Problemområde Det finns en idag studier om fan loyalty och consumer loyalty men vi upplever att det finns en lucka om hur just relationen, kommunikationen och samarbetet ser ut mellan klubbar och deras supporterorganisationer idag. Vi upplever att den varierande storleken på supporterskaran är en underutnyttjad potential som klubben har tillgång till som resurs. Syfte Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur klubbar i svenska Division 1 herrar och deras supporterföreningar beskriver sitt samarbete. Med denna undersökning ville vi även ta reda på hur kommunikationen sker mellan klubbar och deras supporterföreningar. Undersökningen ämnade bidra med kunskap kring hur viktig relationen är för att stärka banden mellan klubbar och supporterförening. Metod Vår studie inriktade sig på hur kommunikationen och relationen såg ut mellan klubbar och deras supporterföreningar. Vi ville få ut så uttömmande svar som möjligt om hur respondenterna beskrev hur relationen och hur kommunikationen ser ut. För att kunna svara på syftet och de frågeställningar som tagits fram i samband med studien gjordes valet på att använda en kvalitativ ansats. Resultat Resultatet vi fick fram bland våra respondenter var att relationen är god mellan klubbarna och supporterföreningarna och att man har en överensstämmande syn när det gäller kommunikationen. Både parterna anser dock att relationen kan utvecklas ännu mer och att kommunikationen är a och o i detta. Något som kan hindra kommunikationen är att klubbarna är rädda för att supportrar vill gå in och vara med och fatta beslut, vilket enligt vår studie har fått fram att de inte vill vara beslutsfattande. Åsikter och tankar vill de gärna dela med sig av men de anser att kompetensen finns i föreningen för att fatta de bästa besluten för klubben. Nyckelord: Klubbar, supporterföreningar, kommunikation, samarbete, relation, fotboll.

The 1760's and 1770's saw the emergence of numerous clubs, orders and societies in Stockholm. One of the most extraordinary expressions of this phenomenon was Carl Michael Bellman's Bacchi Orden, a series of semi-public dramatic entertainments chronicling the exploits of the members of Bacchi Orden, a fictional society enrolling several of Stockholm's most notorious drunkards and dedicated to the celebration of Bacchus. Bellman's parodic perspective stands in marked contrast to the self-professed virtuous undertakings of Stockholm's contemporary clubs and orders, whose members were recruited from the social and economic elites and professional and artisanal classes. The main purpose of the dissertation was to study the ceremonial rhetorical practices of Bacchi Orden - speeches, processions and other features designed to enhance the members' loyalty to the society's chosen ideal - and compare them to similar rhetorical traits in several orders and societies of the era in Stockholm to understand what made Bellman's parody work as an entertainment. The dissertation consists of three chapters. The first chapter introduces Bacchi Orden as a parodic and dramatic work and the eighteenth-century associations as cultural and social institutions. The second chapter outlines the use of ceremonial rhetoric in a number of orders and societies in Stockholm contemporary with Bacchi Orden. Through a combined chronological and thematic approach, the third chapter examines recurring rhetorical patterns in Bellman's parody and the rhetorical implications these patterns might have signaled to his audicence. The ceremonial rhetorical practices of Bacchi Orden may be interpreted as parodying rhetorical commonplaces occuring in all the examined orders' pledges to uphold certain virtues for the benefit of the Swedish nation. This system of virtues - with moderation, patriotism and diligence as cornerstones - is put to parodic use in Bacchi Orden through the different breaches of decorum Bellman allows his characters to act out in their doomed endeavors to combine ceremonial protocol and severe intoxication. As a contrast, friendly and frank companionship among the selected few is the one positive virtue that Bellman's audience can infer from his mock-society. This particular tenet became central to subsequent social clubs, which used Bellman's fiction as a template for their ceremonies.