<p>Syftet med studien var att beskriva och jämföra vilka kunskaper sjuksköterskestudenter i slutet av utbildningen vid två lärosäten har gällande Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskestuderandes uppfattningar av utbildningens kvalitet gällande MRSA, ESBL och hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data samlades in med ett frågeformulär som besvarades av 126 sjuksköterskestudenter.</p><p>Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskaper gällande främst ESBL, men även gällande MRSA. Majoriteten av studenterna hade låg kunskap gällande riskfaktorer för ESBL samt vart på kroppen man vanligtvis finner mikroorganismen vid förekomst av MRSA. Däremot hade sjuksköterskestudenterna högre kunskap om basala hygienrutiner. Nästan alla studenter hade kunskap om betydelsen av god handhygien. Dock visade studenterna stora brister i kunskap gällande när munskydd bör användas. Signifikanta skillnader i kunskap gällande ESBL och hygienrutiner mellan de båda lärosätena fanns. Majoriteten av studenterna ansåg att undervisningen om MRSA och ESBL under sjuksköterskeutbildningen inte varit tillräcklig. Däremot ansåg huvudparten av studenterna att undervisningen om hygienrutiner varit tillräcklig.</p><p>Slutsatsen var att undervisningen om MRSA, ESBL och basala hygienrutiner i sjuksköterskeutbildningen behöver förbättras.</p> / <p>The aim of the study was to describe and compare nurse students knowledge regarding Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) and basic hygiene routines. The students were in the end of their education and represented two Swedish universities. Further on, the aim was to describe the nurse students perceptions of the education's quality about MRSA, ESBL and hygiene routines. The study had a descriptive and comparing design. The survey group was chosen through convenience selection and data were collected with a questionnaire, responded by 126 nurse students.</p><p>The results showed that the nurse students had inadequate knowledge about ESBL as well as MRSA. The majority of the students had low knowledge about risk factors for ESBL, and where on the body one normally finds the micro-organism in occurrence of MRSA. However, the nurse students had higher knowledge about basic hygiene routines and almost all students had knowledge about the importance of proper hand hygiene. The students had deficit knowledge concerning when masks should be used in order to cover the mouth. Significant differences in knowledge about ESBL and hygiene routines was found between the universities. The majority of the students perceived that the education about MRSA and ESBL during the nurse education program were not sufficient. Although, most of the students perceived that the education about hygiene routines had been sufficient.</p><p>The conclusion was that the education about MRSA, ESBL and basic hygiene procedures in the nurse education program needs improvement.</p>

Syftet med studien var att beskriva och jämföra vilka kunskaper sjuksköterskestudenter i slutet av utbildningen vid två lärosäten har gällande Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskestuderandes uppfattningar av utbildningens kvalitet gällande MRSA, ESBL och hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data samlades in med ett frågeformulär som besvarades av 126 sjuksköterskestudenter. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskaper gällande främst ESBL, men även gällande MRSA. Majoriteten av studenterna hade låg kunskap gällande riskfaktorer för ESBL samt vart på kroppen man vanligtvis finner mikroorganismen vid förekomst av MRSA. Däremot hade sjuksköterskestudenterna högre kunskap om basala hygienrutiner. Nästan alla studenter hade kunskap om betydelsen av god handhygien. Dock visade studenterna stora brister i kunskap gällande när munskydd bör användas. Signifikanta skillnader i kunskap gällande ESBL och hygienrutiner mellan de båda lärosätena fanns. Majoriteten av studenterna ansåg att undervisningen om MRSA och ESBL under sjuksköterskeutbildningen inte varit tillräcklig. Däremot ansåg huvudparten av studenterna att undervisningen om hygienrutiner varit tillräcklig. Slutsatsen var att undervisningen om MRSA, ESBL och basala hygienrutiner i sjuksköterskeutbildningen behöver förbättras. / The aim of the study was to describe and compare nurse students knowledge regarding Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) and basic hygiene routines. The students were in the end of their education and represented two Swedish universities. Further on, the aim was to describe the nurse students perceptions of the education's quality about MRSA, ESBL and hygiene routines. The study had a descriptive and comparing design. The survey group was chosen through convenience selection and data were collected with a questionnaire, responded by 126 nurse students. The results showed that the nurse students had inadequate knowledge about ESBL as well as MRSA. The majority of the students had low knowledge about risk factors for ESBL, and where on the body one normally finds the micro-organism in occurrence of MRSA. However, the nurse students had higher knowledge about basic hygiene routines and almost all students had knowledge about the importance of proper hand hygiene. The students had deficit knowledge concerning when masks should be used in order to cover the mouth. Significant differences in knowledge about ESBL and hygiene routines was found between the universities. The majority of the students perceived that the education about MRSA and ESBL during the nurse education program were not sufficient. Although, most of the students perceived that the education about hygiene routines had been sufficient. The conclusion was that the education about MRSA, ESBL and basic hygiene procedures in the nurse education program needs improvement.

Postoperativ smärta fortsätter att vara ett stort och svåridentifierat problem. Omfattningen av okontrollerad smärta hos patienterna har inte förändrats märkbart de senaste decennierna. Sjuksköterskor tenderar att underskatta patientens smärta. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta. För att uppnå vårt syfte valdes litteraturstudie som metod. Sökning av litteraturen gjordes utifrån syfte och problemformulering i databaserna Academic Search Elite, CINAHL och SweMed +. Sex artiklar valdes ut och analyserades i fem steg. I resultatet framkommer sju faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta: kommunikation, erfarenheter och attityder, sjuksköterskans kunskap, information och förberedelser, att tolka smärta, hinder i smärtbedömningen och uppföljning av smärtbedömningen. Trots att omfattande forskning finns inom detta område, bör forskning bedrivas även i framtiden. En utökad smärtutbildning för sjuksköterskor kan vara gynnsamt. / Postoperative pain is still a major problem that is difficult to identify. The extent of uncontrolled pain in patients has not improved noticeably over the last decades. Nurses tend to underestimate the patients pain. The aim of this study was to examine factors influencing nurses’ assessment of postoperative pain. To obtain the aim a literature review was chosen. Search of literature was carried out in the databases: Academic Search Elite, CINAHL, SweMed +. Six articles were analysed according to a five-step- method. The result of the selected articles showed seven factors influencing how nurses assess postoperative pain: communication, experiences and attitudes, nurses knowledge, information and preparation, to interpreting pain, obstacles in pain assessment and following-up the pain assessment. Despite extensive research in this subject, there is a need for the research to continue. It would be favourable to increase the pain education for nurses.

<p>Postoperativ smärta fortsätter att vara ett stort och svåridentifierat problem. Omfattningen av okontrollerad smärta hos patienterna har inte förändrats märkbart de senaste decennierna. Sjuksköterskor tenderar att underskatta patientens smärta. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta. För att uppnå vårt syfte valdes litteraturstudie som metod. Sökning av litteraturen gjordes utifrån syfte och problemformulering i databaserna Academic Search Elite, CINAHL och SweMed +. Sex artiklar valdes ut och analyserades i fem steg. I resultatet framkommer sju faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta: kommunikation, erfarenheter och attityder, sjuksköterskans kunskap, information och förberedelser, att tolka smärta, hinder i smärtbedömningen och uppföljning av smärtbedömningen. Trots att omfattande forskning finns inom detta område, bör forskning bedrivas även i framtiden. En utökad smärtutbildning för sjuksköterskor kan vara gynnsamt.</p> / <p>Postoperative pain is still a major problem that is difficult to identify. The extent of uncontrolled pain in patients has not improved noticeably over the last decades. Nurses tend to underestimate the patients pain. The aim of this study was to examine factors influencing nurses’ assessment of postoperative pain. To obtain the aim a literature review was chosen. Search of literature was carried out in the databases: Academic Search Elite, CINAHL, SweMed +. Six articles were analysed according to a five-step- method. The result of the selected articles showed seven factors influencing how nurses assess postoperative pain: communication, experiences and attitudes, nurses knowledge, information and preparation, to interpreting pain, obstacles in pain assessment and following-up the pain assessment. Despite extensive research in this subject, there is a need for the research to continue. It would be favourable to increase the pain education for nurses.</p>