater, both for today and for the future. The purpose was also to examine how many counties in Västra Götaland use strategies for stormwater and if these strategies bring any advantages. Three main issues were identified to fulfill the purpose of the study:  How can the problems around stormwater be managed through Plan- och bygglagens different levels of planning?  How many counties in Västra Götaland use any form of strategy for stormwater?  How are these strategies for stormwater used by counties in Västra Götaland? The state in Sweden that will get the highest change in rain levels according to recent studies is Västra Götaland. Therefore, the study only examines this state. The study is based on a survey about the usage of stormwater strategies. The survey was sent out to all 49 counties in Västra Götaland. Theoretical research on the topic was also made so that the issue "How can the problems with increasing stormwater levels be managed through Plan- och bygglagens different levels of planning?" could be investigated. 33 counties answered the survey and out of these, eleven counties had strategies for stormwater management. These strategies are used as a foundation for planning, but with varying results in the different counties. The study has shown that current law in Sweden can be used to create measures for managing the problems around stormwater, provided that it can be applied in the way the authors of the law intended. The counties economic conditions, sufficient competence and engagement is deal-breakers when it comes to application of the law in an efficient way, when dealing with stormwater management.

En kvantitativ metod med sekundärdata över vattenföring, temperatur och nederbörd har använts för att undersöka vattenföringen i Fyrisån ur ett historiskt och framtida perspektiv. Med en multipel linjär regressionsmodell så undersöks vattenföringen och andra meteorologiska faktor för att bevisa korrelationer i dessas förändringar. Resultatet påvisar sjunkande vattenföring, men ökande temperaturer och nederbörder. Resultat visar en sjunkande trend för Fyrisåns vattenföring. De höga vattenföringarna visar störst minskning medan medel och lägsta vattenföring visar sjunkande trender men betydligt mindre. Temperaturanalysen påvisar att vintrar blivit mildare och de kallare graderna verkar öka. Intensivare och mer nederbörd kan förväntas för hela året. Främsta ökningarna förväntas ske under vintern, våren och sommaren. En magnitud och frekvensanalys visar på att Fyrisåns högsta vattenföringar har aktuella återkomstperioder som utgör översvämningsrisker för delar av Uppsala. Alla delar av resultatet påvisar en balansering där stabilare värden eventuellt kan förväntas i vattenföring, temperatur och nederbörd. En hypotes som uppmanar till vidare forskning inom Fyrisån avrinningsområde och andra delar av den hydrologiska cykeln.

Studien omfattar en undersökning av en byggnad i Surabaya, Indonesien belägen på universitet UBAYA. Användningen av luftkonditionering ökar kraftigt i utvecklingsländer. Detta gör att behovet av förbättringar i såväl klimatanläggningar som i byggnader kommer att vara nödvändiga för att inte orsaka ytterligare påfrestningar på miljön genom ökad energianvändning Syftet med studien är att hitta energibesparande åtgärder på byggnadens klimatskal med hänsyn till det tropiska klimatet utan att orsaka fuktproblem i ingående byggnadsdelar. Byggnaden fungerar i dagsläget bra ur fuktsynpunkt och har inga direkt synliga skador orsakade av fuktproblem i konstruktionen. Däremot påvisar det höga uvärdet för byggnaden dess ineffektivitet gällande energibehov. Fyra olika åtgärdsförslag med utgångspunkt i den nuvarande konstruktionen presenteras i studien. Åtgärdsförslagen utvärderas ur fuktsynpunkt med programmet WUFI samt ur ett energimässigt perspektiv med programmet Polysun. Resultatet visar att störst energibesparing kan ske genom att isolera taket då det visar sig vara en stor värmekälla till byggnaden. Denna åtgärd innebär samtidigt en viss risk för fuktproblem på grund av höga relativa fukthalter och temperaturer. Även en tätning av de nuvarande läckagen i byggnaden påverkar energiförbrukningen i stor utsträckning, vilket gör dessa två åtgärder till den bästa kombinationen för att sänka energiförbrukningen. Att byta ut nuvarande englaskassetter mot tvåglas samt isolera de befintliga ytterväggarna är de åtgärder som påverkar energibehovet minst. Några av de slutsatser som dras ur studien är att totalt sett kan byggnadens energiförbrukning sänkas med 50 % om samtliga åtgärdsförslag genomförs. Fuktriskerna ökar vid isoleringsåtgärder men är genomförbara.

WSP building physics in Stockholm has certified the preschool Temmelburken in Bromma with the system of certification Miljöbyggnad. The rating of the building became BRONZE. In this thesis the preschool has been investigated with respect to the three areas: thermal climate, use of energy and improving of the level of certification.   The thermal climate at the preschool has been investigated by a questionnaire survey and by measurements in order to do comparisons between the results from the two investigations as well as with the results of the simulations that WSP has done at the certification of the preschool. The differences between the results from the simulations and the questionnaire survey for winter as well as from the measurement performed with a comfort meter the 19th of March are concidered to be reasonably small since they give rise to the same rating according to Miljöbyggnad.     Operational data for the use of energy for the preschool have been obtained in order to do comparisons with simulations performed by WSP and Svenska Besiktningar AB. The comparison shows that the simulated values for the specific use of energy are lower than what the real specific use of energy would be for the preschool, since just the operational data for the heat energy is higher than the simulated values.   At the investigation of the possibility of improving the level of certification it was found that the rating of the preschool can be raised from BRONZE to SILVER by improving the ratings of the ”thermal climate summer” and the ”daylight”. The simulation program VIP-Energy was used to investigate how the different solar shadings: blind, marquis and fixed screen affected the cooling need of the second floor of the preschool. Possible actions for increasing the inlet of daylight are discussed. Two measures were identified: increasing the glass area and changing to windows with higher transmission of light. If the information about the use of energy which has emerged in this thesis is considered it will not be sufficient to only improve the ”thermal climate summer” and the ”daylight” in order to improve the level of certification.

Detta är ett projektarbete, vars syfte var att skapa en webbsida som ska vara till hjälp för pedagogerförskollärare i förskolan. Vårt motiv till att skapa en produkt var främst från tidigare erfarenheterVårt motiv baseras på tidigare erfarenheter där förskolläraren där pedagogerna har en huvudsaklig didaktisk planering av aktiviteter i naturvetenskap. Våra observationer från VFU:n och forskning visade att pedagogens medvetna handlade i aktivitetens gång tappades bort och lärandet uppfattades som ensidig och inte fullständig, samt att det fanns en negativ inställning och osäkerhet hos förskolläraren när det gäller att planera och genomföra naturvetenskapliga aktiviteter. Vi skapade webbenkäter med frågor om målgruppens behov och om vilket ämne inom naturvetenskapen som de ansåg var svårast i lärandeprocessen och lärandesituationer (i detta fall förskollärarnas). Resultatet blev att 31 stycken av 50 förskollärare kom fram till att geovetenskap var det ämne inom naturvetenskapen som var svårast. Det flesta motiverade orsaken med svårigheterna med geovetenskap var bristande kunskap. Den var det svåraste ämnet att koppla till läroplanen och hur man använder den för att nå barnens tankar och intressen som en naturlig del i lärandet. Dialog och frågor till barnen i ämnet var också något som förskollärarna ansåg var svårt.    Geovetenskap är ett stort ämne som handlar om jordens sammansättning från kärna till jordens atmosfär. Därför valde vi att göra interjuver med ett antal förskollärare för att avgränsa didaktiska webbsidans innehåll men som ha sin grund i geovetenskapen. I intervjuerna fann vi ett behov i ämnena metrologi (som motsvarar väderfenomen) och klimatologi (handlar om klimat och klimatförändringar). Svaren vi fick från intervjuerna var att väder och klimat i sig inte är något svårt att prata om med barnen, det görs naturligt i vardagen. Det som var svårt, tyckte förskollärarna var att få upp ett intresse hos barnen. De ville ha förslag på hur pedagogen kan skapa intressanta aktiviteter och experiment som engagerar barnen.   Förskollärarna tyckte att informationen för dem som jobbar i förskolan när det gäller ämnena klimat och metrologi inte var tillräcklig. Både webbenkäten och i intervjuerna visade svaren på att förskollärarna inte visste vad geovetenskap var för något och hur detta kan kopplas till förskolans läroplan. Utifrån förskollärarnas behov och önskemål skapade vi en prototyp av den didaktiska webbsidan. Där finns didaktiska tips om didaktiska val och frågor, samt en del förslag på olika väderfenomen och årstider. Innehållet på sidan med bilder och text är skapat ur en didaktisk utgångspunkt och är tänkt som ett hjälpmedel för pedagogerförskollärare i förskolan.

<p>Förståelse för människans interaktion med sin omgivning och dess konsekvenser, är viktig som beslutsunderlag för framtiden. I denna rapport beskrivs när, var och varför Island avskogades, samt de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna som följde avskogningen. Uppgifterna om den antropogena påverkan på miljön varierar, men generellt har Island förlorat nästan all sin skog och nästan hälften av vegetationen och jorden sedan vikingarna koloniserade landet under sent 800-tal. Människans inverkan på miljön verkade synergistiskt med de naturliga processerna, som exempelvis ett ogynnsamt klimat. På grund av bosättarnas bakgrund och kunskapsnivå är en annan utgång än den vi ser idag osannolik, trots att de vidtog vissa åtgärder. Behovet av betesmarker var det främsta incitamentet för att avverka skogen, som sedan användes som bränsle eftersom den var obrukbar som byggnadsmaterial. De ekologiska konsekvenserna var omfattande och de socioekonomiska konsekvenserna var ofta kopplade till förändringar i ekosystemet.</p> / <p>Understanding the human interaction with the environment and its consequences are crucial for future decision-making. In this report the questions when, where and why Iceland was deforested are addressed. Thereafter the ecological, economical and social consequences are investigated. Information about the anthropogenic impact on the environment differ, but generally almost half of the vegetation, together with the earth, and all forest have been lost since the colonization of the Vikings, during late 900^th century. The antropogenic impact worked synergistically with natural processes, like an unfavorable climate. Depending on the background and level of knowledge of the settlers a different outcome than the one we see today, is unlikely despite the efforts of countermeasurement. The major reason for deforestation was need of pasture and the wood itself was mostly used as fuelsource, it was worthless as construction-timber. The ecological consequences were extencive and the socio-economical consequences were generally connected to changes in the ecosystem.</p>

<p>Global warming is going to affect our society in many ways. One can say that the problem we face has two different sides. One of those sides has received a lot of attention, namely how we can reduce our emissions of greenhouse gases. However, because of the climate system's inertia the climate will continue to evolve over a period, no matter how much we will cut back on emissions. Because of this, we have to start adapting our society to the climate changes that we cannot influence. This side of the problem has been termed climate adaptation.</p><p>Swedish society is, just like the rest of the world, faces major challenges in climate adaptation. An important part of the challenge is to protect the infrastructure. The Swedish Rail Administration’s (SRA) part of the challenge is to maintain a functioning rail system, regardless of how the environment around the railway is changing. By taking account of climate change when planning for new rail, future problems can be avoided. This report investigated what SRA can do to create a climate adapted railway.</p><p>Within the scope of this report, useful information is identified and a working model for how this information can be used when planning new railways is suggested. The model is then evaluated in a case study and the results are presented. The goal is that the work will provide a wide basis for every day work on climate adaptation within Banverket.</p>

Förståelse för människans interaktion med sin omgivning och dess konsekvenser, är viktig som beslutsunderlag för framtiden. I denna rapport beskrivs när, var och varför Island avskogades, samt de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna som följde avskogningen. Uppgifterna om den antropogena påverkan på miljön varierar, men generellt har Island förlorat nästan all sin skog och nästan hälften av vegetationen och jorden sedan vikingarna koloniserade landet under sent 800-tal. Människans inverkan på miljön verkade synergistiskt med de naturliga processerna, som exempelvis ett ogynnsamt klimat. På grund av bosättarnas bakgrund och kunskapsnivå är en annan utgång än den vi ser idag osannolik, trots att de vidtog vissa åtgärder. Behovet av betesmarker var det främsta incitamentet för att avverka skogen, som sedan användes som bränsle eftersom den var obrukbar som byggnadsmaterial. De ekologiska konsekvenserna var omfattande och de socioekonomiska konsekvenserna var ofta kopplade till förändringar i ekosystemet. / Understanding the human interaction with the environment and its consequences are crucial for future decision-making. In this report the questions when, where and why Iceland was deforested are addressed. Thereafter the ecological, economical and social consequences are investigated. Information about the anthropogenic impact on the environment differ, but generally almost half of the vegetation, together with the earth, and all forest have been lost since the colonization of the Vikings, during late 900th century. The antropogenic impact worked synergistically with natural processes, like an unfavorable climate. Depending on the background and level of knowledge of the settlers a different outcome than the one we see today, is unlikely despite the efforts of countermeasurement. The major reason for deforestation was need of pasture and the wood itself was mostly used as fuelsource, it was worthless as construction-timber. The ecological consequences were extencive and the socio-economical consequences were generally connected to changes in the ecosystem.

Global warming is going to affect our society in many ways. One can say that the problem we face has two different sides. One of those sides has received a lot of attention, namely how we can reduce our emissions of greenhouse gases. However, because of the climate system's inertia the climate will continue to evolve over a period, no matter how much we will cut back on emissions. Because of this, we have to start adapting our society to the climate changes that we cannot influence. This side of the problem has been termed climate adaptation. Swedish society is, just like the rest of the world, faces major challenges in climate adaptation. An important part of the challenge is to protect the infrastructure. The Swedish Rail Administration’s (SRA) part of the challenge is to maintain a functioning rail system, regardless of how the environment around the railway is changing. By taking account of climate change when planning for new rail, future problems can be avoided. This report investigated what SRA can do to create a climate adapted railway. Within the scope of this report, useful information is identified and a working model for how this information can be used when planning new railways is suggested. The model is then evaluated in a case study and the results are presented. The goal is that the work will provide a wide basis for every day work on climate adaptation within Banverket.

Under sommaren 2010 drabbades Chaniaregionen på Kreta av vattenbrist. Denna studie undersöker vad som har orsakat och bidragit till vattenbristen i Chania. Det har gjorts genom att bearbeta kvantitativa data och intervjua sex representanter för myndigheter och institutioner som är medvetna om regionens vattenproblematik. Nederbördens ojämna fördelning i tiden i kombination med sommarsäsongens ökade efterfrågan på vatten, på grund av turismen och odlingen, samt en ineffektiv förvaltning av vattenresurser verkar ha medverkat till regionens vattenbrist. Klimatförhållanden i Chania har inte uppvisat någon markant förändring över tiden. Vattenkonsumtion inom den kommun- och jordbruksektorn överskrider inte regionens årliga genomsnittliga vattentillgång. En ineffektiv vattenpolitik så väl på privat som på kommunal nivå verkar vara avgörande för den vattenbrist som uppstått i Chania under sommaren 2010.