京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(人間健康科学) / 甲第18199号 / 人健博第16号 / 新制||人健||2(附属図書館) / 31057 / 京都大学大学院医学研究科人間健康科学系専攻 / (主査)教授 黒木 裕士, 教授 足立 壯一, 教授 三谷 章 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human Health Sciences / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第12919号 / 論医博第2094号 / 新制||医||1009(附属図書館) / 32129 / (主査)教授 戸口田 淳也, 教授 妻木 範行, 教授 安達 泰治 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DGAM

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第21674号 / 医博第4480号 / 新制||医||1036(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 安達 泰治, 教授 黒田 知宏, 教授 戸口田 淳也 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studiedesign: Kvantitativ experimentell studie Syfte: Det primära syftet var att undersöka hur knäledens kinematik påverkas av simultana kognitiva uppgifter under hopplandningar bland fotbollsaktiva kvinnor med och utan främre korsbandsskada. Det sekundära syftet var att, genom poweranalyser, beräkna gruppstorlekar och vilka variabler som bör analyseras i framtida studier. Metod: Sju kvinnor med och sex kvinnor utan korsbandsskada utförde tre olika hopptester med och utan maximalt upphopp. Test 1 utfördes utan tillägg av kognitiva uppgifter, test 2 involverade elementen reaktionstid och inhibitorisk kontroll, test 3 involverade elementen reaktionstid, inhibitorisk kontroll och arbetsminne. Knäledens kinematik i alla tre plan (maxvärden och rörelseomfång) och maximal hopphöjd i upphoppet jämfördes mellan grupperna och testerna. Upprepad mixad ANOVA med effekterna Test, Grupp, och interaktionen Test*Grupp genomfördes och dess effektstorlekar användes i poweranalyserna.  Resultat: Det skedde mindre rörelse i sagittalplan och mer rörelse i frontalplan hos korsbandsgruppen samt att knäledens kinematik skiljer sig åt mellan grupperna under mer kognitivt krävande situationer simultant med idrottsspecifik rörelse. Power-analyserna för interaktionseffekten Test*Grupp med upphopp visade att 9/10 variabler kräver <100 testpersoner för att få en signifikant statistisk skillnad med en power på 80%.  Motsvarande resultat för landning utan upphopp visade att 5/9 variabler kräver <100 testpersoner. Konklusion: Hopplandningar med olika antal simultana kognitiva uppgifter visade på skillnader i knäkinematik mellan individer med och utan tidigare korsbandsskada, mellan testerna oberoende grupptillhörighet samt mellan testerna beroende på grupptillhörighet. De variabler som visade signifikanta skillnader vid landning följt av maximalt upphopp var hopphöjd, Max knäadduktion, Min knäflexion, Max knäutåtrotation och ROM knäadduktion-abduktion. Vid endast landning var det maximal knäflexion och Max knäabduktion som hade signifikanta värden.

Introduktion: Skador på främre korsbandet är en av de vanligaste ortopediska skadorna hos hundar. Korsbandets huvudsakliga uppgift är att stabilisera knäleden. En främre korsbandsskada kan behandlas konservativt eller operativt, och i bägge fall är rehabilitering en viktig åtgärd. Syfte: Belysa studier kring postoperativ rehabilitering av främre korsbandsskada hos hund. Frågeställningar var; “Vilka postoperativa rehabiliteringsmetoder för främre korsbandsskada har studerats för hund?” och “Vilka effekter har de olika behandlingarna i studierna visat?” Metod: Denna systematiska litteraturstudie har följt Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) och granskningsmallar för originalstudier från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Sökningen för litteratursammanställningen gjordes på PubMed och Scopus. Resultat: Tio artiklar kvalificerades för inkludering. Några rehabiliteringsmetoder som nämnts är bandage, köldterapi, ROM-träning, gång på vattenband, löpband, promenader, CCT och elektroterapi. Resultatet visar att extensionsvinkeln påverkas i högre grad än flexionsvinkeln. Vattenbandsträning och CCT ökar ledvinkeln postoperativt och ESWT ger snabbare belastning av det opererade benet. MET tillsammans med bandage, kall kompression och kall kompression tillsammans med bandage gav hade bäst effekt på svullnad. Konklusion: Resultatet visar att rehabilitering och fysioterapeutiska åtgärder är en viktig del för att återfå bästa möjliga funktion, minska smärta samt att förebygga försämrad funktion postoperativt efter en CrCL skada. Vidare forskning med fördjupning på rehabiliteringstyp och antal rehabiliteringstillfällen behövs för att kunna fastställa vilken rehabilitering som är mest gynnsam.